Senaste kommentarerna i forumet

Tack Nn :-). Nu är allt glasklart,
Nu kan jag föreställa mig exakt
hur du låter....eller inte :-). Tycker om att
"prata" med dig ändå!
Åh som du förstår så kan inte jag säga R på
ett rrrrriktigt sätt som min lågstadielärarinna
tjatade om...det låter som om ni krrräks sa hon..
Hon hade flyttat från Liiiiidingö till småland..
Med det menar jag inte att alla från den delen
av vårt land är drrryga :-)

Va nog en jäkla tur att jag hejdade mig idag, annars hade jag kanske fått en sån däringa
skjorta som man knäpper på ryggen ;-)

Kram o godnatt TP :-)

Hej TP!
Jag är född och uppväxt i Sörmland. Båda mina föräldrar var från Ångermanland, vilket smittat lite. Nu bor jag i södra Sverige.
Kan du få ihop det?
Min dialekt har blivit lite utslätad. Gnällbältesdialekten jobbade jag bort i tonåren när jag flyttade till en annan landsända och faktiskt märkte att folk fnissade åt mig när jag läste högt i skolan :-) Inte så traumatiskt som det låter, men jag kan tycka att det är lite synd. Jag har märkt att sörmländskan kommer fram när jag leker. Det är väl barnet i mig som kommer fram då. När jag blir en gammal gaggig men nykter tant kommer jag väl att börja säga "Allt äällle!" (= javisst är det så) eller säga att jag vill ha "en sån dääringa" när jag pekar på nåt i konditoridisken.
Men just nu gissar de flesta på Uppsla eller Norrland (typiskt ospecat sörlänningsuttryck eftersom folk söder om Dalälven i regel inte riktigt fattar hur stort detta "Norrland" är :-)
Värst vad jag blev utförlig. Men du frågade ju!

Kanske bra attvdu inte rusade fram och började krama den där tjejen idag. Eller inte? Kom att tänka på den där gamla låten "Jag måste hejda mig"med Robban Broberg

En kram från mig!

Nynykter

Mr Dry. Jag saknar dig här inne!
Hur mår du och hur går det för dig?
Skriv gärna några rader

Kram TP

Som jag sagt innan så läser jag allt ni skriver.
Men faktum är att den gamle pappan är
lite rörig i skallen efter allt som hänt sista
veckorna..så det blir att jag missar att svara
en del saker...men tacksamheten är stor för all
respons och alla svar...är "bara" inne typ
30ggr per dag och läser. Åh utan er så kan jag säga att jag inte hade rest mig så snabbt
som jag gjort. Tack allihop!

Villervalle: Blev lite full i skratt när jag läste ditt
inlägg strax här över...I mitt fall så ska inga vägar
leda till "rom"..inte ens en liten kostig ;-). Men jag
jag förstår mycket väl vad du menade :-)!

Dompa: Jag mår förhållandevis bra har till
och med gjort lite nytta idag...med betoning på
lite. Men dock ett steg i rätt riktning. Troligtvis så kommer jag ha ett möte med mina barn och
familjerådgivarna här hemma nästa vecka....Ska
bli skönt, men är samtidigt nervös.
Jag bestämde själv att vi ska vara här hemma,
för att sätta press på mig själv att städa :-).

Va inne och läste på din tråd och förstår ditt
humör idag. Att rent fysiskt och psykiskt behöva
trösta någon just nu måste vara jäkligt tungt....Med tanke på hur mycket energi
och ork du behöver för att ta dig framåt i din
situation.

Du tror inte att detta kan vara en stor tankeställare
för J?. Är säkert mycket tankar som rör sig i
hennes huvud nu. Hoppas så för hela din familjs
skull att hon också får insikten som du har fått åh
söker hjälp!!!! Så att ni kan bli hela allihop.

Sen tänker jag på den här diskutionen om
hjälpmedel, kryckor, AA tabletter, osv.
Vi har ju alla ett gemensamt mål, men som ni
skriver så har vi ju alla samma mål, och hur vi når dit kommer troligtvis vara på lika många vägar som
vi är individer.

