Senaste kommentarerna i forumet

vill inte gå in på för mycket.

men min sambo har hamnat på sjukhus p g a depression.
Och jag far som en skållad råtta mellan alla ställen.
Det känns som om huvudet snurrar av sig själv.

...är ju ganska lång tid (tycker jag som inte trodde jag skulle klara mig en vecka ens!). Vad var det som hände som fick dig att falla? Försök tänka igenom detta och hur glasen du drack kändes - hjälpte de mot vad det nu var som du kände? Var det gott? Att fundera och fundera lite till tycker jag är en god hjälp att försöka undvika fällorna.

Och du, ta inte det där första glaset, det är ju alltid bara det första eller hur?

Nya tag i morgon!

TP, vad var det som hände, som fick dig att falla? Försök att tänka tillbaka. Kanske kan du göra på något annat sätt nästa gång och hejda dig i tid. Tänk också igenom de glas du tog - hjälpte de mot vad det nu var som fick dig att dricka? På riktigt? Att analysera sig själv är en hjälp tycker jag. Kram från mig, på't igen bara!!

öl till allt det andra vill bara supa ner mig i kväll

Kära TP jag blir så ledsen när jag läser dina rader.
Vad har hänt? Du jobbade ju på så bra!
Nu gäller det att börja om igen.
Jag har tänkt på dig så mycket - önskar dig lycka till!
Kramar/Lg

först ,måste man bestämma sig, sedan kämpa, kämpa igen...är inte gratis och enkelt tyvärr.
'
Utan vilja kommer man inge stans utan hjälp
är det bara utför/ kram till dig

Usch, Jag har spårat ur totalt. Dricker i veckorna Nu också, vilket Jag inte gjort tidigare.
HJÄLP!

Ja Bellman var en munter karl som inte spottade i glaset, och hans epistlar passar ju extra bra att sjunga till en skål ;-)

Tänk att man måste belöna sig hela tiden? För att man klarat av en arbetsdag, för att man hanterat sina ungar osv osv. Och är det inte belöning man behöver så är det tröst. Eller styrka. Eller någonting annat som den lille alkoholdjävulen lurar oss att tro att vi inte klarar av utan ett glas av något slag.

Här finns mycket klokskap och stöd, häng här hos oss istället för att ta det där första glaset. Och du, ta en dag i taget!

..och inser att jag måste förändra mitt alkoholintag. Läser många kloka inlägg och märker att det finns många där ute som har liknande problem som jag. I samma veva som jag nu vet att jag måste förändra mitt beteende så tänker jag på att arbetsdagen snart är slut och självklart är jag värd några/flera glas vin/öl för att koppla av - hur jävla dum är man! Hur många gånger som helst har jag tänkt att efter den här helgen så slutar jag dricka på vardagar - för att sedan pallra mig iväg till krogen för att döva måndagsångesten - är så jävla trött på mig själv.

Tidigare kunde jag sitta hemma med boxen och berusa mig i lugnan ro som en belöning för att jag lagat mat till barnen/ungdomarna och hjälpt dom med ditt och datt. Till slut insåg jag att jag kan inte ha något vin hemma för då kan jag inte låta bli och i stort sett sedan den dagen har jag inget vin/öl hemma. Nu går pappa ut på krogen och dricker istället - det är alltid någon man känner och kan slå sig ner vid och finns det ingen så lär man känna nytt folk som älskar att ta en bira eller två. Skitbra!!! Så numera dricker jag dyrare men slutar i alla fall i hyffsad tid eftersom krogen stänger! Käkar skräpmat, ångest på morgonen så att jag knappt orkar upp ur sängen för att ta mig till jobbet (kommer ofta sent) och väl där gör man idag inte sin bästa prestation då koncentrationen inte alltid är på topp. F-n jag vill inte dricka, men vet inte om jag kan stå emot idag. Igår hade jag en vit dag eftersom jag var tvungen att köra bil så visst skall jag kunna unna mig ett, två, tre, fyra... glas idag för att därefter somna gott. Jag vill sluta och gör så ibland - men det blir bara några dagar och då är man där igen... Å snart skall man på kompisresa o de spottar inte i glaset... Jag vill ha de som förr när jag bara unnade mig på helger - fanns inte på världskartan att man drack på vanliga vardagar, men nu är det vardagsmat.

