Senaste kommentarerna i forumet

Gårdagen var överjävlig😭😭 impulserna att åka och köpa vin avlöste varandra i timtal, det gick inte att fokusera på något annat, trodde jag skulle bli galen på riktigt 😵
Tankarna var totalt osammanhängande och hjärnan kändes som den var full av glassplitter. Låg vaken hur länge som helst innan jag lyckades somna. Tänkte att detta kommer jag aldrig att klara av!!
Idag har det varit bättre, några få impulser bara som tätnade fram emot kvällen. Känner mig hyfsat normal trots några svettattacker. @kennie tack för pepp och morgonkaffet smakade faktiskt lite godare idag😊🌺

Det är svårt, men det går över, det där tjattret. Hjärnan lär sig nya mönster. Det är som att trampa upp en ny stig. För varje gång du står emot blir nästa sug lite lättare att parera. Så häng i, tänk att just nu klarar du. Och det kommer aldrig ett bättre tillfälle att försöka, som man lätt vill lura sig med... Hitta en målbild att fokusera på, tex morgonkaffe utan bakfylla- dit ska du nu...

@Sisyfos
Jag tycker jag har provat så mycket, nu känner jag mig helt på botten. Det är som en pendel som har svängt i större och vidare cirklar under många år tills jag är ute över kanten emellanåt. Nu är jag verkligen RÄDD.
Har anmält mig till självhjälpsprogrammet här på sidan och plöjt genom trådar i flera dagar nu.
Tyvärr köpte jag vin i lördags som jag förstås drack ur, känner mig värdelös och utan hud nästan. Igår var det förstås lätt att låta bli att dricka, systemet var ju stängt. Idag är det värre...
Måste härda ut tjatet från hjärnan om att köpa vin!
Svårt, svårt, svårt 😭😭😭

Välkommen hit! Bra beslut att starta tråd här. Det finns många olika berättelser härinne om hur man kommer till brytpunkten. Men att som du få nog en dag är förekommande.
Kanske är det värt gör dig att ta hjälp ur det. Många har positiva erfarenheter av beroendevård och har fått medicin till hjälp för att sluta. Beer t.ex. tog hjälp eftermogna år med försök att sluta på egen hand. Han är nöjd.
Jag har haft en lite svajig resa och slutat vid ett par tillfällen. Jag har också gått till en beroendeklinik. Har positiv erfarenhet av det.
Om du läser i det vidare livet får du läsa om människors positiva upplevelser av att sluta med alkoholen.
Så fortsätt att läsa och skriva här så är du en bit på väg.

@Stressad Det tycker jag låter bra. Såklart är det så att feber och magvärk i de allra flesta fall handlar om något övergående och åtminstone förhållandevis lättbotat, men det är bra att du går och kollar upp det ändå. En första helvit månad oavsett är ett bra mål.

En annan sak jag funderade på redan nu är ett återkommande ämne här på forumet. Det handlar ju om att välja mellan helvitt och måttlighet. Där är man ju fri att göra sina egna val och det som passar en själv bäst. Med det sagt så kan det ändå vara bra att ha lite realistiska förväntningar.

Vid en överkonsumtion kan man tänkas ha tre scenarion framför sig.

1. Man slutar dricka helt.
2. Man fortsätter att dricka med en förtidig död och ovärdigt slut.
3. Man fortsätter på ett måttligt spår med försumbar effekt på livslängd.

Har man druckit nästan varje dag i 5 år så är det alternativ 1 och 2 som är realistiska. Alternativ 3 är inte omöjligt på något vis, men sannolikheten att alternativ 3 ofrivilligen övergår till alternativ 2 vågar jag påstå är väldigt hög, även om jag inte har någon officiell statistik på detta. Jag har personligen ingen erfarenhet av en enda person som klarat av alternativ 3 efter en konsumtion motsvarande din eller högre, men det är förstås möjligt att de finns.

Det kan låtas som att jag säger detta för att skrämmas, men det är faktiskt bara det att jag vill ge dig lite realistiska förväntningar. Jag förstår att tanken kan kännas skrämmande, men det är det egentligen inte.

