Senaste kommentarerna i forumet

Jag förstår och jag lyssnar!!
Ut ur bubblan, in i verkligheten och hitta ärligheten tillsammans med andra nyktra alkoholister.

Jag känner att delar av mig nog hänger kvar lite i en förnekelse-fas..inte att jag inte skulle ha problem men rädslan att gå ut öppet..det skrämmer..

Ensamheten kan ju ta kål på en och de gånger jag bara gråtit och kämpat för att INTE handla kan jag messa förtvivlat till vänner men jag skriver aldrig riktigt hur illa det är och naturligtvis inte om att jag kämpar för att inte springa in på systemet.

Det skulle vara underbart att få ha någon att vara ärlig med!

Ok-ska ta kontakt med en dag i taget får vi se hur det är!

TACK för all hjälp!

SKön Fredag nu!

Kramar, Lilja

folk som jag kunnat ringa till oavsett tid på dygnet har gett mig en stor trygghet. Jag sorterade dem i bokstavsordning med "förnamnet" AA i telefon boken så de alltid skulle vara först :-)) I början trodde jag att jag var ensam (återigen !) om det knepet ända tills vi före ett möte kom att prata om det och det visade sig att alla hade gjort likadant ! Avslöjad ! Igen !

Att ha folk som jag kan prata med om precis allt har varit helt avgörande för min nykterhet och jag skulle aldrig byta bort en personlig relation med kramar och ögonkontakt mot ex vis enbart ett cyberforum. Jag behöver ha den personliga relationen efter alla år i den ensamma lilla bubbla jag levt i. En sponsor inom AA menas i allmänhet en person som hjälper dig att jobba i de 12 stegen. Vi alkisar har ju en tendens att fuska bort en del saker så det är viktigt att ha en person som kan säga just de där sakerna som du absolut inte vill höra. De grejerna måste ut !! Egentligen är inte stegen eller stegarbetet så jobbigt men som sagt, vi har ju en tendens att trassla till det. Och det handlar ju om att skaffa sig ett nytt beteende och lära sig att tycka om sig själv samtidigt som jag städar ur alla gömmor jag har inombords.

Jag har bara hört lite löst om En Dag i Taget ( http://www.endagitaget.se/) och inget negativt och nu när jag kollar in hemsidan så hittar jag folk jag känner :-))) Hahaha jag vet inte om man ska se det som en rekommendation men det kanske är så :-))

Det är nog absolut inte fel att prova att gå dit, alltid lär du dig nåt nytt !

Ha en bra dag !!

Undrar om det är någon här som har erfarenhet av "En dag i taget" och deras behandlingar som finns runt om i främst södra Sverige tror jag?

Jag tänker mycket runt hur man kan få hjälp utan att lägga in sig på behandlingshem.

Sen undrar jag: när man svettas så där kopiöst, är det att kroppen avgiftas eller är det abstinens? ALltså att kroppen egentligen vill ha mer alkohol och därför svettas?

Har ju känt efter längre uppehåll att svettningarna försvinner.

Kram till alla Kämpar!

Lilja-Nykter- 14-dar-men-med-ett-återfall (kan man skriva så? eller ljuger jag för mig själv?)

Tack, TUSEN TACK för att du delar med dig! Det är så betydelsefullt för mig att läsa!

SÅ klart och redigt du berättar!Jag känner igen det där att hålla en snygg fasad så att ingen tror man har problem.
Inget återfall sen N-gården, behandlingshem verkar ha den effekten på många! ATt det är det man behöver för att på allvar inse problematiken.

Vilken fruktansvärd pärs med din dotter! Jag kan bara till viss del föreställa mig din ångest där, tror man måste ha upplevt det för att till fullo förstå!
Ja vem skulle inte tappa huvudet!!Och du KLARADE det utan att dricka men inte utan stöd från nykter alkoholist, dvs en expert.

Så skönt det måste vara att ha varit nykter så länge-starkt men hela tiden med vaksamheten och beslutet som fattas varje morgon och ibland ÄN oftare.

Jag skulle vilja ha en stödperson, visst kan man få det på AA? Sponsor eller vad det heter?
Ser att du betonar vikten av kontakt med nyktra (alkoholister).