Sen tror jag att åsikten som skrivits här angående
att helt avstå från alla tabletter är hans verklighet och upplevelse, men ändå välment. Sen kan
det ju bli så att man/jag känner sig trampad på
tårna...men är övertygad om att inte det var tanken.
Jag personligen är grymt känslig för sånt jag uppfattar
som kritik just nu!

Sen av ren nyfikenhet, så vore det roligt att veta i vilka
delar av Sverige ni bor allihop. Inga städer, men landskap
kanske. Är grymt intresserad av dialekter...så att jag kan höra er när
ni skriver :-)

Själv är jag e' redi smålänning med vissa talfel....typ
som den simla maträtten jag ska inta nu..."kav mä brö"
:-).

Avslutningsvis: Jag har alltid varit en kramig människa,
men trodde aldrig i min min vildaste fantasi att jag kunde
få en sån oerhörd längtan efter kramar! När jag var hos läkaren
idag så såg jag en tjej som såg så himla kramgo ut...men
tack o lov så lät jag bli att gå fram och krama henne...
Hade nog blivit en något pinsam situation :-).

Kraaaaaaaaaaaamar och lite mer kramar till er...
skiter i ryggdunkandet denna gången :-)

ennågotsvamlig TP....men de blir så när huvudet är fullt av tankar.

Alla vägar leder till Rom och den ena vägen behöver inte vara sämre än den andra. Vi ska nog akta oss för att vara Besserwisser här inne.

Hej igen! Trist att personkemin med din behandlingsassistent ej kändes hundra...det är ju så viktigt när det gäller det mentala. Som ngn skrev här på forum; Om man inte är i hundra procent synk med den som behandlar ens liktornar...ja det kvittar ju. Men huvudet? Känslorna? När vi är som skörast? Helt annan sak. Bra att du ändå ger det en andra chans...i värtsa fall ber du om att få byta. Att vara ego nu...är inte ego. Du slåss för ett värdigt liv. Du slåss för dina barn!

Mig då? Jo tack...det knallar på. Officiellt fortfarande sjukskriven...har dock börjat småjobba. Fila lite på ett projekt... Kanske inte optimalt just nu...men man får ge och ta. Min chef ställde upp för mig i slutändan...alltså känner jag att jag också vill ge. Men inga tunga grejer...mest filar och tänker jag...går ju så där. ;-)

Hur har du det idag? Känns det överdjävligt? Ok?

Manlig ryggdunk...och en djävla ärlig kram! /R

Hej TP. Dunkar lite manligt tillbaka. Var inne hos dig i morse men jag var så grinig så jag var tvungen att radera allt. Jag är fortfarande sur! Inte på dig...igentligen inte på ngn. Men på viss attityd. Jag tänkte länge vara en bättre man...men det kliar...som jag tänker mig nässelbett gör. Så det måste ut. Nu skiter jag;

AA kan aldrig göra dig nykter! Vad vet jag?
Piller kan aldrig göra dig nykter! Vad vet jag?
Men jag vet att piller kontra krama andra missbrukare IRL är två olika sätt att försöka komma dit vi alla behöver. Dit jag behöver! Att döma ut det ena sättet tycker jag är så djävla fel.
Sen undrar jag också varför pillertrillarna så sällan dömmer ut kramligan? Varför är det alltid tvärtom?

Jag som person...jag vill bli nykter till vilket pris som helst! För min skull men framför allt för mina barns skull. Jag har inte tid och ork att träffa andra alkies IRL för kramar och bekräftelse. Jag jobbar arslet av mig för att hålla mig och min lilla familj samman. Jag tar hjälp av Naltrexon. Oj, en krycka tänker ngn annan. Ja, vad fan...men varför inte. Om det skulle hjälpa mig att hålla mig nykter så skulle jag gärna äta den omtalade hundskiten ;-). Att ngn annan väljer konvent metoden och den FUNGERAR!...det kan jag bara gratulera...inte döma ut.

Så tänker jag...