Det här kommer nog gå bra, tror jag.

@TappadIgen
Tack för ditt fina och välformulerade svar.
Jag tar till mig alla råd och tips jag kan få. Och jag är mycket tacksam för sanna berättelser från verkligheten om alla positiva hälsofördelar andra upplevt genom att sluta dricka alkohol. Men även berättelser som visar vad som händer om man återupptar drickandet.
Ska se till att göra en ordentlig läkarundersökning för att få svart på vitt vad som orsakat min feber och magvärk. Men oavsett vad läkaren kommer fram till har jag beslutat mig för en första helvit månad fr o m nu. Förhoppningsvis kommer fördelarna med att inte dricka vara så stora att jag fortsätter med ett helnyktert liv……

@Stressad Välkommen hit. Det är väldigt vanligt att man efter en tids drickande börjar få funderingar på hur det kan ha påverkat hälsan. Speciellt om man har börjat märka av en del symptom. Med jämna mellanrum dyker det upp med funderingar liknande dina här på forumet och min egen start här är inte helt olik din. Jag har många gånger svarat just på dessa funderingar, kanske för att jag har förståelse och empati för den rädslan och de funderingarna. När jag svarar så vill jag ju gärna still rädslan. Tyvärr, har jag upptäckt har det ofta helt fel effekt, så jag tänkte att jag denna gången öppnar med att berätta om det för att se om det gör en skillnad.

Det är ju nämligen så att när man har en onormal alkoholkonsumtion så är det egentligen bara en tidsfråga innan kroppen börjar att säga ifrån. Hur lång tid det tar går inte att säga så mycket om då det finns så många faktorer. Det beror på genetik, hur stor överkonsumtionen ser ut och hur man har de i övrigt när det kommer till hälsofaktorer som kosthållning, övervikt och motion. Sedan varierar det, förmodligen till stor del på genetiken, var det börjar krångla först. Är det levern som säger ifrån, eller bukspottskörteln eller kanske nervsystemet? Levern är tyvärr inte så bra på att säga ifrån i god tid utan den brukar ofta vänta tills det är ganska långt gånget. Lite liknande är det väl med bukspottskörteln, som man ofta har akut pankreatit i innan man märker något. Med det sagt, så är det fortfarande nästan aldrig försent att göra något. Jag har lagt ohemuligt mycket tid på att studera alkoholrelaterade sjukdomar, framförallt när det kommer till levern. Det jag kan säga om det är att google inte gör mycket mer än att skrämma upp. Det är mycket bättre att titta på anekdotiska självupplevda berättelser, vilket väl är vad du efterfrågar här.

Från det kan jag väl ändå ge något lugnande besked. De allra flesta kan vid avhållsamhet från alkohol vända på det innan det är försent och jag har ganska många sådana berättelser direkt från människor som själva alltså har upplevt det. Den mest extrema är en man som för 10 år sedan låg på sjukhus och inte troddes kunna överleva till transplantation men som långsamt blev bättre och efter ett antal år togs han till och med bort från transplantationslistan då han bedöms inte behöva en. Idag lever han förhållandevis normalt, men behöver ju vara något försiktigare med hur han lever och såklart hålla sig borta från alkohol. Med det sagt ska man såklart inte vänta tills man ligger döende på sjukhus innan man vänder på det, för alla kommer såklart inte kunna återhämta sig lika bra.

Det alla historierna har gemensamt är att alla har upphört med alkoholbruket. Tyvärr finns det också en hel del historier om de som föll tillbaka och därför inte lyckades lika bra. Häri ligger kruxet, för det är väldigt många som har varit i din situation men sen blivit lugnade av att det går att vända och sen efter ett tag blivit lite väl lugna och tänkt "Men då kanske jag kan dricka ett tag till i alla fall" och en del tänker sig också kanske att de ska dricka lite måttligare denna gången, vilket såklart inte går. Det som händer är alltså att man är i en situation där man är rädd för vad som har hänt, när man i själva verket kan vända på det, och där man sedan blir för lugn och fortsätter dricka tills det inte går att vända på det längre.

