Senaste kommentarerna i forumet

Tack återigen. Mkt vet jag egentligen.Men sen snurrar det på och så orkar jag inte ta tag i det.Tänker sen. Men plötsligt finns inget sen liksom. Tack för dina ord. Ska tänka på vad du har sagt nästa vecka. Tur att det finns de som orkar svara och lugna när jag desperat slänger ut fråga.❤️

@Jamila70 sedan då är alkohol ingenting som hjälper dig nu när du mår som du hör nu. Det bara förvärrar, men det visste du redan.

@Jamila70 jag pratade med läkaren i samband med utskrivning från sjukhuset och sade att jag varken kunde eller tänkte gå till jobbet eftersom det hade varit en sådan omtumlande tid och jag behövde landa. Det var inget problem att bli sjukskriven en vecka men jag fick lova att kontakta regionens beroendevård. När jag gjorde det så hade redan läkarna/läkaren kontaktat dem men för mig var det även viktigt att jag ringde och begärde hjälp. Det kanske hjälpte att jag visade att jag aktivt sökte hjälp gör ingen kontaktade transportstyrelsen.
Ang sjukskrivning sv stress och alkoholproblem så vet jag inte men det borde väl inte vara omöjligt om du lovar att och går igenom behandling. Kolla med läkaren. Någon på forumet kanske vet. Sedan är kanske sjukskrivning av stress ofta en längre sjuksktivningsperiod, det är min erfarenhet efter att ha fått övertaga sjukskriven personal pga stress eller utmattning.

Hej JHL. Tack för svar. Läst lite dina inlägg nu och du verkar ju varit med om lite samma. Med oro för jobb o grejer. Jag har varit så duktig på att dölja ( tror jag). Inte druckit i jobb eller jobbsammanhang o så. Främst nykterister på mitt jobb och alla väldigt PK. Men sen har jag också börjat normalisera mitt drickande. Har en särbo som är likadan.( Fast jag snäppet värre). Jag aktiverar mig tävlar hundbo så men när jag kommer hem är det vin som hägrar. Jag drickerig aldrig full men toleransen och behovet för effekt har ökat. Och med all annan stress i mitt liv så rann det över. Jag vet inte med sjukskrivning o så men alkoholen är en del men jag är helt slut, kan inte tänka en klar tanke. Fungerar plötsligt inte. Visst jag har säkert använt alkohol som bränsle. Men jag behöver läka och få ihop mitt liv. Kan ju för allt i världen inte gå tillbaka till jobbet och tro att jag skulle få nåt gjort. Det går inte. Då är jag tillbaka till ångesten igen. Så fåbse vad läkaren säger nu i veckan. Kan man bli sjukskriven för stress samtidigt som man har alkoholproblem??

@Jamila70 jag förstår att det är mycket tungt nu men försök att se detta som en start på något positivt nytt. Om Peth visar på högt värde kommer din arbetsgivare erbjuda hjälp som jag rekommenderar att du ska ta. Alternativt så kan du lägga korten på bordet och be om hjälp. Det finns hjälp ifrån medicinering till samtalsterapi. Det är mycket viktigt att du håller dig nykter tills du vet resultatet av testet samt vet hur handlingsplanen ser ut. Det ger dig ett bättre läge om du kan påvisa sjunkande värden samt att du har startat din resa mot ett hälsosammare liv. Se det som en kickstart till ett nyktert liv utan ångest och andra alkoholrelaterade biverkningar.

Tack Amanda för att du svarar. Känns som jag svikit på jobbet. Men känns som jag aldrig mer vill gå dit. Så stressande. Mitt liv har varit så rörigt och jag har bara kört på med aktiviteter och åtagande och mer jobb för att slippa tänka. Vin blir de stunder när jag kan slappna av. Så lite självmedicinering ja. Ska få reda på svar i början av nästa vecka. Sen det här hände så har jag bara kapitulerat. Men sällan upplevt en så tung och ensam
vecka på länge. Hemsk ångest o får inget gjort. Kan inte tänka. Kan inte se hur det ska bli. Men jag har inte druckit vin. Kan inte se hur jag ska re ur det här och om jag ens vill/orkar. Men får ta dina ord och bara kapitulera och hoppas
att det finns nåt ljus framåt. Säger nej till allt. Vill inte träffa folk. Vill inte göra någonting
Men låter väl det ta sin tid och så får det bli som det blir kanske. Inte ha ngr krav på mig själv förutom att jag inte
ska dricka vin.. Låter enkelt men allt blev så mörkt. Läser många här gjort denna resa och kommit ut gladare på andra sidan.

Ps Den där ångesten går över, när du varit nykter ett kort tag. Mycket är kemiskt. Vi här har varit där på många olika sätt.
Och många av oss mår bra idag - utan alkohol.

@Jamila70 se det som en möjlighet att få hjälp. Alkoholism är sedd som sjukdom och arbetsgivaren är skyldig att hjälpa. Det kan kännas skämmigt, som allt kring alkohol, men om du dricker så ofta behöver du hjälp. Tänk positivt. Det kommer att bli bättre!
Att fortsätta hade ändå lett åt h-e förr eller senare. A är ett beroende framkallande gift.
Ta en dag i taget och skriv gärna och berätta hur det går.
Lycka till!♥️🙏🏻♥️

Fick en kraftig stressreaktion på jobbet och blev skickad till företagshälsovården. Peth test mm och frågor om alkohol. Inte fått svar men vet att det kommer vara högt. Dricker mig aldrig full eller på dagar men vin nästan varje kväll. Till middag, till mys, till att sova. Vet att det ökat och tänkt ta tag i det, men inte kommit dit ännu. Sån ångest. Vad händer nu? Jag tänker att inte dricka så här mer men jag vill inte bli med jobbet och bli uthängd. Någon som har nån liknande erfarenhet?

@Mitt liv tillbaka känner precis som du! ska vi peppa varann? kram

@åtskogen vilken skrämmande händelse du berättar om. Det är obehagligt att tappa kontrollen och i stunden förflyttar sina gränser. Det är först i efterhand som man ser vilka risker man utsatt sig själv och andra för. Jag förstår att det väcker mycket funderingar hos dig. Vad bra att du skriver här!
Som med alla sådana här händelser så går det inte att göra ogjort. Det du kan bestämma är hur du ska göra framöver för att inte hamna där igen. Hur har det här landat hos dig? Vad tänker du om fortsättningen?

Jag är 21 år å har under period haft svårt å dricka med måtta, nu senaste året har de gått jävla bra minus en fyllecells incident i december förra året efter en afterwork. Men då kom jag och min vän/kollega på att vi skulle slipa, spackla samt plasta en båt i lördags å dricka nån öl. Gick bra i början å vi fixade med båten där tills att jag inte minns vad som hände. Vi satt helt plötsligt i bilen (notera att han bor ute i skogen längst en grusväg med närmsta civilisation en bra bit bort). Jag misstänker att vi fick slut öl å skulle på jakt efter mer. Hade inte ätit något sedan 08 på morgonen då ja hade vaknat å vi hoppa in i bilen 22 tiden. Vi körde ett tag snabbt som bara den, jag vart nervös å tänkte ta över ratten för att de kändes som att de skulle vara bättre för han kändes betydligt fullare än mig. Efter en stund så börja de gå förjävla fort efter grusvägen där och mitt i vägen låg en stor sten som hamna under bilen å vi for ner i diket i 90 knyck, bilen kvaddad. Normalt sett inser man där redan att man har gått för långt men vi fortsatte vansinnesfärden mot byn för att ta oss till en bensinstation där vi tror att vi har köpt nödraketer å svept i bilen för att sedan dumpa den på en parkering och blev hämtade av min jätteglada sambo. Detta är som något som aldrig ens skulle dyka upp i mitt huvud nykter eller full normalt sett men jag förstår inte hur de kunde ha blivit som de blev, som att en demon tar över kroppen å frilansar lite med fri vilja som man får sota för sen när demonen blir uttråkad å lämnar kroppen. Dricker jag för mycket eller?? Dricker i regel ”måttligt” blir ofta full men inte dygnrak som denna gång. Min ångest dödar mig så behövde nog mest skriva av mig

Hej på er! Så kom det till slut en kallelse till ny provtagning. Har varit så nojig ända sedan det första provet så jag tog ett test privat som visade 0.06! Vågade inte gå till VC utan att veta först hur jag ligger till. En hel del kritiska tankar kring hela proceduren från vårdens sida, info om anmälningsplikt osv. Varför kallar läkaren mig till nytt prov egentligen? Är det som myndigheternas förlängda arm eller av medicinsk omsorg? När kommer nästa kallelse sen då? Det skapar så mkt oro, vill bara ha lugn. Positivt är ju dock att jag minskat konsumtionen - eller blivit tvingad till det. Eller är det av fri vilja? Mkt tankar har det varit kring det rättsosäkra i det hela. Kämpa på!

@Nyvaken_11 glad, dricker inte ledsen, nedstämd eller arg. Finns säkert en del tristess. Dricker till sex och porr b.l.a

Dricker ju aldrig när jag är ledsen och nere.
Oftast när jag är I en känsla av glädje. Dock svårt att stoppa och vill dricka tills det tar slut. Därav att jag väljer att inte ha något hemma.

@mtb-cyklist Vad gör att du väljer att dricka alkohol?

Har inte kunnat träna pga av förkylning b.l.a

@mtb-cyklist har du försökt att identifiera varför det är färre dagar mellan ditt drickande? Har det hänt något?

Märker att det är färre dagar emellan som jag dricker.

@Ros känns som valet står och väger mellan träning och alkohol. Främst efter 2v långt uppehåll pga av förkylning ned hosta.

Skönt att man inte är ensam, fast att en känna sig ensammast i världen. Främst efter jag har druckit.

@Ros tack!

Välkommen hit en stor kram till dig. Jag var som du för 7 år sedan, joggade, cyklade och simmade. Tänkte många gånger att jag måste välja om jag ska träna eller förlora mig i alkoholen. Tyvärr så valde jag alkoholen. Jag hade också kortare uppehåll i början för att sen dricka varje dag och mycket på helgerna. Har idag avstått A i 1år och 2mån. Det var jättetufft i början, men idag mitt absoluta bästa beslut. Jag mår så himla bra nu är mitt sanna jag och njuter så av livet. Här på forumet kan du få hjälp av oss andra. Läs och skriv här. Vi finns här för dig du är inte ensam.

Jag är iallafall i ett farligt risksdrickande och risk att hamna i ett djupare beroende och vill stopp på det.
Jag som på många är både hälsosam och klok gör så här illa på min hälsa.
Det ger mig både ångest, skuld och skam.

Känner att jag mer slirar iväg i det som är mitt äkta jag. Tränar en del, men orkat med det mindre och nu haft en lång förkylning.
Dricker längre stunder och mer per gång. Ibland 1,5 dygn, men också uppehåll på mer än en vecka.
Vill bryta trenden och tillbaka till ett sundare jag. Ta vara på livet, rädd om hälsan.