TACK igen Adde, för ditt fantastiska sätt att dela med dig! En stor hjälp för mig!

Kram!
/Lilja

Tack, TUSEN TACK för att du delar med dig! Det är så betydelsefullt för mig att läsa!

SÅ klart och redigt du berättar!Jag känner igen det där att hålla en snygg fasad så att ingen tror man har problem.
Inget återfall sen N-gården, behandlingshem verkar ha den effekten på många! ATt det är det man behöver för att på allvar inse problematiken.

Vilken fruktansvärd pärs med din dotter! Jag kan bara till viss del föreställa mig din ångest där, tror man måste ha upplevt det för att till fullo förstå!
Ja vem skulle inte tappa huvudet!!Och du KLARADE det utan att dricka men inte utan stöd från nykter alkoholist, dvs en expert.

Så skönt det måste vara att ha varit nykter så länge-starkt men hela tiden med vaksamheten och beslutet som fattas varje morgon och ibland ÄN oftare.

Jag skulle vilja ha en stödperson, visst kan man få det på AA? Sponsor eller vad det heter?
Ser att du betonar vikten av kontakt med nyktra (alkoholister).

TACK igen Adde, för ditt fantastiska sätt att dela med dig! En stor hjälp för mig!

Kram!
/Lilja

året var väl bara ett enda stort djävla återfall tycker jag !

Jag höll på i 10 år med olika vägar för att komma bort från tvånget att dricka. Allt det där klassiska som att dricka mindre, vissa dagar, "finare" sprit, bara lördagar, bara fredagar, bara onsdager osv osv jag tror du kan alla "knepen" som uppenbarligen inte fungerar. Då fanns ju inte det här förnäma sättet att läsa och skriva på, ett sätt som visar att jag inte är ensam om knasigheterna.Jag var ju den ende i hela världen som inte kunde dricka "normalt", ensam som f-n. Jag sökte hjälp ett antal gånger och inte nån gång togs jag riktigt på allvar och nu med facit i handen så ser jag ju vilka otroligt dåligt pålästa människor som jobbade på kommunala inrättningar som kallade sig "Beroende-"nånting.

Min hustru gjorde som de flesta andra anhöriga och hotade med att flytta om jag inte slutade dricka. Och som hos alla andra så lärde jag mig spelets regler och minskade drickandet ett tag tills stormen blåst över. Tills en dag då hon hade ordnat en lägenhet och bara hade packningen av väskan kvar, då , först då fattade jag vad klockan var slagen.

Jag började då leta efter ett sätt att få hjälp på. Jag hade då förstått att om hon lämnade mig så skulle allt vi byggt upp tillsammans bara rasa ihop och då hade jag väldigt snabbt supit ihjäl mig.

Jag var så innerligt trött på mitt egna liv med denna förbannade alkohol som bara hindrade mig oavsett vad jag än skulle göra. Min kropp började ge lite signaler om att det nog var dags att korrigera kursen.

Jag sökte hjälp hos soc och vid första kontakten fick jag svaret " Du kan inte vara alkis för du har ju familj, rena kläder och ett jobb" Jag blev liksom lite förbannad och ville ha hjälp med att komma till Nämndemansgården vilket var det enda behandlingshem jag visste om då. De nekade självklart. Efter några månader med dividerande så kom soc-kärringen med det väldigt fina uppslaget att "kommunen har ett eget behandlingshem" Tjena ! Varför sa hon inte det direkt ??? Jag gjorde ett studiebesök där men det blev bara fel vibbar och idag är jag väldigt tacksam för det. Det skulle ha varit gratis för mig men det kändes inte alls bra.

Jag valde Nämndemansgården och i riktig alkisanda så sköt jag upp min entre' där ca en vecka för att kunna supa upp mitt lager och lite till :-))

Min första natt på Gården sov jag som ett nyfött litet barn :-) Jag var äntligen hemma :-)

Efter det så har jag sluppit alla återfall. Jag har varit i närheten 2 gånger men det var nog ingen fara mest beroende på att jag lärt mig av de som gått före mig. Första gången var på tåget hem efter en efterbehandling, jag har aldrig haft en relation till tåg och alkohol men då small det till i skallen och jag blev fasansfullt törstig. Inte blev det bättre av att mannen i fåtöljen mittemot hade handlat 2 små vinflaskor i shoppen !! Det ordnade upp sig och jag fick något att fundera över.