En sak jag funderar på är varför du tror att det är just pankreatit du har? Har du googlat på ont i magen och feber och alkohol? Det är såklart ingen som ge dig en diagnos här online, speciellt inte baserad på diffusa symptom. Sannolikt är det åtminstone inte i närheten så farligt som du tror dock, men det är såklart bara läkarvården som kan svara på det. Väldigt troligt, rent statistiskt sett, så kan du om du bara slutar med alkoholen nu klara dig bra. Självklart ska du uppsöka sjukvård om dina symptom inte går över eller förvärras dock. Jag förstår att det kan kännas pinsamt med att uppsöka sjukvård för något självförvållat, men det är ingenting att vara orolig för. Ta och gå in och se till att du får ett blodprov så att du vet hur det står till. Ta tjuren i hornen och ta så mycket kontroll över situationen som du kan. Det här kommer säkert att gå bra och jag tycker att du inte ska behöva vara orolig, men ta samtidigt din rädsla på allvar och gör något åt din situation innan det är försent.

@Stressad skrev:"Jag har hört att om bukspottkörteln blir skadad av alkohol så är det jätteallvarligt och man kan aldrig mer dricka alkohol."

Det kan såklart vara allvarligt om den blir skadad men om den enda konsekvensen är att du aldrig mer kan dricka alkohol så är det ju inte särskilt farligt. För de flesta är det nog en gudagåva om man bara tar det på allvar.

Är 56 år och har druckit mycket och ofta (nästan varje dag) i 5 år för att ”bota” min ångest och stress. Livrädd för att jag nu har allvarligt skadat både lever och bukspottkörteln.
I går fick jag feber 38,5 C och jätteont mitt i magen. Något som aldrig hänt förr.
Febern nästan borta idag, men har fortfarande mycket ont mitt i magen och mår illa. Så rädd att jag fått akut inflammation av bukspottkörteln - som även kan leda till obotlig cancer.
Antar att detta är den väckarklocka jag behöver för att helt sluta med alkohol. Vilket känns som jag både måste och kan klara av.
Men är det helt kört nu vad gäller min lever och bukspottkörtel? Måste jag söka sjukhusvård? Så rädd att få veta att jag har skrumplever och/eller bukspottskörtelcancer…..
Antar att alla mina blod- och levervärden kommer vara katastrofalt höga pga min alkoholkonsumtion. Tycker det skulle vara så pinsamt att åka in på sjukhuset idag och få bekräftat att jag har problem med bukspottkörteln och levern pga alkohol…..
Jag lever i övrigt ett fungerande liv med jobb och familj och bara några få i min närhet känner till - eller snarare misstänker - mina alkoholproblem.
Har någon av er fått bukspottkörtel inflammation eller skrumplever efter 5 års alkoholmissbruk???
Kan kroppen överhuvudtaget läka om jag fr o m nu slutar med alkohol? Jag har hört att om bukspottkörteln blir skadad av alkohol så är det jätteallvarligt och man kan aldrig mer dricka alkohol. Den kan heller inte läka sig själv - stämmer det? Och hur är det med levern?
Jag är SÅ orolig att det är helt kört för mig nu - även om jag sent om sidor nu väljer att sluta med alkohol.
Tacksam om ni vill dela med er av era erfarenheter av följdsjukdomar pga alkoholmissbruk - och om ni lyckats bli friska när ni slutat dricka!

@Hallåhallå jag känner precis samma. Jag vill komma in i en värld som jag ej vill ska ta slut. Men dagen efter är med galen ångest men ändå gör man samma veckan efter.

Hej . Jag är ny här och känner mig precis lika gällande tristess. Vill bara få tyst på allt surr i huvudet. Fly iväg med musik och helst va själv. Men det sliter av all ångest fet ger. Som i fredags blir packad på krogen. Ramlar utanför hemmet och slår upp ansiktet så nu får man ljuga för jobbet att man är sjuk. Blir tokig snart och måste låta bli alkohol

Hej igen DtotheO

Precis som du skriver skulle en chatt kunna vara ett komplement för många.