Jag får mycket inspiration efter att ha hittat denna sida - och ser också hur alla kämpar där ute! Nu jävlar måste jag ta tag i detta! Idag blir det inget krogbesök!

Nu har jag skrivit av mig lite frustrationer - ha de bra därute och kämpa för nykterheten

...att ta hjälp från vårdcentralen. Via husläkaren kan man få kontakt med någon på beroendemottagningen som man kan träffa och få råd och tips av…

Kram från mig

Lycka till ni alla som kämpar!

Kråkan, jag förstår dig så väl, men för barnens skull så måste du nog göra något radikalt!
Har du sökt hjälp på någon beroendemottagning? Jag kan rekomendera den hjälpen.
Själv har jag ikväll varit hos mina barnbarn - och då funkar det bra -
min dotter vill inte att jag umgås med barnbarnen när jag har druckit!

God natt/Lg

Ett bra beslut för dig och dina barn. Det kan bara bli bättre. Kämpa på för en ljusare framtid utan ångest! :-)

nu får det vara bra!
Hur många gånger han man inte tänkt den tanken... jag ska sluta dricka idag, eller nu är det sista fyllan...
Dricker flera liter vin i veckan... jag lever på vin :( bara jag har vinet så fixar sig allt...

Sjukt... för så är det ju inte... vinet fixar inget...
det känns bara bra just då... sen mår man skit... ångest och hjärtklappning och allmänt trött och grinig...

Fin morsa man är...
Tror min mamma vet att jag dricker mycket, men inte hur mycket...
hon kommer med pikar, och upplysningar om alkoholens biverkningar m.m

Jag hoppas bara att jag nu kan vinna över mig själv... att jag för en gång skulle får kontrollen över mitt liv :) mina barn har rätt till en nykter mamma och jag är en bra mamma om jag inte dricker...

Hoppas att man kan få lite stöd här :)

Tack för ordet!

jag känner igen mig i allt du skriver, och jag förstår hur du känner dig...
Har bestämt mig i dag att det får vara slut på detta... alkoholen är en farlig vän att hålla i handen, men ack så ljuvlig för stunden... drack en vinbox själv i helgen... 4 flaskor vin 13 procent... sjuk... men jag gick upp i natt och slängde det sista som var kvar... för jag visste att jag skulle dricka upp det som fanns kvar och sen kan jag inte sluta... då går jag ner och köper en liter till... jag hade ju för fan hållt mig i nästan en vecka och börjat må bra... :) varför ska man sabba för sig... varför glömmer man hur dåligt man mådde efter fylle helgen/veckan och tror att det ska bara bli 3 glas... det blir ju alltid mer :(
Nu har jag slängt alla gamla flaskor och burkar och boxar som jag hittat här hemma... kankse blir det lättare om man inte ser flaskorna när man öppnar "hemliga skåpet"

Jag skäms också, jag skäms för att jag väljer att vara en onykter mamma... en egoist som väljer att ta till alkoholen så fort jag tycker att det blir stressigt eller rörigt... (det blir ju bara ännu värre)

Nu har jag valt att inte dricka mer, men det är svårt att vinna över sig själv och suget...

Men det är ju sant det som är sagt DU måste bara TRE saker i LIVET... 1.födas 2.Välja 3.dö

Skulle ju vara trevligt att se till baka på sitt liv när det nästan är slut och känna att man har gjort RÄTT VAL...

Skriv gärna till mig... :) styrke kramar :) Kråkan

Hej, och tack för välkommnandet!