Andra gången var när jag för första gången var ensam hemma. Jag skulle passa på att äta gott och göra mat som bara jag tycker om. Och då kommer tanken att det skulle naturligtvis smaka bra med ett gott vin till. Så där blev det stopp i matlagningen !! Jag plockade in allt i kylskåpet igen och funderade på vad jag egentligen höll på med. Då var jag väldigt glad för att jag hade flera AA-kompisar som jag kunde ringa till för att avlasta mig. Nu behövde jag inte det för allt jag hört tidigare spelade upp som i film innanför mina ögonlock och jag fattade hur mina tankegångar varit. Det var nog inte maten som var viktig det var nog egentligen bara en ursäkt för att dricka vin.

Jag har som sagt klarat av mitt liv efter behandlingen trots en del kriser som varit allvarliga för mig.Den första stora krisen var tidigt i nykterheten och jag hade inte en särskilt stabil grund att stå på. Min dotter blev våldtagen och jag höll på att tappa huvudet fullständigt. Jag fick tag i en äldre man, nykter alkoholist, som kunde lotsa mig igenom krisen utan att jag behövde dricka och det är jag väldigt tacksam för. Den andra krisen har jag nyss skrivit om och som jag förhoppningsvis är på väg ur nu.

Sammantaget så är jag så glad för att jag tog beslutet att göra något åt mitt drickande. Jag hade aldrig klarat det utan nyktra vänner runt mig som jag kan fråga om vägen. Jag var tvungen att släppa taget och lita på att andra visste bättre än jag för de hade ju faktiskt gått den väg som jag nu promenerar på. Att se att jag inte är ensam och att kunna identifiera mig med andra alkoholister är och har varit helt avgörande för min nykterhet.

Kanske det inte blev svar på dina frågor Lilja men så här är min historia som den ser ut fram till nu. Att lyssna på andra och lita på dem är nog nyckeln om jag skulle sammanfatta :-))

Efter du bestämt dig för att sluta med alkohol, hur lång tid tog det från att det "satt", alltså från beslut till där du är idag? Hur många återfall led du dig igenom? Var det "sista" speciellt på nåt sätt,var det botten?

Kram, Lilja

Din pepppning värmer ska du veta!

Idag är det mycket tårar eftersom jag igen drack mig till minnesförlust.

Gjorde bort mig med telefonsamtal och i morse var tonårssonen förbannad.
Sa till mig att nu får jag sluta att dricka, det är skitjobbigt när jag full stänger in mig i mitt rum och gråter och ringer..

Jag skäms något fruktansvärt inför honom men kanske är det bra att bubblan spricker? Går inte att mörka längre

SKa försöka tänka Nynykter att jag inte är tillbaka på ruta ett utan att det var ett snedkliv som lärde mig att jag har en sjukdom.

Klarade ju många dagar av kamp.

TACK för att du tror på mig och visst har du rätt med detta antingen eller/svart eller vitt.
Det hör nog till sjukdomen tror jag.

Tack!! Jag ska inte ge upp.

Kramar Lilja

Nog gjorde de där 11 nyktra dagarna gott för knoppen och kroppen? Kroppen minns och är tacksam. Gör nu som någon på forumet föreslog och kom ihåg hur stor andel av dagarna som är nyktra dagar. Du är inte tillbaka på ruta ett! Vägen är krokig ibland men det är inte så att allt är förstört för att du drack igår.
Ibland tror jag att vi som har problem med alkohohol är lite för mycket allt-eller-inget, svart eller vitt. Du är inte dålig eller misslyckad. Allt det du har skrivit här på forumet har hjälpt mig mycket i min egen nykterhet. Jag har känt igen mig i det och insett att jag inte är ensam. Så fortsätt skriva här! Du kan fixa det här även om vägen är krokig och lång! "Lilja-12" är inget skämt, det är uttryck för VILJA och LÄNGTAN.
Styrkekramar!!!