...och då kan bara tanken att det finns en medicin som kan hjälpa mig utgöra ett stort stöd. För många år sedan slutade jag röka med hjälp av ett läkemedel som för mig var helt magiskt: efter att ha rökt mer eller mindre konstant i ca 20 års tid var jag plötsligt inte intresserad längre och är det fortfarande inte.

Jag hade hoppats att Campral eller Naltrexon skulle fungera på samma sätt men dessa hade på mig liten eller ingen alls effekt. Dompa tycker att Naltrexon hjälper honom. Det verkar vara väldigt individuellt som sagt.

Din tanke angående ssri-preparat håller jag med om: när det är någonting som saknas i kroppen kan det inte vara fel att tillsätta detta precis som det inte är fel att tillsätta det hormon som kroppen behöver men som sköldkörteln inte klarar av att producera längre (t.ex. vid SLE). Men om jag har förstått det hela rätt så bör man ju i normala fall inte fortsätta äta "lyckopiller" hela livet.

Väl talat TP, även jag har träffat många som svarat otroligt bra på SSRI-preparat. Många här på forumet vittnar också om liknande erfarenheter av främst Naltrexon men även Campral. Vad som sedan är "på riktigt" och placebo är fullständigt ointressant i min värld. Det verkar som personer med genetiskt nedärvd alkoholism svarar bättre på Naltrexon.

Håller tummarna att du tillhör kategorin som får bingo, det verkar vara en viss grad av lotteri hur ens kropp svarar på preparaten. Vissa får önskvärd effekt medan andra mest åker på biverkningar.

Jag håller med dig till viss del.
Det bästa är ju givetvis att klara sig utan

piller.
Jag har ganska stor erfarenhet när det gäller så
kallade "lyckopiller". Dels för att jag har ätit det själv, men framför allt genom människor
jag stöttat och hjälpt genom åren. När det gäller
SSRI-preparat så förstår jag inte ditt resonemang riktigt. I det fallet tillsätter du ett ämne som
saknas i kroppen vid en depression. Sen finns
det givetvis tabletter som ger biverkningar vilket inte är så trevligt. Men i det stora hela så ser
jag inget fel i att ta stöd av den kategorin av medicinering.

Om vi där emot talar om bensodiazepiner så borde de i princip förbjudas, men i vissa fall
så kan även de vara befogade att skriva ut under kortare
perioder men under stenhård koll av ansvarig läkare.

Tyvärr är det så att det finns alldeles för många, framförallt allmänläkare
som är alldeles för frikostiga med att skriva ut mängder av dessa
preparat.

När det gäller campral och antabus i mitt fall, så handlar det
delvis om att ge ett lugn till de som står mig nära, och att de
ska känna att jag tar detta på allvar! Sen blir det en viss trygghet
för mig själv. Samt att om det kan göra så att mina barn
kan flytta hem tidigare eftersom det förmodligen ger ett lugn
hos barnens mamma. Då är det värt mycket!

Vi är alla olika individer med olika behov, problem och
bakgrunder. Din tanke är god! Men jag håller inte med dig fullt ut

Mvh TP

kan aldrig göra dig nykter. Det är bara att skjuta upp problemen till ett senare datum eller byta alkoholen mot tablettberoende. Antabus är ju ett tvångsmedel för att inte dricka och skapar ju ingen sinnesro. Campral är helt klart överreklamerat och funkar nog hyfsat på en som är i riskbruk men inte för oss som tagit drickandet till en högre nivå. Campral ska dessutom kombineras med samtalsterapi och förmodligen räcker det ensamt precis lika långt. En gång i min tidiga försöka dricka mindre-karriär testade jag Campral och på mig var den helt utan effekt. Att kliva av från lyckopiller utan att ha lärt sig möta sina egna känslor är snudd på omöjligt, därom vittnar så många som försökt.

Nu seglade jag visst iväg och glömde svara på det du skrev.
Jag får prata med läkaren om vad det finns för alternativ när det gäller medicinerna...eller helt
enkelt kolla om det finns ett par små, små kryckor till en liten vilsen själ.