Det har väl gått sådär tyvärr!
Som en blixt från en klar himmel så fick jag i torsdagskväll för mig att det nog inte kunde skada med några glas vin, och rusade iväg till systemet straxt innan stängningsdax.

Drack sedan även fredag och lördag, och några folköl igår för att hjälpa till med att hålla ångesten lite i schack.

Fattar inte hur man kan vara så dum!
Skäms och känner mig som den mest puckade människan på planeten!

Nu ska jag ta nya tag, och ska verkligen kämpa för att inte ge efter för de där idiotiska idéerna..."det kan nog inte vara så faligt...bara ett par glas...bara ikväll"

Jag tänker läsa och hitta idéer och kraft här på forumet, det finns verkligen många varma och inikstsfulla personer här som delar mig sig av sina erfarenheter.
Jag har även skapat en egen tråd, där jag tänkte skriva av mig lite, det känns som det hjälper!

Kram på er!

känner så otroligt väl igen mig, otäckt men också tryggt att läsa det du skriver..tror att våra upplevelser kan se olika ut beroende på hur vi lever och hur vi tänker men grundproblemet är väl att vi dricker fastän vi kanske borde låta bli.....jag vill låta bli men det är ju så skönt med berusning, antar att jag inte är ensam om att tänka så....men nu e jag rädd för konsekvenserna......min mellanson har börjat kommentera att jag dricker mycket och ofta..känns otroligt tungt.....hur gå det för dig?

Hoppas det fortfarande går bra för dig.

Kom ihåg, du är inte ensam om att kämpa...Skriv även om det inte har gått jättebra.
Det är viktigt att fortsätta skriva.

För min del är det en evig kamp.
Har tack och lov en jättebra beroendemottagning som jag kan vända mig till.
Är det ingen av er alla som har sökt hjälp? Jag kan verkligen rekommendera det.
Dom är proffsiga och man behöver absolut inte känna sig skamsen.

Hoppas alla haft en fin week-end och att ni börjar skriva igen!!

Ha det bra/Lg

...att läsa om allas olika erfarenheter här på forumet, man känner att man inte är själv med sin kamp emot drickandet!

Jag är nu inne på mitt tredje dygn utan alkohol i kroppen, och tycker att det går riktigt bra så här långt. Tre dygn är ju bara en början, och resan kommer alldeles säkerligen bli lång, men jag känner i alla fall att den här resan har fått en bättre start än mina tidigare försök.
Jag känner mig helt enkelt mer motiverad, och dessutom som sagt stärkt av information, övningar och delade erfarenheter här på Alkoholhjälpen.

Tidigare har jag bestämt mig för att sluta dricka, men sedan från första stund kännt efter och funderat över hur det känns, och kanske ännu mera funderat över hur det kommer att kännas om två dagar, om tre dagar o.s.v. Nu känner jag mig stärkt och mera avslappnad; jag känner att jag verkligen inte vill dricka mer. Känner mig verkligen glad över att ha bestämt mig, och det gör det faktisk betydlig lättare att inte falla in i jobbiga tankar.

Jag håller tummarna för mig själv, och för mina barn att jag ska kunna hantera det här!
Håller tummarna för dig också ModestyBlaise, vi börjar ju kampen samtidigt, så vi får stötta varann här på forumet, och ta hjälp av andra här och förstås hos våra nära och kära.

PS: Gick förbi bolaget tidigare ikväll...och log...kanske en aning påtvingat leende men i alla fall :)

/TH

Läste ditt inlägg, och kände igen mig så väl!!..... inte att jag smyger i sovrummet (än), men att jag (när jag har alkohol hemma) smuttar lite, när jag lagar mat till barnen... och sen fyller på lite då o då.... när ingen ser.

Jag har stor ångest för att barnen helt plötsligt vill ha skjuts --- o jag inte kan köra dom, för att jag druckit nått glas..... VAD ska jag säga då? skylla på huvudvärk???