Du är fin. Ja, jag är sjuk i sjukdomen alkoholism men jag håller mig frisk när jag inte dricker.

Som någon skrev här,se det som en allergi, jag är allergisk mot vin.

Jag klarade att hålla mig frisk i 11 dagar men igår tog sjukdomen över bara för att jag inte var på min vakt.

Jag accepterar att jag är alkoholist och INTE idiot.

Det går att behandla sjukdomen och bli frisk.

Nu ska jag gråta under filten och vara nykter idag.

Tänk att du också stått och tittat dig i spegeln och undrat vad du höll på mig, tagit återfall..

VAD jag skulle vilja ha din långa nykterhet i kroppen!

Jag kan bli frisk om jag accepterar att jag är sjuk?

Kramar kramar!
Den slokande LIljan

tjatar nu :-)) Du är INTE en idiot !!

Vi har en sjukdom som vi inte kan rå för men det finns en väg ut från den, den är behandlingsbar. Jag fick lära mig på behandlingen att jag inte skulle kämpa emot sjukdomen utan acceptera den och se vad jag skulle kunna göra för att mildra den. Det låter så flummigt, jag vet, jag tyckte likadant, men att släppa taget och att acceptera att jag är den jag är gjorde mitt liv lite enklare.

Jag kommer så väl ihåg mina återfall och speciellt sista året när jag skulle försöka sluta. Ångesten morgonen efter då jag skulle försöka få ner en återställare så det blev lite lugnare i skallen. Hur den där djävla supen återvände direkt genom näsa och mun, hur hela jag skakade och mådde fan. Hur jag kom på att ta en halv starköl först så starkspriten hade nåt mjukt att landa i istället för att studsa upp igen. Idag kan jag skratta åt den askgrå figuren jag mötte i spegeln och faktiskt se det som en mycket dålig pjäs med en tokig skådespelare. Så mycket elände för att få till yrseln igen !

Nu vet jag att vi har en sjukdom. Jag har accepterat det och jag vet att den är behandlingsbar.

Idag tar vi det lugnt både du och jag Lilja, vi är värda det !

Kram <3

Där fick du mig att gråta en liten skvätt, så fint stöd!

Jag har verkligen kämpat timme för timme de sista dagarna och sen hände några jobbiga saker och jag försökte hitta någon att vända mig till för att dryfta detta.
Det lyckades ej och med tårar konstaterade jag att jag kommer inte att klara det.
Jag klarar inte pressen. Jag dricker och sen de sedvanliga samtalen som jag knappt minns.

Det är så jobbigt med denna kamp. Så jobbigt att hålla emot, så jobbigt att dricka och sen jättejobbigt att bli så vansinnigt dålig.

det känns som jag bara snackar en massa skit som jag inte kan leva upp till..

Men jag ska försöka göra som du säger:ta beslutet på morgonen att OAVSETT vad som händer, OAVSETT ensamhet, OAVSETT ångest och tårar.

JAg vill så förtvivlat gärna lyckas denna gång, jag är så oerhört trött på mig själv och mina grusade föresatser.

Du beskriver oron nu när våren kommer. Visst känner man av den..känner att det blir svårare att vara nykter.

Jag har iallafall inte gjort nåt olagligt som bilkörning och jag har inte gjort någon illa. Bara ringt och surrat om inget alls och som jag ej minns ens..

Jag ville så gärna klara det denna gång.Hade nog bilden att vara nykter för alltid istället för en stund i taget..

Att man kan välja att dricka när man får betala ett sånt fruktansvärt pris dagen efter..det får mig att känna mig som en idiot..
kommer då att vara nykter idag..

Tack Adde-gå du på ditt möte och njut av din nykterhet..det är så hemskt med återfall!
Kramar! Lilja

en fråga om styrka, karaktär, vilja eller nåt liknande !! Och det tror jag att du vet redan, eller hur ?

Att hantera dagen idag är mycket enklare än att kolla framåt eller bakåt, vi kan inte göra något åt det som hände i går och vi kan inte påverka morgondagen. För mig har det varit ett måste att enbart se min dag just nu, precis som den är. Jag tar mitt beslut på morgonen att inte dricka just idag oavsett vad som än händer och det är en tidsperiod jag kan hantera. Jag har vänner som kortat ner den tiden till halvdagar eller timmar för de har känt att det har varit lämpligt just för dem.

