Senaste kommentarerna i forumet

@Stubinsprak välkommen hit! Jag gjorde som du. Pendlade mellan att tänka att jag har ett (stort) problem till att ah, det är väl inte så farligt, jag kan ju dricka som en normal människa också i bland. I 20 år höll jag på till jag tog beslutet att hålla upp helt. Bästa beslutet jag tagit. Bara synd att jag inte gjorde det tidigare. Toppen att göra som Blenda säger, börja med tre månader. Under tiden har du möjlighet att reflektera över din relation till alkoholen så att du kan ta nya friska beslut efter det.

@Blenda

Tack för ditt välkomnande & hjälpsamma svar. Bra tips!

Det låter klokt att börja med att vara helt vit i tre månader. Nu känns allt så förvirrande. Det känns som att jag slungas mellan två helt olika sätt att tänka om mitt drickande. Från en stor oro, och klarhet i att det är något som inte stämmer, till att jag känner ”Äh, jag är så dramatisk ibland. Jag dricker ju inte alls så mycket”.

Blir galen av veligheten och osäkerheten. Men oron finns där trots allt, och att jag sammantaget dricker mer tre gånger mer än vad som anses som lågrisk-intag/vecka är ju ett faktum. Så något måste jag göra.

Nä, jag börjar där. Vit i tre månader. Sen tar jag ett beslut efter det! Har fått något som heter Naltroxon utskrivet av läkaren också, ett piller som ska blockers suget på något sätt. Tänker att jag testar att ta det under dessa tre månader också. Kan ju inte skada med lite hjälp på traven!

Tack igen.

@Stubinsprak Hej och välkommen till ett bra forum, med väldigt många tankar, högt och lågt.
Alla vi som hänger här har olika historier och olika mål. Men en gemensam grej är att vi vill ändra (eller har ändrat) vårt förhållande till alkohol.
Det finns en undergrupp under "Förändra sitt drickande" som heter "Vara måttlig" som du kanske skulle kolla in, det låter som att det är dit du strävar.
Personligen tycker jag inte det spelar så stor roll vad du "är" i nuläget, det viktiga är att du vill förändra ditt drickande. Jag tycker du ska börja där. Oavsett om du vill dricka måttligt i framtiden så är det många här inne som förespråkar att man startar förändringsresan med att avstå helt från alkohol en period, gärna minst tre månader. Efter en helvit period blir det lättare och sannare att göra upp planen för resten av livet.
Och en annan bra grej är att göra programmet här (finns under rubriken Stöd). Då får du bättre koll på vad som egentligen gör att du dricker och kan lägga upp en plan utefter dina egna triggers.
Läs gärna runt här i olika trådar, och plocka upp sådant som du tror kan vara bra för just dig, här finns massor av erfarenhet. Lycka till!

Här ligger jag med ångest efter en utekväll. Två dagar har gått men ändå är ångesten hemsk . Pluppar upp minnesbilder av vad jag sagt. Saker som ingen bryr sig om men som ger mig ångest .

Sån otroligt ångest. Hjälp!!

Hej,

Jag är helt ny på forumet, så rätta mig gärna om jag missar kutymen. Har inte riktigt koll på hur detta funkar med trådar osv!

Jag är helt säker på att jag har en alkoholproblematik. Dricker 4-7 gr/veckan. Ofta själv på någon bar efter jobbet, och ibland blir det (lite) mer än jag tänkt från början.

Blir dock aldrig redlös. Varken på vardagar eller helger. Och oftast så rör det sig om 2-3 öl på vardagar. Jag har heller aldrig upplevt abstinens, eller känt att jag inte kan sluta förrän jag ”stupat”. Jag förmår stanna efter 2-3 öl om jag vill, men ibland blir det mer än så (kanske 2 öl till, eller en whiskey). Främst efter en tuff dag på jobbet då jag känner att jag är ”värd det”.

Jag har nu sökt hjälp för att kontrollera mitt drickande då jag är rädd för att bli alkoholist. Efter 6 möten på AA kände jag att det var lite överkurs när jag hörde alla ”rövarhistorier”. Kände inte igen mig alls i de andras berättelser, så det kändes nästan falskt att sitta där.

Jag vill alltså få hjälp med att sänka mitt intag, men känner mig inte redo för att helt sluta. Inget i mitt liv har hittills påverkats negativt av alkoholen, och jag vill helt enkelt att det ska förbli så. Jag vill dricka mer sällan, och mindre mängder - utan att behöva STÅ EMOT frestelsen att ta en öl till.

