skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Det är väl självklart att jag har kalla fötter...nu när jag inte får värma dem med mina älskade
Foppatofflor ;-)
I örvrigt är det positivt att du är äldre, då kan vi
ju leva på din pension om några år :-D. Ligger
jag på plus nu?

Ska kolla närmre på boktipsen jag har fått och beställa. Just nu är jag väl lite för rörig i
skallen för att få något att fastna...men ska läsa
sedan.

Min store har stängt in sig på sitt rum när jag
har druckit, men tror han kommer fortsätta
med det ändå som du skriver.

Idag började jag dagen med att grubbla...men
gjorde faktiskt något för att förändra...åh har nu
varit ute och jobbat i trädgården i flera timmar :-).
Åh nu blir det en balja soppa o sen ut igen!

Barnen kommer troligtvis i morgon och ska vara
här till söndag kväll :-)

Kramar TP :-)...oj va nära jag var att skriva mitt
riktiga namn :-X


skrev Nynykter i Äktenskap i kras

Det är därför det är bra att vara härinne och läsa och skriva ofta, så att man hänger med i turerna. Annars kan man bli både dompad, förlåt dumpad menar jag, eller bortgift utan att man vet om det själv :-)
Nynykter


skrev kalla i Äktenskap i kras

Nu börjar ni bli som en TV serier, kan inte varit borta ett avsnitt innan ni bytt partner :D Kramar till er alla//Kalla


skrev lessenfrun i Äktenskap i kras

Tack.. det ska gå bra. Vädret är med oss, bara en sån grej!

Alkoholhjälpen börjar likna lite Match.com... Hm, men vafan. Jag är singel och olycklig så varför inte ;)

Puss o kram,
inget rosa idag.
Bubbel kan jag nog inte motstå däremot..


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Jag blir så LESS på spam! Nu loggar jag ut.


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Hej min vän!

Jag hoppas att du fått sova gott inatt. Åkallade inte Shakespeares änglaskaror eftersom de verkar göra ett så dåligt jobb att du klarar dig bättre utan. Stigsdotter kom med ett bra tips apropå att leva i nuet. Jag klistrar in det här hos dig:

Att leva i nuet istället för igår eller i framtiden: ett tips jag fått är att bara tänka på sådant som jag kan göra någonting åt. Inte älta sådant som eventuellt händer imorgon eller sådant som redan varit. En enkel kontrollfråga till sig själv när tankarna fastnat i en loop: kan jag göra någonting åt detta nu?

Dina pojkar kommer snart hem, var så säker. Och sen kommer de kanske fortfarande att stänga in sig på sina rum :-). När jag drack hade jag konstant dåligt samvete och att mina barn ofta stängde in sig på sina rum berodde givetvis på mitt drickande. Sen slutade jag dricka och de la inte ens märke till det ( fast det kanske är bra). Men i alla fall stänger de fortfarande in sig på sina rum och umgås med sina datorer istället för med sin ömma moder.

Dumpa, du får nog gå lite varsamt fram med fru Ledsen. Hon skrev i nån tråd här att det här med giftemål kanske inte är nån bra idé, att även om jag och TP är tokkära nu kommer vi att bli så LEDSNA när det tar slut. Ja, du hör. Lite neg sådär. Men det kan säkert vända. Hon har ju en underbar galghumor. Så vitt jag vet kan hon fortfarande tänka sig att vara tärna.
Förresten är det nog jag som är gammal och vis här. Jag firade nyligen min 47:e födelsedag. Men eftersom jag är Tvilling har jag ett ständigt ungt sinne, så jag hoppas att inte lilla fästmannen får kalla fötter han med :-)

Kramar från Nynykter


skrev Nynykter i Äktenskap i kras

Jag tänker på dig Lessenfrun. Hoppas att du ska smittas av glädjen denna dag utan att behöva dyka ned i den rosa drycken. Och vad gäller allt det praktiska så fixar du ju det galant. Det känslomässiga också. Vi är sådana som biter ihop, eller hur? Det roliga med familjehögtider av den här typen är ju att man får tillfälle att träffa släktingar och vänner som man kanske inte träffar så ofta. Jag hoppas att det är så för dig!

Kramar från Nynykter


skrev Dompa i Äktenskap i kras

Och en kram...och lite snuskiga tankar. Vad det gäller MIN romans så börjar den ljuva Stigsdotter få kalla fötter. Genast gick min tanke till dig. Ti voglio bene! /R


skrev kalla i Äktenskap i kras

Hoppas du får en fin dag och att du känner att vi är med dig//Kramar, sparkar, styrka och en massa stolthet


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Och orörd lär jag förbli. Min dufva har verkligen börjat få kalla fötter... Precis som Nubaskemig börjar hon backa nu när hon nyktrat till. Men, men här finns ju plenty babes på forum. Funderar mkt på Fru Ledsen som har en underbar humor. Vad tror du? Har jag en chans där?

Fick du sova inatt? Själv slocknade jag direkt efter min pizza. Sov gott!

Du har lyssnat på Adde! Jag är inte gammal och vis... (43 vårar)men soppa hjälper. Dessutom är det ju smalmat...du ska ju få på dig smokingen inom kort.

Nu måste jag sätta igång. Jobbdag idag. Ska in på kontoret så jag får skippa kaftanen och raka mig. Shit! Life sucks! Morgonkram!


skrev lessenfrun i Äktenskap i kras

Imorgon blir det en svår dag. Så mycket glädje för sonen och så ofantligt mycket sorg ändå..
Jag behöver en sjuhelvetes lyckospark!

Kram på er alla, och tänk några varv till på det där giftermålet.. Det ÄR ju så jobbigt när det brakar, hur tokkära ni än är just nu ;)


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Ja det måste jag ha gjort...för hur go och underbar dompa än är så får han hålla till godo med kramar
och dunk i ryggen :-).
Så frk nynykter va beredd i natt...ska vara mer
fokuserad så jag vet att klappen hamnar rätt :-P


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Jag tror du har rätt, Dompa, för jag märkte då inte av nåt klappande...
Kanske vår inte så sömndruckne vän gick fel?
Nynykter


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tycker inte det var svamligt, Eller så va det svamligt, men min hjärna är inställd och fylld
av svammel...så vi synkar bra hur det än är :-).

En av pöjkarna kommer hit i helgen och det känns
vääääldigt bra!

Blir så jäkla glad när jag läser om eran dag!
Låter som en dag full av lugn och harmoni.
Tänk att denna dagen hade inte blivit av om
du inte kämpat som du gjort. Lite tröga är vi som
inte tagit detta steget tidigare! Känner du dig inte
förbaskat nöjd med dig själv? Det ska du göra!!!!

Har fixat en stor balja minestronesoppa nu, så jag lyssnar på de gamle och vise ;-).

Blev ett kort svar nu, för mina ögon går i kors.

Kram! Håller hårt o släpper inte taget!


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Nog kände jag att du var där inatt. Är du riktigt ärlig nu?

Läste igenom vad jag skrev ovan. Vilket djävla svammel... Hoppas du förstår ngt av det, vanligtvis är jag en redig kille. Men havet lugnar verkligen jag är så övertrött.

Att tänka mycket och analysera är nog inget man kan jobba bort. Du är en smart, känslomänniska. Men tänk mer på dig själv. Killarna klarar sig!
/R


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Men du får kanske vänta 25 år på att bli behövd. Min känsla är att barnen behöver oss fram till de är en sex/sju år. Efter det är vi bara ngt som de tar för givet. Den som som bara finns där och fixar allt. Märker ingenting förrän kossan är borta ur båset. Det betyder inte att de inte älskar oss. Vi är bara ngt som finns där...punkt. Har vi skött oss så kommer det en period i 40-års ålder när de äntligen inser hur mycket de behöver oss. När vi börjar bli lite gamla och skröpliga och tanken slår dem " Oj, mamma/pappa kommer kanske inte alltid att finnas kvar och jag behöver ju min föräldrer... Vem annars ska älska mig förbehållslöst?". Så tror jag... Men Nynykters teori om tonårshormoner känns inte heller fel. Men måste de behöva oss, räcker det inte med att de älskar? Givetvis behöver de oss...men vi är inte primära i deras liv. Tänk på din egen ungdom? Inte var din pappa prio ett i dina tankar? Jag som tonåring tänkte på...tjejer, sex, pengar och tyvärr öl och fest.
Men jag förstår din känsla, att du är ledsen...men tro mig killarna är inte ledsna mer än ngn minut så länge de inte blir fysiskt eller psykist misshandlade. Tror inte heller de är vilsna...de ser/behöver inte sin mamma hleller. Hoppas du förstår hur jag tänker.

Däremot blir jag ledsen över att du inte känner dig behövd. Visst är du det! Killarna vet det bara inte. Dessutom behöver jag och säkert många andra här på forum dig. Vi som är vuxna vet sånt. Din arbetsplats kanske behöver och saknar dig? Din pappa...slösa kärlek på honom...han blir nog glad. En dag kommer där säkert också att finnas en kvinna vid din sida. Det tar bara tid...men ingenting kan bli SÄMRE nu när du är nykter. Och kan du inte sova på natten? Gå upp! Varför måste du som är sjukskriven sova på natten? Du bor väl ostört? Du kan göra vad du vill. Förr eller senare somnar vi alltid.

Min dag var fin. Nu vill jag inte strö salt i såren men eftersom jag vet att du är en sann vän så vet jag också att du glädjs för min skull. Ongarna skolkade och vi tog med jycken Fislisa. Hade picknick på stranden. Lite kallt var det nog...men ongarna doppade sig. Vi byggde brasa...mitt på dagen. Kan man göra så? De spelade ngt bollspel, lillkillen metade - i havet, så pointless - och jag bara låg och njöt av solen. Brun som en pepparkaka. Jag mår bra och är så djävla skönt trött så i kväll käkar vi - hämtpizza. Trist att du inte äter heller...mitt förslag är soppa. Då blir det inte som en hel måltid som ska fixas...utan man kan bara slafsa lite.

Ta hand om dig TP. Du behövs! Håller om dig och släpper ej!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Allt jag skriver är ju riktat till hela min nyfunna
älskade familj!
Du har säkert väldigt rätt i det du skriver, men den
blödige pappan får lite panik när jag ser att att
tiden går så sanslöst fort. Därför känner jag att jag
får så bråttom att de ska flytta hem igen. Vill inte
att de bara ska minnas att det varit massa oro i
deras uppväxt. Tog många år för barnens mamma
och mig att lära oss samarbeta och det har ju givetvis påverkat barnen. Blir så förbannad
på mig själv att jag inte kunnat vara mer vuxen
i mina känslor....jävla känslor som styr så mycket
hur jag reagerar. Önskar jag kunde vara sån att jag kunde ruska av mig mer och inte tänka
så mycket!

Men jag tänker lyssna mer på dig i fortsättningen
och ta en sak i taget, nykterheten ska helt klart
vara prio no:1. Snart hoppas jag kunna börja jobba lite smått
och få igång rutiner..så att barnen kan komma hem igen.

Tack för att du tänker klart åt mig, när det kör ihop
sig i tankeverksamheten...skulle behöva en sån hustru ;-)

Dompa: Den där klappen på stjärten va ju inte riktigt
ämnad för dig...men va fasen! Kändes det bra så
håll till godo :-)!

Har sagt det innan, men säger det igen!
Vet inte hur jag skulle ta mig igenom detta
utan er!

/TP


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Hej TP!
Nu skriver du ju till Dompa, men jag vill ändå berätta om en sak som slagit mig när du skrivit om dina söner. Dina söner är ju tonåringar med allt vad det innebär!!!
De står inför en frigörelse från både dig och mamman. Ska snart flytta hemifrån. Plågas kanske av pubertala humörsvängningar orsakade av hormoner. Och de vill inte prata när man själv vill prata, så det enda man kan göra är att skapa några kontaktytor.Vad jag vill ha sagt är att allt inte behöver bero på dig eller alkoholen utan kan vara ett normalt utvecklingsstadium. Sen tror jag att ungar som lever varannan-veckas-liv är väldigt bra
på att förhålla sig till att det är olika hemma hos mamma och pappa. Ok, pappa är mer känslosam
och mamma mer tillknäppt, men kanske uppskattar de både delarna? Jag tror faktiskt att det kan vara utvecklande för dem.
Något som de alltid kommer att ha med sig är den kärlek du visar. Den är absolut nödvändig. De kanske inte vill kramas eller prata just när dubvill det, men de vet att du älskar dem och det är oerhört viktigt. En sak i taget, TP. Nykterheten fixar du fint och det är prio 1 just nu.
Tråkigt att du inte fick sova. Allt ter sig svartare när man är trött. Det var f-n vad änglaskarorna missköter sig hela tiden. De är snart out of business om det ska fortsätta på det här sättet :-)
Kram från Nynykter


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Dompa: Känns som om du är allt annat än
initiativlös! Hoppas du finner ro vid havet idag,
att du kan samla dina tankar och bli fylld av kraft
och ett inre lugn.

De tröstande orden om mina barns kärlek till mig
behövde jag verkligen idag! Men känslan just nu
är att jag tror jag behöver dem mer än de behöver
mig! Känner mig så genomledsen att jag inte är
den närvarande pappan jag alltid kämpat för att
vara! Är så rädd att de aldrig kommer tillbaka till mig. Är så rädd att jag gett dem ett liv av oro
och vilsna själar.
De har levt ett liv där de
varannan vecka bott hos sin mamma som fram
tills nu inte haft förmågan att visa känslor, där "bit
ihop" har varit det som hon fått lära sig och det hon har lärt våra barn. Där hennes kärlek
har visats genom att köpa saker till dem.
Den andra veckan har de bott hos mig där jag
överöst dem med kärlek genom handling, ord
och närhet. Men har nog varit för känslosam,
vid minsta lilla förändring i barnens mående har
jag varit där och försökt rätta till, att de ska öppna
sig och prata. Inser att jag varit för mycket helt
enkelt! Kan inte varit lätt att kastas mellan dessa
två olika världar.

Känner mig så vilsen i min papparoll, vet inte längre hur jag ska vara för att det ska bli
rätt!
Känner mig inte behövd någonstans just nu,
är sjukskriven sen några månader. Älskar mitt jobb, men det blev för mycket för mig, med
alkoholen, barnens mående och + oro för ett
annat sjukdomstillstånd som fortfarande är
under utredning.

Bara finns just nu, men vet inte till vilken nytta?!
Går upp och ner som en jojo i mina känslor,
ena stunden hopp och tro, den andra total
hopplöshet. Nattens totala avsaknad av sömn
och ingen förmåga att få i mig mat påverkar
mig nog väldigt mycket i detta....

Usch vad ledsam jag är idag, men var tvungen
att få ur mig detta.

Kramar till er alla från mig!

TP


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Förbehåll.
Glömde säga att jag säger ja TROTS de småländska viskningarna inte TACK VARE. Och "kauv me brö" är bannlyst från middagsbordet. Ok?
Din för evigt nyktra fröken
XXX


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Fast det där med Ernst tror jag var en komplimang? Har fått för mig att han är lite av damernas Ernst även om han också är känd för olika uttalanden som "Det är jag som har gett plexiglaset ett ansikte"
Oj, nu ser jag att jag är sen till jobbet. Men jag instämmer i det Dompa skriver och tipsar en gång till om Eckhart Tolle "En ny jord. Ditt inre syfte". Låter lite som ytterligare en i mängden av alla mer eller mindre flummiga New Age- böcker men är mer än så. Jag ska läsa om mitt exemplar som är extremt misshandlat eftersom jag har tappat det i badkaret. Jag har för vana att läsa i badkaret, men de senaste tre månaderna har jag inte tappat en enda bok. kan det bero på att jag är nykter?
Jag önskar dig en fin dag.
Andas och njut av den sköna naturen (OBS gäller inte om du ä r pollenallergiker)

Kram från Nynykter

PS Angående gifteriet: Kör till! Dubbelbröllop blir fint med Lessenfrun som gråterska, förlåt tärna.


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Trots att jag sov så kände jag nog att ngn tafsade. Trodde nog det var min ljuva Stigsdotter...men nu vet jag. Tack för att du lobadde för mig TP och visst kan även jag hänga gardiner. Gitarrplinkandet står jag över...jag KAN ju sjunga så änglarna gråter.

Lat ska jag vara även idag...vaknade upp med en längtan efter havet så idag åker jag dit. Skall bara sitta där och se på vattnet. Vet inte om även det räknas som som ngn slags initiativlöst. Men jag vill unna mig sådant jag mår bra av.

Försök att göra detsamma min vän. Att ta vara på den lediga tid vi har... Jag vet; Lättare sagt än gjort. Men jag har märkt att när jag fyller mina dagar (med att stundtals bara softa i hängmattan) så sover jag skönt. Somnar nästan innan huvudet träffar kudden. Att inte krypa till sängs förrän man bokstavligen måste krypa dit tror jag på. En lyx som även den ej kommer vara för evigt.

Jag hoppas du får en fin dag i den småländska urskogen. Idag vill jag att du plockar fram dina pojkars ord och kramar. De älskar dig. Du behövs. Känn i den känslan. Godmorgonkram!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tror minsann att de skönsjungande änglaskarorna
tagit semester...för här har ingen sömn infunnit sig. John B har dock varit o skvätt lite grus
i ögonen på mig. Men tack mitt hjärta för tanken!

Stigsdotter: Att bli jämförd med Ernst är ju inte
direkt det en man drömmer om...tack o lov att det
var en lightversion! För orginalet blir lite för mycket
ibland ;-)!
Tycker även att du ska vara snäll mot min käre
broder! Vad är väl gardinupphängning och gitarrplinkande jämfört med en man
som kan viska italienska fraser i ditt öra ;-)

Om nu frk nynykter råkade läsa det sista jag
skrev så vill jag att du förstår att jag kan viska
småländska fraser i ditt öra, vilka jag kan lova
kommer vara minst lika obegripliga som om
de vore på italienska...samt det faktum då
att jag kan både hänga gardiner och spela
gitarr samtidigt ;-)

Så nu får det vara färdigt med obeslutsamheten...
tror jag nog kanske..eventuellt.
Frk Nynykter+TP=sant
Frk Stigsdotter+Dompa=självklart (att de lata skrällena ska ha varandra)
Föreslår dubbelbröllop där lessefrun är tärna.

BTW...Nu för tiden är jag alltid nykter! Så jädra skönt
är det...ska bara lära mig att leva den typen av liv...
Vet liksom inte vad jag ska göra av mina dagar...
Det är helt klart det svåraste för mig...Är så
enormt rastlös och samtidigt så initiativlös...

Önskar er en god morgon och en underbar dag.

Kram o klapp på stjärten TP


skrev Stigsdotter i Nu börjar min resa!

....och så sitter jag här istället och småler och skrattar högt om vartannat. Tur att maken lämnade mig i TV-soffan med en komedi på TV:n annars hade han nog undrat vad jag höll på med.

Trevligt med bröllopsplaner men jag förstår verkligen NN:s reservationer: foppatofflorna är en styggelse! Fast i övrigt låter ju TP nästan som en Ernst-light ;-) Förresten börjar jag själv få lite kalla fötter när nu fästmannen upptäckt att han är lat??!! Det är ju JAG som är den lata, det blir inget bra med bara latmaskar i huset! Kan du spela gitarr förresten? Hänga gardiner?

Nattinatti alla goa vänner!


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Dyre prins, god natt! Må änglaskaror sjunga dig till ro!