Jag har aldrig någonsin lovat mig själv att bli nykter för evigt, inte nån gång. Idag har jag en frihet att välja hur jag ska göra men med hjälp av det lilla beslutet varje morgon har jag kommit fram till att jag väljer att inte dricka just idag. Det finns inget tvång i mitt val utan nu är det min fria vilja som gör att jag är nykter, just idag.

Idag är en ny dag och ett nytt beslut så slå inte på dig själv Lilja utan ta en sak i taget och det viktigaste först så kommer dagar att läggas till dagar.............

Kram ♥

Jaha, bättre än så var jag inte..klarade 11 dagar men dag 12 hände för många neg saker och ängesten vred mig som ett skruvstäd.
Handlade och drack mig full, somnade med kläderna på..

Jag tänkte innan att jag klarar inte detta..jag kommer aldrig att bli nykterist..

Självföraktet och känslan av misslyckande vet inga gränser..

Förmodligen ingen vits vara kvar på denna sida..Lilja-12, ett skämt,jag blir inte nykter i år heller..

Hann med nåt samtal igår som jag nu knappt minns vad jag sa under..

Allt jag skrivit innan nu verkar ju bara löjligt när jag inte är starkare än så..

Lilja

Jag håller med dig Lilja om att det inte räcker med ett glas vin, att det inte är lönt. Säger en hel del om mitt förhållande till alkohol och att jag gör bäst i att lägga ned totalt. Varför ska jag ens försöka dricka alkohol av sociala skäl när jag vet att ett glas inte räcker? Det skulle ju vara som att döma sig själv till en kamp som jag bara kan förlora. Det är trist att erkänna, men som jag tidigare konstaterat är det för mig bättre att lägga av helt eftersom jag då slipper dividera med mig själv om när och hur mycket jag kan dricka.

Håller med om att alkoholen har en stor plats i vårt samhälle. Sist jag var på fest var min käraste nykter eftersom han ville köra hem efteråt. En lätt salongsberusad kvinna kom fram till mig och sa:
-Jag är sååååå imponerad av din man. Han dansar fastän han är nykter!

Sista gången jag hade vit månad svettades jag enormt på nätterna. Jag googlade mig till att det kan vara ett symptom på alkoholabstinens. Kanske bra att även svettas ut giftet? Den här gången har jag inte svettats.

Drygt 10 veckor! Grattis och SÅ starkt!!

Tänk så lika vi är!

Jag kämpade här i somras och efter dryga månadens nykterhet började Demonen sin listiga kamp med mig: "Du ÄR nog inte beroende...ett litet glas vin kan du väl ta...allt det där drickande var nog för att du var så ur balans, nu mår du ju så mycket bättre så nu kan du nog dricka som dom "vanliga"..

Jo så kan det farliga samtalet låta.

Tankar är inte farliga Nisse utan det är när vi agerar på dom som vi utsätter oss för fara.

Efter 12 dagars nykterhet börjar jag känna mig bättre och tankarna runt flaskan far..
Men att jag mår BÄTTRE beror ju på att jag INTE druckit för fasen!!

10 veckor låter underbart!
Håll i Nisse!
Du är värd ett gott liv!

/Lilja

Men jag får inte bli övermodig.
I mellanåt känns det gamla så overkligt.
Drack jag verkligen så mycket, överdriver jag inte drickandet för mig själv, jag kan nog börja dricka lite vin någon gång.
De tankarna far runt i huvudet på mig.
Men jag vet att jag aldrig vet hur det slutar om jag tar ett glas.

Så jag måste komma ihåg.
Länkarnas punkt 1.
Erkänn att DU ej behärskar spriten.

Instämmer helt med Adde här! Du har kommit rätt och detta är en jättebra början på att taitu med ett destruktivt drickande. Sen kan du gradvis se om det är mer hjälp som behövs och VAD i så fall.

Ångesten när man haft föresatsen att vara Nykter och sen ramlar i ett Återfall är ingen barnlek precis..jag vet för jag har gjort det många gånger!