Sökte mig därför till beroendevården istället och berättade om min oro, men blev sedan förvånad när läkaren sa att jag redan är alkoholist och borde sluta helt. Inser att jag kanske redan nu (31 år) kanske har lyckats bli alkoholist och blir livrädd av tanken.

Vad tror ni? Han hon rätt? Kan jag vara alkoholist? Bör jag verkligen sluta dricka helt?

Ngn?

Hej! Har haft skadligt bruk tidigare men idag dricker jag någon gång ibland, och kan till och med bara ta 1-2 öl och sen sluta, det har jag ALDRIG kunnat tidigare. Nu till min fråga, jag ska lämna pethprov för ADD medicin på onsdag, jag låg lite högt sist (0.27) troligtvis för att jag tog testet 2dagar efter jag en kväll druckit mycket. Kan jag dricka typ 6st 3.5or idag (ska se fotbollen) och ha ett lägre peth då om 5 dagar än vad jag hade innan?🤔

@TappadIgen, skönt att höra att det är vanligt med trötthet! Har nästan börjar undra om jag är sjuk (i nåt annat…), sovit mycket både natt och dag senaste tiden. Kroppen behöver väl återhämtning, så bara vila/sova tänker jag.
Uppskattar @tappadIgen dina input🙏

@kattis@79 Trötthet är nog något som i princip alla upplever på olika sätt och under olika lång tid när man slutar med alkohol. Det finns ju lite olika teorier om vad det kan bero på. Jag tänker att jag inte är lastgammal själv men en sak jag började med i höstas var att ordna till det med sovtider och få till en bra sömnrutin. När jag inte sov så bra justerade jag och höll på men sov aldrig under dagen. Till slut kom jag in i en bra rutin och jag blev piggare med tiden. Nu har jag börjar slarva litegrann med sömnrutinen, om än inte jättemycket. Men det tog tid innan tröttheten gav sig.

Har varit så trött på senaste, vet inte om det är vanligt när man gör såna här förändringar.
Känner mig instängd här hemma, där jag utkämpar en strid och är skör. Där ute är det så vackert och underbart väder. Är tacksam för EM, det distraherar m matcher på TV!

Hej fina vänner😊
Här kommer senaste nytt från mig.
Har varit nikotinfri ett par dagar nu, vilket varit piss jobbigt, men jag vill inte ge upp ännu. Dessvärre drack jag vin i helgen vid ett tillfälle, men tänker inte nedslås av det. Det som gjorde mig sjukt förvånad var att jag höll mig utan nikotin trots några glas vin. Har aldrig hänt tidigare i mitt liv.
Har siktet inställt på ett hälsosamt liv och förhållande till alkohol. Ska till vårdcentralen i veckan där jag vill ta upp mitt problem och tänkte fråga dom om medicin hjälp också.
Just nu känns det som om livet är på paus och jag undrar om det kommer bli bättre. Har läst att ni erfarna påstår det, men det känns väldigt långt bort. Det som får mig fokuserad nu är mitt mål och att jag ska till vårdcentralen (hopp finns).
Kram på er alla starka kämpare🥰

Hej Kattis,
Jag känner igen mig väldigt mycket i ditt inlägg. Min situation var väldigt lik din då jag valde att göra programmet på Alkoholhjälpen och började läsa här. Det var verkligen läskigt i början, och kändes dystert och ensamt, men det vände långsamt och nu mår jag så otroligt mycket bättre på alls sätt. Har fortsätt leva utan alkohol förutom något enstaka glas någon gång, men alkoholen ingår inte längre i min vardag, jag har hittat tillbaks till att kunna njuta av livet ändå. Har skrivit om mins upp och nedgångar i min tråd om du vill ha input. Fortsätt kämpa, det är så värt det!

Hej,
Vad bra att du bokat läkartid! Angående vad andra ska tänka om du inte dricker- jag upplever att folk bryr sig ganska lite, om jag inte själv säger något om det. Sa i början att jag tagit en vit vår, och sen upptäckte jag hur bra jag mådde av det och valde att fortsätta. Kommer väldigt få frågor på det. Och dina vänner och familj kanske skulle uppskatta att du inte dricker och inte alls ifrågasätta det? Sen tycker jag att det blir mindre och mindre dramatiskt att säga som det är vartefter tiden går. Nu säger jag gärna att jag allt oftare drack mer än jag tänkt och kände att jag behövde bryta innan jag fick stora problem. Jag skäms inte längre över att jag höll på att bli beroende av en beroendeframkallande substans. Och när jag öppnar på det sättet händer det att någon öppnar upp om sina egna problem, vi är fler än man tror..