Hela helgen har för mig varit ett stort ångestmoment, för min friska sida har inte velat dricka, men min sjuka sida har LÄNGTAT efter ruset!!
så vin o drinkar både fredag o lördag.... o sen ÅNGEST, ÅNGEST!!! Jag har varit trött, ledsen, skällt på barn o sambo.... mitt humör är upp o ner, o igår em tänkte jag.... INTE dricka nu i kväll.... men ångesten över att inte få smutta lite, gjorde att jag la mig i sängen o grät, somnade o när jag vaknade så tömde jag boxen på sista vinet (ingen såg så klart).... men sen tänkte jag att nu är det på väg på helvetet.... så i morse hällde jag ut resten av spriten!!!! en halv liter vodka direkt i slasken.... och NU SKA JAG INTE KÖPA HEM NÅTT!!!!!
jag ska be min sambo att hjälpa mig, att inte locka med onsdagsvin, eller så..... och ta en dag i taget!!
Så idag är min 1:a dag utan alkohol..... och jag kommer nog att skriva av mig här, o älta o ventilera, men det får ni stå ut med ;)

//ModestyBlaise

Tack Micky för kommentaren, och för att du hälsar mig välkommen! Tack också för lycka till hälsningen, det kan jag behöva! Känner mig just nu full av energi över att ta tag i det här, men vet att det kommer många tuffa stunder framöver, och att jag har många svåra samtal som jag har att ta tag i! Men kämpa ska jag banne mig, för min och för mina barns skull!

Bra att du har kommit till skott. När man verkligen vill så har man redan kommit en bit på vägen. Du har barn med. Jag tycker inte alls om när föräldrar helg efter helg dricker (storkonsumenter eller alkisar) med barn närvarande. Barn märker förändringar och förstår mer än vad man tror. Historian om det stängda systemet tackar jag för. Den roade mig och fick mig på bättre humör. :) Jag håller tummarna för att du har kraften att nu verkligen ta tag i detta. Lycka till och välkommen! Vänligen/Mickey

Hej på er allihop!

Hoppas att det är okej att jag slänger mig in den här tråden och skriver av mig lite!

Jag är en 40-årig kille som nu bestämt för att det får vara nog med drickandet, jag är en tvåbarnspappa som inte vill att mina barn ska behöva skämas över mig, utan istället kunna känna att jag är en bra förebild.
Jag har under allt för lång tid direkt när jag kommit hem ifrån jobbet, smugit upp på mitt sovrum efter jobbet (som jag lyckas sköta oklanderligt) och ur laptopväskan smugit upp dagens vinranson och direkt börjat dricka. Tar mig sedan ner och lagar till någon mat till grabbarna, (smyger eventuellt med mig en plastmugg med vin som jag smuttar på i smyg när jag lagar till maten) och drar mig sedan tillbaka till sovrumet igen.
Naturligtvis pakerar jag mig inte fullständigt i sovrummet och dricker, men jag gör det alldeles för ofta, och jag skäms verkligen över mitt beteende.

Nu har jag verkligen bestämt mig för att tag i mitt drickande innan det är alldeles försent!
Jag har gjort lama försök tidigare, och lite naivt tänkt att det är bara att passera systemet istället för att gå in...det väl bara att jag tar en prommenad när jag känner att det jobbig o.s.v.
Och det är ju såklart att det är väl två vettiga saker att jobba med, men jag har nu förstått att det är naivt att tro att det räcker med det. Jag förstår nu att jag behöver hjälp och stöd för att kunna passera förbi systemet, och inte tänka att IMORGON ska jag inte dricka något, men ikväll kan jag väl ta en sista fylla.

Jag har förståt att jag måste prata med mina nära och kära, men vet ännu inte hur...jag skäms ju, och känner att det är svårt att slutligen erkänna för dem att jag har så stora problem som jag faktiskt har...inte bara att "visst dricker jag lite för ofta".