Sen beror det ju på dina återfall sett ut? Två timmar eller två veckor?

Citerar Berra här på forumet som sa till mig vid mitt första gruvliga återfall att jag ska räkna de Nyktra Dagarna, inte gräva ner mig för att jag tillfälligt halkade av banan.

Börja med att skriva här livsisen, det finns hjälp och stöd i massor!!

/Lilja

Livisen ! Ja, det blir lättare när man ser att man inte är ensam. Fördelarna är många med att stanna här och ta emot lite hjälp !

Det är min första gång på ett sånt här forum och även min första gång att inse att jag dricker sjukt mycket. Jag slutade dricka på juldagen och har sedan dess haft två återfall.........båda dessa gånger har jag sån ångest så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Tänkte att det kunde vara lättare om man hjälps åt och får prata med någon likasinnad.

Tack för peppningen,ja fy tusan för gårdagen! Men till slut slog klockan sex och jag kunde andas ut!

Ja du, denna alkoholkultur står mig ibland bokstavligen upp i halsen! Så himla vedertaget det blivit med vin och alkohol i alla lägen, usch!!
Rätt som det är kan man konfronteras med ett skvalpande glas vin och är man då inte beredd, har strategein klar, ja då blir det inte lätt!

Grattis till 14 dagar! Härligt,, det är lite av en milstolpe för oss Nynyktra!
Hotellrum kan vara knepiga, miljön överhuvudtaget. Jag tänker så här: en liten flaska vin, vad är det? En droppe i havet för mig, något som bara retar! Kanske andra här känner igen att blir man bara erbjuden en lITEN mängd kan man lika gärna vara utan..det var längesen jag kunde njuta ett eller ett par glas vin!

Det retar så otroligt, bara VÄCKER begäret.

Nu har du klarat hotellrum också, det går framåt!
Jag svettas kopiöst dessa dagar men antar att det hör till "avgiftningen"?

Nu kämpar vi vidare. SOm tur är så är inte alla dagar lika svåra!

Kram!/Lilja

Fantastiskt starkt att stå emot fastän det var jobbigt. Det stärker dig och jag tror att det blir lättare imorgon. Om inte annat så är du starkare efter att ha vunnit dagens fajt. Själv är jag inne på dag 14 och retar mig på att det står en liten flaska vin på mitt hotellrum. En tavla på väggen gör reklam för det som finns att köpa i hotellets bar. Gillar inte!!! Tur att jag köpte med mig smågodis och mineralvatten.
Kram till alla kämpande!
Nynykter

av alkoholism är att man inte har kontroll över drickandet. T ex att jag har bestämt mig för att vara nykter en period, men bara klarar nån enstaka dag. I övrigt håller jag med Victoria om att definitionen i sig inte är viktig. Har man bestämt sig för att förändra sitt drickande så är det ju det som är väsentligt. Lycka till alla kämpar! Själv har jag inte fått till en enda nykter dag sen jag registrerade mig här - men hoppet är ju det sista som överger människan ;)

Klarat Dag 10 med MYCKET stora svårigheter men nu är det Äntligen för sent att handla på Bolaget!
En pina har det varit tills stängningsdax!

C!! Är du ute där i cyber-rymden? Vi hade ju en deal? Hur går det?

Faktum är att när jag brottades idag och nästan höll på att ge upp blev jag triggad av att vi kommit överens om att vara Nyktra. otroligt vilka olika saker som får en att låta bli att dricka!

Även att ha läst så mycket här på detta underbara forum, själv formulerat sig, det HJÄLPER, men fy fasen vilken tuff dag!

Men nu är den klar och för första gången detta år har jag 10 dagars nykterhet i kroppen. Japp!!
Jag unnade mig en stor Magnum. Det kan baske mig inte bli lika svårt imorgon..

Ta hand om er alla ute där!

Kramar Lilja

...men det kanske inte gör så mycket om man inte har en tid att passa? En genväg som visar sig leda till en omväg kan ju också leda till att man ser, och kanske lär sig, något nytt!

Kram till er alla, det är så roligt att läsa alla funderingar. Och Månes fina rader som blir som dikter där orden staplas på höjden.