Dubbelpost

Hej

Jag var som du, har dessutom testat både Naltrexon och Campral. Vändningen kom när jag slutade att dricka och aldrig började det igen. Helt klart enklast att göra så, efter ett tag uppskattade jag livet igen och bara en sån sak att aldrig ha den brutala bakisångest som alltid infann sig är obeskrivlig skönt.
Alla gör som dom vill men för mig var det enklast att lägga av helt, även om det i början var det svåraste jag gjort.

Mvh

@kattis@79 hur går det för dig? Jag slutade dricka november 2019 och slutade snusa december 2020. Rent tekniskt och teoretiskt är det säkert så att det är bra att sluta även med nikotinet när man slutar dricka. Men, jag vill bara säga det, det var jättejobbigt att sluta dricka och då var det faktiskt skönt att ha nikotinet. Å andra sidan har genomlidit 5 helvetiska månader av snussug nu som jag kanske sluppit om jag rivit av båda plåstren på en gång. Jag bad läkare skriva ut Champix annars hade jag aldrig kunnat sluta. Kan det vara ett alternativ för dig? Dyr medicin men oerhört hjälpsam i början. Kanske svårt att veta vilket sug som hör till vad när man slutar med båda. Då vet man ju inte vad man ska medicinera liksom... I vilket fall, tycker du är superstark som har kommit hit och börjat skriva. Det kommer att gå bra!

Vad fint av dig att ordna fest för din sambo. Du skriver också att du har tre små barn.
Du måste helt enkelt också ha varit ganska utmattad och lättad när festen äntligen börjat. Framme vid mål. Jag tror att det finns en konsekvens också av att du har stressat och kört på för att ordna festen och det är att när du kopplar av så kopplar man också bort kontrollen lite. Å så alkohol på det som du inte riktigt kan hantera. Det är inte så konstigt att det blev så vid festen.
Om du faktiskt hade varit nykter vid den här festen som du ordnat så hade du kunnat njuta av den och att du rott ihop den så bra. En annan typ av tillfredsställelse. Faktiskt också en mer äkta tillfredsställelse. Jag tycker inte att du ska känna dig misslyckad om du inte kan dricka. Du kommer att upptäcka att det finns annat att glädjas över. Våra problem ser olika ut. Jag har inte haft problem i sociala sammanhang så jag tänker att jag kan ta ett glas om jag vill, men just nu gör jag det inte. Jag har blivit lite rädd för den där fejkavslappningen man får. Och det är ju där det händer med kontrollförlusten och att man dricker fast man inte borde.
När man har druckit fast man inte borde och trots att man inte vill så vet man också att det inte är så jäkla lätt. Så förlåt dig själv.

@Nisse Välkommen hit och jag ser fram emot din uppdatering. En reflektion jag gjorde när jag lästa ditt inlägg från i dag var att du inte behöver ta stora beslut om aldrig mer nu. Ta en dag i taget, ge dig själv tid att landa i hur du vill ha det (kan ta månader) och bra att du pratar med läkare!

Stort tack för alla svar! <3

Jag kontaktade vården efter att jag skrev inlägget och fått en läkartid inbokad. Jag har inte riktigt kommit fram till vad jag vill få ut av besöket, men jag ska läsa mer om de mediciner som nämnts – Naltrexon och Campral.

Jag har iaf inte haft något bakslag sedan jag skrev men det har ju inte ens gått 2 veckor.. Det känns viktigt att ha en bra plan under sommaren som är en riskperiod för mig, och många andra gissar jag. Jag planerar att vara helnykter ett par veckor fram och fundera på hur jag ska gå vidare. Är (förstås) kluven till att sluta dricka helt, det känns så definitivt och som något jag måste förklara i så många sociala sammanhang (kompisar, svärföräldrar mfl). Men som Katten Jansson skriver har ju alkohol en oerhörd ”övertalningsförmåga”, den får mig att väldigt effektivt argumentera ner förnuft och tidigare beslut i mitt huvud (”bara ikväll”, ”bara en till” osv). Måttlighet har jag testat (jag får inte dricka mer än x antal glas ikväll) och det har fungerat någon enstaka gång men inte mer än så.