Alkoholhjälpens forum har växt fram och förändrats med åren. Just nu är vi glada att kunna erbjuda den unika kombinationen av anonymitet, alla användare och så vi som jobbar och har jobbat med alkoholfrågor och behandling i många år.

I dagsläget har vi inte resurser att bemanna en chattfunktion men jag tror att du är på rätt ställe ändå utifrån det du skriver. Trots att tempot är lugnare och ibland därför att det är lugnare. Du bestämmer såklart om det här kan vara något för dig och kanske vet någon annan användare vart du kan finna det du också söker?

Ett tips (bara om du vill) är att påbörja alkoholprogrammet vi erbjuder här på sidan. Du gör det i din egen takt och med eller utan återkoppling av rådgivare. Om du är intresserad så hittar du det under fliken stöd.

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej, jag kan tipsa om att ringa jourhavande präst, nås via 112. De har tystnadsplikt och man måste inte vara troende. Alkohollinjen kan man också ringa, vet inte riktigt deras öppettider. Om man vill få kontakt direkt alltså. Här på forumet tar det ofta någon dag att få svar.

Hej, jag förstår det till en viss del. Men jag har som flera andra (så som jag har hört) mer motivation under rus att ta kontakt. Speciellt med socialfobi. Vill bara veta om några fler har samma problem, att jag inte är ensam? Ensam är inte alltid starkast. Ni som admin borde inte exkludera folk som skriver i era forum när de vill ändras oavsett tillstånd. Eller vad vet jag? Är inte psykolog. Har ni själva vart i samma situation eller är det bara lönen ni är ute efter? Är inte respektlös, utan en fundering kring det. Letat ett tag efter ett forum, chatt eller dylikt där jag kan prata med någon i nutid. Inte hittat det. Tycker att det borde finnas någon typ av chatt (helst anonym) där man kan uttrycka sina känslor till folk man ej känner. Jag har svårt för det i nyktert tillstånd då jag som sagt för tredje gången lider av socialfobi. Min motivation är detsamma som alla här att sluta dricka. Oavsett tillstånd.

Hej DtotheO och välkommen till oss på Alkoholhjälpen.

Ser att du skrev i en annan tråd där du fint beskriver behovet av att få kommunicera med andra, vikten av att få stöd när en känner sig under isen. Här på forumet är tempot ofta lite långsammare än många andra platser. Du är inte ensam om att uppmärksamma och bekymra dig för den egna relationen till alkohol. Här finns många som kan känna igen sig. Mycket erfarenhet och generositet att dela den.

Som du säkert läste i den andra tråden så är forumet för er användare även om vi i admi har ett ansvar för det som skrivs här. Jag passar på att berätta lite om hur Alkoholhjälpen fungerar här också.

I vissa fall redigerar vi inlägg som till exempel innehåller reklam eller som kan vara hotfulla eller kränkande. Andra saker vi undanber är att skriva under påverkan eller att bryta anonymitet. Nu skriver du så öppet att det är just under rus du kanske behöver tala med någon som mest samtidigt hoppas jag att du förstår att det inte är här. På just det här forumet. Det finns fler skäl till att vi undanber det. För att inte trigga andras sug, för att den som skriver inte riktigt har tillgång till sin genuina motivation eller förmåga och för att en ibland skriver något som kan ångras.

Jag hoppas att du vill stanna här trots det som för dig kanske kan vara begränsande. Du har tagit ett viktig steg genom att vända dig utåt.