Hoppas du sover gott nu, ska själv försöka stänga av tankemaskinen och sova en stund.

Godnatt! /TP :-)

Hygglo! ;-). Klådan har försvunnit efter nässlorna
nu tack o lov :-). Tänk att i det fallet lärde jag
mig snabbt...man skola icke rulla sig ibland brännässlor lättklädd!
Det är ju lite
märkligt att vissa andra saker ska ta så många
år att förstå!!!!. Jag kan ju bara tala för mig
själv, men kan tänka mig att ni precis som jag
fått många varningsklockor att ringa av alkoholen.
Tänk så mycket ångest jag har skapat i mitt liv
på grund av att jag hällt i mig gift. Vet att jag
har skrivit om logik innan i denna tråden...vart
har den gömt sig under alla år?! Om någon bad mig exempelvis att äta en viss sorts godis...
-det är gott...men det har vissa biverkningar...
De kommer på sikt förstöra ditt första kärleksförhållande....för biverkningarna
gör så att du blir dum i huvudet var 30:e gång du äter dem
De gör så att du säger och gör saker du normalt aldrig skulle göra.
Risk föreligger även att de gör så att du mår psykiskt och fysiskt dåligt...
Du kommer förlora vänner, du kommer förlora dig själv, samt gå emot dina
egna moraliska principer. Sen kommer de förmodligen
göra så att andra gången du vågar släppa någon nära
för att till slut bli sambo....trots att du är kär..så kommer
du ändå fortsätta äta godis....och förstöra även det förhållandet...
Men vaddå?! Du har ju godiset i alla fall. Du kommer fortsätta
tugga frenetiskt tills du en dag inser.....Men vänta nu...vart tog ni
vägen?! HALLÅ!!!!...Helt plötsligt står du där mitt i livet och
inser att du står där ensam. Insikten golvar dig totalt när du
förstår att du skadat och sårat de personer i ditt liv som
du älskar över allt annat...förutom godiset då förstås!...För
godiset är ju faktiskt det du funderat mest på i ditt liv. ...
Vill du ha en sådan påse med godis???? Svaret är ju ganska givet!
Nej tack, jag äter inte godis!!!!

Men vi som är här inne har troligen fått den där insikten, att det finns
fan inte någon logik i att dricka mer!

Jag har ju börjat denna resan ett par gånger innan, men
har efter många mil hamnat på avreseplatsen igen....
Men har anlitat en annan resebyrå denna gången
En resebyrå som styrs av en man i 40-års åldern och två
tonårspojkar...så denna gången tror jag verkligen att
jag ska komma fram till resans mål. Vet även att jag
har flera medresenärer med både karta och kompass, så
jag tror inte det kommer bli några problem att komma fram.

NU ÅKER VI!!!

Kram från mångatankarihuvudetpåTPinatt

Hej TP!
Det är helt okej att vara lite ego här. Här kan vi ta av oss våra masker, skippa fasaden. Här ÄR vi bara precis som vi är just nu. Mycket skönt. Vi slipper gå på artighetsvisit i varandras trådar. Vi behöver inte kallprata om ditt och datt. Det blir äkta och uppriktigt.
Jag har ingen erfarenhet av vare sig Campranil eller Antabus. Dompa tar Campranil och det verkar fungera bra för honom. Sen var det någon annan, har glömt vem, som fick alla tänkbara biverkningar av samma medicin. Men vad bra att du tar initiativ till att få hjälp! Alla kryckor är tillåtna. Man kan slå alkoholdjävulen i huvudet med dem. Eller som jag skrivit förut, varför inte sanda när det är halt? Fast det hjälper kanske inte att sanda i nässelsnåren nä...
Oj, nu kände jag plötsligt hur TRÖTT jag är (gäspar oartigt stort).
Godnattkram
Nynykter

NN: Nu är jag jättehungrig,
så du kan väl maila över en rejäl portion
moussaka till mig ;-)

Det känns otroligt skönt att barnen
visat att de fortfarande vill ha sin gamle pappa!
Meeeeen så mycket tankar det virvlar runt i
huvudet hela tiden. Känns som tankarnas autobahn i skallen.
Så ibland när jag försöker svara på era omtänksamma inlägg så blir
det kaos i skallen. Vem skrev vad osv. Men jag läser allt och tar till mig och förundras över
hur jäkla goa (småländska för goda) ni är.
Åh om ni visste vad det stärker mig att
veta att ni finns här och att ni vet vad allt handlar
om. TACK!

Idag har jag varit och pratat med en behandlingsassistent, det kändes inte riktigt
som om han var rätt person att hjälpa mig...
Men jag tänker ge det några gånger till så får vi
se hur det känns. Har även varit i kontakt med psykmottagningen och där jag sedan
tidigare haft en kontakt person pga depression och berättat hur det ligger till.
Känns som om det är lika bra att ta all hjälp som går att få. Det blir medicinering genom campral
och antabus troligen.
Har ni någon erfarenhet av dessa mediciner?

Dompa: Tror det blir hunden som får tvinga ut mig på långpromenad :-).
Jag är så tacksam och stolt över att barnen visar sina känslor för mig.
Känner att den biten kommer från mig, för deras mor fixar inte riktigt
den där biten med känslor.
Min känsla är just nu att det känns förbaskat bra att
lägga sig platt och få ur sig detta! Det känns som NU eller aldrig!
Hur flyter dina dagar på? Är du sjukskriven fortfarande?

Stigsdotter: Jag ska absolut kolla in facebook,
för jag känner understundom att jag blir helt vilse utan er!
kan vara skönt att kunna "prata" så också!

Känner mig lite ego här inne ibland som bara pratar
om mitt mitt mitt....är bara så mycket just nu i början
som händer. Men tänker på er och undrar hur ni klarar allt
runt omkring er och hur dagarna flyter på!

Nu ska jag käka lite moussaka som NN så snällt mailat
över till mig...luktade så gott när jag skrev ut en portion
;-).

Kramar till er allihop.... och lite manligt ryggdunk i kramen till Dompa :-)

Tacksam TP!!!!

Vad mycket gladare dina rader låter nu. Jag blir alldeles varm i magen av att läsa om din son som säger att han vill flytta hem - det är ju toppen, då har du ju någon att krama IRl (eller inte ;-)

Bra idé med MSN för dem som har det. Personligen använder jag inte det och vill inte lusa ned min fina dator med Microsoftgrejs ;-) En annan idé om du inte får så mycket respons på det är att gå in på Alkoholhjälpens sida på Facebook. Man kan lägga upp ett "hemligt" facebook-konto som man använder sig av där. Några av oss från denna sida finns där, jag heter Stigsdotter von A-hjälpen om du eller någon annan vill leta upp mig!

Många kramar!

Eller kanske förmiddag! Så mycket gladare du låter nu än förra veckan. Och vilka underbara söner du har...båda kramas och deklarerar sin kärlek till dig. Mycket bra läsning. Det kommer ju att komma många fler hemska stunder när både ångest och ensamhet sätter in...men vi får rida ut dem nyktra. Bara kämpa emot...vi kan gråta och härja, skriva här, tvinga ut hunden på en riktig lååångpromenad.

Chatt på MSN tycker även jag är bra... Men jag är nog lite lik Nn där, blir lite stressad av flera saker på en gång.
Jag vet också att det vore ett värdefullt verktyg att ha när ngn är på väg att falla dit. Eftersom vi ej kan ha en här på forum så startade jag en tråd på "förändra sitt drickande" som jag kallade just Chatt...med tanken på att det liksom skulle vara en "akutktråd", att alla skulle veta att ett nytt inlägg där verkligen betydde; Hjälp! Nu! Men den försvann/självdog. Vilket faktiskt är bra...för då behövdes den inte.

Hoppas du får ännu en bra dag. Grabbkram!