Jag har för länge sedan kommit på att jag har problem, men en lite "rolig" grej var när jag igår kom på att systemet faktiskt var stängt eftersom att det var helgdag, och under fredagen helt missat det och bara köpt hem kvällens ranson.
När jag så igår insåg att det skulle vara stängt både lördag och söndag och jag ver helt torrlagd så kände jag hur paniken träffade mig.
Då kände jag att nu får det verkligen vara nog!
Jag kan redan nu sitta och le lite över den ovanstående situationen, och hoppas att jag i framtiden ska kunna sitta och öppet prata med mina söner och skratta åt det, när vi pratar om dagen då jag slutatde dricka...om jag får drömma lite vill säga :)

Nu ska jag i alla fall börja min resa, och jag ska försöka att ta hjälp av mina nära och kära för att lyckas...om jag vågar.

/TH

Det är aldrig för sent att hoppa på tåget! Det är inte lätt. Men det går om den genuina viljan finns. Bevisen finns här på forumet. Ha en bra dag!

Modesty, det är inget att skämmas för. De flesta av oss här har försökt och misslyckats för att försöka igen. Jag har låtit bli alkohol och rökning sedan mitten av september och nu går det lättare. Första helgen och första två-tre veckorna hade jag sug, sömnsvårigheter och kände mig missmodig, men sedan har det faktiskt släppt. Nu känner jag mig piggare och gladare än på länge. Det mesta går lättare och vardagsproblemen är mindre. Bonus är att det inte kostar så mycket och att jag slipper tänka på om jag kan köra bil. Alkoholen skapar depression, istället för tvärtom. Jag vet att man kortsiktigt blir gladare av att dricka, men snart är man tillbaka ännu djupare.

Hoppas att du kan hålla dig borta från giftet i helgen. Vi hörs!

Mr. Dry

Är inne här varje dag, och läser om alla duktiga själar, som inte druckit på flera dagar, veckor, månader..... jag däremot fortsätter mitt drickande, varje vecka :(
Trodde jag kunde ha karaktär, vara duktig och stå emot alkoholen, det sköna "ruset" då den grå vardagen/alla bekymmer, det tråkiga livet, på nått sätt blir lite lättare.... då jag får "smyga undan" lite i min dimma.
Var på en resa, köpte med mig en liter vodka hem ..... trodde att jag bara var sugen på vin.... men icke sa nicke, den flaskan har jag smuttat på hela veckan :(
får sån jävla ångest efteråt!! Skäms att jag som mamma smyger i en massa sprit i mitt cola-glas, sitter med lillgrabben och sen på film.....tänk om han förstår snart?? för mina barn ser ju att jag o min sambo dricker vin ons, tors, fre o lör...... och däremellan, så kan jag dricka mer, om det finns hemma.

funderar starkt på att hälla ut spriten ikväll, min sambo vet inte (än) att jag druckit från flaskan, men det lär han snart upptäcka :(

så sista 2 v kan jag summera: 2 glas vin ons, 2 glas vin tors, resa fre-lör med MYCKET alkohol, sön 3 drinkar (i smyg), mån 3 drinkar(i smyg), tis 2 drinkar(i smyg), ons 2 glas vin med sambo, igår tors 4 glas vin med sambo.....och nu kommer även fre o lör o förutom spriten, så har jag en full vinbox hemma...... vet inte vad jag ska ta mig till snart, för en del av mig vill inte sluta dricka, det är så avkopplande o skönt att bara få vara.... men en del av mig skäms, vet att jag är på fel väg, att jag undviker träning, vänner mm o att allt snart brakar :(

och nej, jag har inte ätit tabletterna jag fick för depression....och dr sa att det bara var att ringa, om jag ville ha tabletter mot alkoholsuget, men jag skäms så för att behöva ringa igen, o ta upp detta problem, som ibland är litet o ibland STOOOORT :(

hoppas ni alla får en skön helg! Utan alkohol! jag ska försöka stå emot......

MB