Som svar på Li-Lo:s fråga så har jag perioder av noll alkohol och ett ganska rikt liv med barn, sambo och vänner. Men det är också ett stressigt liv och alkoholen har alltid varit ett sätt att koppla av och sätta lite guldkant på tillvaron, vilket jag tycker jag behövt som småbarnsförälder. Oftast blir det dock varken avkopplande eller njutbart, utan tvärtom. Just för att jag har svårt att tycka om att dricka bara 2 öl (som Gullranka skrev), utan de 2 ölen är bara löftet om att det ska komma många fler öl efter dem.

Jag uppdaterar efter läkarbesöket!

@kattis@79 skrev:" Tar en dag i taget, orkar inte tänka för långt. Blir överväldigande och för stort då."

Det visar ju på att du redan har börjat staka ut din strategi för hur du ska lyckas och det är ju väldigt bra. Just att ta en dag i taget är du inte ensam om att tycka att det fungerar bäst. Har du hunnit kika runt lite bland vad andra skriver? Jag tycker ofta att man hittar lite saker här och där bland andras tankar och idéer som man kan prova eller känna igen sig i. Vissa saker fungerar för en och andra inte.

@TappadIgen, tack för ditt stöd!!! Det betyder verkligen jätte mycket🙏
Känns tryggt att använda detta forum när tankarna och oron blir för jobbig.
Vet att jag har skjutit upp detta beslut alldeles för länge, som du också skrev. Men nu är det nog, det finns inga ursäkter kvar att fortsätta skjuta upp det mer. Nykter i en vecka nu, och ska fortsätta. Tar en dag i taget, orkar inte tänka för långt. Blir överväldigande och för stort då.

Glömde: "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet." Vill ju så gärna att det skulle vara Tove Jansson på sin vackra finlandssvenska men när jag googlar visar det sig vara Stig Johansson, säkert med en släpig söderdialekt dessutom. Fast viktigt: ALLA DESSA DAGAR. I vår släpvagn och i detta forum blir det ju som att man ska härda ut. Lite Sisyfos och rulla sten dagarna i ända. Nix, vi kör en dag i sänder. Det är viktigt i mitt bibliotek. En annan sak är också att vi är personer med stark integritet och styrka. Kanske vågar luta mig, vem vet.

Vilket fint forum det har blivit här, blir lite förundrad och inser samtidigt att allt är kommersiellt. Vi är alla varor i ett sortiment. Nåväl, ska summera kort; skitperiod, jobb, drick, skitperiod, jobb, drick. Känns den igen? Jag måste vara den snyggaste tantaluran i stan med de mest allvarliga dryckesproblem på världskartan. En annan kontinent ligger nederst på min atlas. Usch, fyskam, tänker jag. Igen. Igen. Igen. Men, återigen, att fördriva tid? "Jag fördriver tiden." Vilket uttryck! Inför vad? Tankar idag.

@kattis@79 Det kommer att komma stunder där du får tankar om att det är för jobbigt och du kanske kan dricka bara en gång till eller prova lite senare igen istället. Hjärnan är ju så inställd på att få sin snabba belöning att den kommer att försöka hitta anledningar att övertala dig. Men det bara att köra på. Jag tror på dig och att du fixar detta! När det blir tungt så kom in här också och skriv ner vad du tänker och känner. Var proaktiv!

Det är svårt att sluta/dra ner på alkohol när man väl kommit dit att man känner att man behöver göra det. För mig tog det väldigt lång tid innan jag lyckades och jag kan nu i efterhand se hur mina tankar lyckades övertala mig om att jag kunde skjuta upp arbetet med att bli nykter. Om du har läst lite här på forumet så kanske du har märkt att det finns många olika saker som har hjälpt olika människor. Jag kan ju mest ge tips från mitt eget perspektiv men alla fungerar ju olika. Jag tror inte att det finns några allmängiltiga svar på vad som fungerar även om man säkert kan hitta bättre och sämre sätt. En sak jag tror fungerar för alla är just att vara proaktiv och fundera på saker innan ditt undermedvetna hittar sämre lösningar åt dig och förslår dem för ditt medvetna jag.

@TappadIgen, håller med om att alkohol är nr Ett, och att det viktigaste är att avstå!
Ska fundera över vad som triggar. Just nu är det mest en oro i kroppen, svår att få tag i exakt vad det är. Kämpar vidare iaf.