Hej TP! Nog hade moussakan räckt till dig också. Faktum är att du nog hade hunni sätta dig i bilen, köra hit och äta tillsammans med oss för det var väldans många moment. Mycket jox. Allt detta för att det var extrapris på auberginer i affären... Men gott blev det!
Jag känner igen det där att man vill ta vara på tiden med barnen. Vi har dem bara till låns. Barnen var en viktig orsak till mitt beslut. Jag ville vara närvarande fullt ut. Så fin din son är! Någon sa att man får de barn man förtjänar :-) Att han vill flytta hem till dig tyder på att han tror på dig!
Godnattkram från Nynykter

Tack för kramen :-)!

Ord som man hört förut, MEN vad tiden går fort!
Tycker de va nyss man höll de där små knytena i famnen. Kan tänka mig att du känner likadant :-)

Jag känner att jag verkligen vill ta till vara på de få
åren som jag har dem kvar hemma. Jag har alltid varit en närvarande pappa, men ändå frånvarande på helgerna på ett sätt.

Hoppas att jag också får glädja mina barn med hemlagad pappamat när de blir äldre :-)

Skickar en varm kram tillbaka :-)

/TP

Visst är det lustigt när barnen växer om men lika glad är jag när min "lille" kille 30 nästa år ser ut som när han var liten ibland när favorit rättens serveras hos mamma :D Ungarna är livet och framtiden håll i den//Kram Kalla

Tack för musiken :-). Nu har jag lyssnat på den, riktigt bra text! Moussaka lät gott...blev nått över till mig? :-)

Tänkte på det nu när du skrev om flaskor, vad skönt det kommer bli nu att slippa bära iväg med alla tomglas som har blivit innan. Jag fick ont i magen varje gång jag öppnade mitt skafferi..men nu. är det rensat och det står matvaror där istället....känns riktigt skönt!

Idag har lille(längre än pappa)sonen varit ute och gått en runda och käkat glass, va o lämnade av honom hos sin mamma nyssFick en jättehård kram och så sa han. Pappa, jag vill flytta hem nu! Det va så underbart att höra de orden :-). Det ger mig sån styrka att kunna gå vidare!

Kram på er allihop! TP :-)

Hej Lilja!
Jag tänker på dig och hoppas att allt är väl med livet och kärleken.
Kram från Nynykter

Att skriva och berätta. skickar många kramar och hoppas att du får en bra dag och sköna stunder med kärleken :-)

Härligt att det känns bättre idag!
Jag har tagit ledigt idag. Ska faktiskt städa lite, slänga flaskor (Loka och Ramlösa!) och sånt.
Sen ska jag laga moussaka till barnen. De fick klara sig helt själva igår så nu ska jag pyssla om dem lite. Får väl se om även moussaka kvalar in som svennebananmat.
Enligt Wille Crafords låt Samma typ av annorlunda saker kvalar moussaka nog in. Rolig låt! Kram från Nynykter

hur ska man göra för att inte va som andra
när till&med den allra värsta lantis har koll?
ungar döps till ismael francois eller cassandra
och spelar carambole
mozzaka ja självklart eller nachoz ska man äta
och chartertrippen går till en exotisk atoll
och snart så ska väl medesvensson stavas med ett z
det spelar ingen roll nej nej
för vad du än kan krysta fram för märkligt konstaterar man;
jag har en likadan

för alla vill ha samma typ av annorlunda saker
och vara lite udda på ett likadant sätt
så vad vi än försöker när vi söker nya smaker
då har nån annan jävel garanterat en dubblett

Dompa Det måste vara hemskt för de människor som inte kan släppa ut smärtan genom sina tårar.
Har blivit så rörd utav allt jag läst här inne! Är många levnadsöden och många berättelser som visar hur mycket kampvilja det finns.

Nyny:Va bara en liten idé jag fick angående chatt. Tycker du gör rätt i att ta en sak i taget.
Min känns än så länge betydligt bättre än vad den gjorde igår :-) Solen kvittrar och fåglarna skiner!

Adde:. Vad är din definition av mängder?! Åh till din andra fråga...för att nå ut med min idé till så många som möjligt. Men det är helt valfritt att deltaga.