Välkommen igen och varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej, en flaska whisky igår. En idag. Ledig så tänkte passa på. Men det gick inte att bli full (enligt mitt dåvarande/nuvarande status). Men dagen efter så vet man. Kämpa på. Jag försöker Men det blir svårt. Man borde ha en chatt, dygnet runt för stöd av andra. Att man kan prata med någon då man druckit och känner att det räcker för när man vaknar på morgonen så tänker man aja men det va ba igår och sen sker det samma skit igen. Man vill kunna prata med någon/några i nuet. Som känner det samma, det jag känner och kunna öppna upp sig anonymt och inte vänta på ett AA möte eller ett schemalagtbesök hos psykolog. Speciellt jag som även lider av socialfobi som inte vill träffa okända människor. En chatt hade gjort susen, att veta att man inte är ensam just då

Tja! Dricker jag för mycket? Jag dricker aldrig under en arbetsvecka. Men längtar till fredag för att ta ett sup. Dricker alltid när jag är ledig oavsett i sällskap eller själv och tycker att det är överdrift. Jag har ett lågt självförtroende och med alkohol ökar mitt självförtroende. Behöver ganska mycket för att bli påverkad och skapar ångest dagen efter. Vet inte när jag ska sluta heller. Någon som känner likadant?

Hej och välkommen NHonk

Du sätter fingret på något som kännetecknar det här forumet. Vi lever i en snabb värld och många av oss är vana att få och ge snabba responser. Självklart kan det ske även här samtidigt är det oftast lite lägre tempo här. Att uppmärksamma och bekymra sig för den egna relationen till alkohol kan vara en tuff insikt. Jag vet inte hur det är för dig men du har modet att vända dig utåt. Ett viktigt steg.

Det finns så mycket erfarenhet och generositet här. Den gemensamma nämnaren är alkohol men skälen, motiven till att vilja förändra sina alkoholvanor ser lite olika ut precis som målen. På kort och lång sikt.

Jag hoppas att du skriver igen. Forumet är för er användare och vi har inte en lista på "regler" även om vi har ett ansvar för det som skrivs här. Det händer att vi redigerar inlägg som till exempel innehåller reklam eller som kan vara hotfulla eller kränkande. Andra saker vi undanber är att skriva under påverkan eller att bryta anonymitet. Inte lätt att veta vad som gäller. Vad du kan vara säker på är att du inte är ensam.

Välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hoppas du hittar tillbaks hit och tar hjälp att göra något åt din situation, det låter som att du har det jobbigt...

Verkar inte som det är värsta draget på denna sida.
Kommer glömma att jag skrivit innan man fär svar tror jag.
inte bitter bara trött

Hej Rune,
Det känns som att du vill ha en förändring. Det går, och är så skönt att slippa alkoholberoendet sen.. Ta kontakt med vården och be om hjälp. Ta dig själv och din hälsa på allvar. När beroendet släppt kommer kreativiteten tillbaks, utan alkohol.

Blir kreativ efter några öl
Vll inte dricka egentligen men bara för att inte bli ertappad
Kan inte stoppa efter några öl
Vad ska jag göra ?

När man läser denna tråden och andra tänker jag direkt: Tänk om man skulle haft några stycken att kunna ringa eller facetime:a i grupp när man har som mest sug. Hjälpa varandra att komma över den värsta tiden. För mig är tex fredagskvällar värst när jag jobbat en hel vecka. Det skulle hjälpa mig sjukt mkt. Tipsa varandra

Måste fråga dig. Jag har naltrexon…. Har du campral också? Hur funkar den? Vad har den för funktion?Tar du båda ?@Snart medelålders

Hej Dahliarose!

Du startade en tråd här för en liten tid sedan där du skriver 2 steg fram och 5 steg bakåt. Det låter som att du har det tufft just nu och därför tittade in här. Berätta gärna lite mer så kan vi försöka stötta dig här på distans. Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart så skriv gärna igen också om du vill så får du kanske flera svar.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej Indigo!

Du har tagit steget att starta en tråd här i forumet "Dricker jag för mycket", bra gjort! Det krävs mod och kraft att vända sig utåt för stöd. Du beskriver något flera här inne troligt känner igen sig i och beskriver detta förrädiska med alkoholen, att inte kunna riktigt sätta stopp. Vinboxen gör att tillgängligheten ökar.

Skriv gärna mer om dina reflektioner och hur det går för dig, ibland tar det lite tid innan en tråd får fart, då kan det vara bra att skriva flera gånger.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet