skrev Se klart i Knyttets sång
skrev Se klart i Knyttets sång
Väldig energi (varvad med mega-vila i perioder) så skönt! Knappt hinner jag in här men hänger med bland alla er jag känner och försöker peppa några jag inte känner. Men NU är den överskriden och kudden ropar. Tack T kram och godnatt kompis ?
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
...trots allt.
Vet inte vad det beror på, kanske för att vi höll oss hemma den här helgen, och städade...i fyraochenhalvtimme.
Jo vi mår bättre när vi har fått rensa av lite, vill inte leva i en smutsig misär.
Vill inte att det ska slå upp ett moln av hundhår när man sätter sig i soffan, och de små tunna hårstråna sakta kilar in sig i näsborrarna och irriterar, vill inte att teven och fönsterluckor ska vara fyllda av små handavtryck av en liten bebis.
Det ska inte fastna matrester under strumporna i köket, eller när de torkat blir små vassa projektiler som sätter sig i fötterna, ja det finns en massa saker som kan irritera en ordentligt när man inte får ha det som man brukar.
Idag på söndagen blev det en heldag ute och röjde i vegetationen, rev bort det sista av rabarberna som blivit mjuka och trista, ställde dit några krukor med tomater som stått lite illa till undanskymt, de klena grenarna fick nog mycket stryk men de dignar av fina gröna snart röda tomater, här får de mer sol och skydd av muren.
En stor fem kvadratmeter gul fläck vittnar om var spa’t stått på gräsmattan, vi har nu ställt den på plats, men lyckades krascha ena hörnan på den när vi skulle vrida runt den 90’, så frugan fick dånspatt.
Inte lätt att vrida den runt på reglar fyra starka karlar och när vi väl fått fart på den så var den svår att stanna, smack!
Tog bort sju åtta plantor med kärleksört och tre stora kaprifoler som stått vid den numera rivna muren invid uteplatsen, och den var vi glad att vi slapp riva själva, två ton betong och sten, hantverkaren slet i två dagar och fick beställa hit en container, det borrades febrilt med den hyrda bilmaskinen.
Sedan klippte jag bort de körsbärsgrenar som hängde över på vår tomt från grannens sida.
Det blev sju byggsäckar i bilen till återvinningscentralen, har fortfarande små frökapslar kvar i hårbotten.
På sena eftermiddagen fortsatte jag mecka med grabbens gamla bil, jag är ganska bra på motorer, men inte dagens moderna motorer, min kunskapsnivå ligger ca 30 år tillbaka.
Visste ni att det inte finns en förgasare längre, utan ett gasspjäll, och den är elektrisk och inte vajerstyrd.
Bensinen sprutas in direkt och allt styrs av en massa krånglande datorer och sensorer.
Och just en av alla dessa sensorer bråkar, ATM sensorn, den som känner av undertrycket mellan gasspjället och motorn, den skvallrar till datorn och den i sin tur bestämmer hur mycket/länge insprutningen ska gå.
Med ett instrument via ODB2 kontakten kan jag läsa av felkoderna och jag har en envis rackare kvar P0106.
Grabben har köpt hem både gasspjäll och sensorn, men båda verkar vara felaktiga.
Jag är envis men snart får jag ge upp, och det är inte bra för min självkänsla, jag brukar fixa det mesta.
Så vad har mer hänt under veckan, tja grabben har äntligen köpt en lägenhet, fyra kilometer hemifrån närmare de centrala delarna av vår lilla bygd, hans stresshormoner har varit på helspänn, men börjar nu så småningom gå över till glädje, han är förväntansfull och har idag gått på det stora möbelvaruhuset som alltid tidigare har hatat att åka till.
Det kommer kännas konstigt att vi snart blir helt ensamma i vårat hus, riktigt pensionärsvarning.
Vi kommer att fuska med middagarna när vi bara är två, och får ett rum ledigt som vi inte riktigt vet vad vi ska göra med, vi som alltid varit lite trångbodda i vår mening tidigare, huset är litet.
Vad mer har hänt då, jo under gånga veckan har jag löst tre riktiga surdegar på jobbet.
Ett problem har legat nere sedan dagarna innan midsommar, de andra lite kortare i tid men ack så allvarliga.
Jag har utmärkt mig lite i vårat team, de andra har givit upp men jag är som sagt, envis.
Vi har haft lönesamtal och visst fick jag en hygglig höjning, men de tog bort aktietilldelningen istället, bara för tjänster i chefspositioner numera, så nu blev jag sur och ska sälja av min del bara de har blivit utdelade först.
Inga stora summor, cheferna har redan tio gånger mer än oss i tilldelning, men det är en principsak.
Det är den stora skillnaden att vara anställd i ett utlandsägd företag, vi som får smutsiga händer är alltid utbytbara medan de på högre poster alltid skyddas och premieras, jag är i grunden en person med fackliga sympatier.
Min mormor startade en gång i tiden fackliga klubbar men levde en tid under ständiga trakasserier ifrån arbetsgivaren , så på något sätt ligger det i generna med arbetsrätt osv.
Men det är helt andra tider nu, men ränderna går aldrig ur, på båda sidor egentligen.
På alkoholfronten har det varit ganska lugnt, vi var på en sammankomst i fredags där vi träffade gamla utflyttade grannar, vi hade knytis och umgicks till sena natten.
De andra drack sitt vin men blev aldrig påverkade, det kändes rätt skönt för mig, jag var aldrig utanför sällskapet.
Vi skrattade och grät om vartannat, ena grannens mamma dog bara två dagar innan men hon kände att hon behövde träffa sina ”riktiga” vänner som hon kan vara sig själv med för en stund.
Hon hade skrattat under så många timmar att hon hade glömt att hon hade sorg, det kändes skönt sade hon.
Och det gjorde mig gott att jag kunde bidra till det, för mycket sorg söndrar det egna livet.
Hon berättade att hon låg i en säng bredvid sin mamma på hemmet och höll hennes hand medans de sov, hon vaknade klockan två på natten av handen kändes kall, och då var det över, hennes liv.
Fint ändå att mamman hade mänsklig kontakt ända in i slutet, sorgligt men ändå naturligt på något sätt.
På lördagen när jag och frugan hade städat klart och satt oss i soffan så sade hon, nu har vi väl ändå förtjänat oss en GT, jag fick en virgin men för första gången tyckte jag nog inte att den var speciellt god, besk och alltför söt på en gång, och nej jag ville inte få en till.
Ett stort 75cl ölglas fyllt till bredden med friskt klart kranvatten och massor av is blev min dryck för resten av lördagen, min kropp behövde ersätta all vätskeförlust som jag svettas ut under städningen.
Kvällens favoritlåt i lurarna från Spotify är ”Brother Louie” med gruppen Vize, en gammal låt som fått en renässans i nyproduktion, och den är fortfarande väldigt bra, ett utmärkt låttips som just nu beskriver mitt tillstånd.
Sov gott världen, syns i morrn!
Berra
skrev Se klart i Knyttets sång
skrev Se klart i Knyttets sång
Jag har ju inte projekt av Torns kaliber här i stan utan mer lite röj och rens och städ, och idag matlagning för middag med både syskon och lite släkt. Vi fick med oss ett barnbarn hem, vi skrattade i hissen upp att det alltid är lite överraskning vem man kommer hem med. Vi är glada att kunna vara med så mycket i de små barnens liv. Förtroenden Att de litar på oss.
...
När mina fantasier rasade som värst angående mitt liv i nedåtgående spiral funderade jag ibland över livet som skild, kring 60. Med alkoholproblem..Jag kunde spela upp bilder av hur barnen skulle ringa och höra att jag hade druckit. Att det skulle finnas dagar då de hellre skulle avstå. Och hur jag på så vis hade lämnat dem där. I fantasier och oro eller avstånd. Då- om inte förr brukade jag tänka att jag skulle vara tvungen att sluta, innan alla de där förtroendena förbrukats.
Ibland handlade oron om att jag redan var sjuk, i nån allvarlig cancer som skulle avslöja
Mina promenader till jobbet en del måndagar var som att gå i dy.
Jobbade ofta sent pga jag var ju ”efter” med så mycket.
Så stressad efter lång dag att det kändes självklart att ta ett (två) glas på vägen hem och möta upp min man på vägen, så trevlig och skönt att slippa laga mat... På kvällen hade jag fyllt på med 2 glas bakom blomkrukan.
Vaknat med den välkända lätta ångesten.
För sent, för trött, för stressad (igen ) Och sen varianter på dessa kvällar,
Men nu blev det inte så. Därför att detta inte fortsatte. Och inget blev så som jag varit mest rädd för.
?
skrev Torn i Knyttets sång
skrev Torn i Knyttets sång
Jag har skrivit en del om energi de sista här på forumet och kom att tänka på dig.? Du verkar ha fått ett riktigt energipåslag den senaste tiden och är ständigt på väg och i gång med en massa saker hela tiden. Knappt så du hunnit skriva ” jag är nykter i dag” här.?
Ha det bäst.?. Kram
skrev Rolf i ADHD (eller liknande) och Alkohol
skrev Rolf i ADHD (eller liknande) och Alkohol
Jag valde strategien att vara ärlig med allmänsjukvården om att jag jobbar på att inte dricka A. Då detta samtal ägde rum hade jag inte brukat mer A än vad en AUDIT hade konstaterat som ett normalt drickande. Men jag fick ändå ett nej. Jag fick uppmaningen om att söka mig till beroendebehandling innan fortsatt ADHD utredning.
Men jag är tålmodig, har inte avsikt att bruka A och nu har jag ett skäl till att inte längre dricka. Jag ger mig inte förrän jag har fått en utredning. Helt enkelt för att jag har grava svårigheter att koncentrerar mig även fast jag är nykter en längre tid.
Tycker dock att det är lite surt att vården behandlar de som har förmodad ADHD och samtidigt missbruksproblematik på detta sättet, då det är så tydligt för mig att A är en självmedicinering. Kan dock har respekt att missbruk kan leda till att det är svårt att objektivt bedöma om patientens problem beror på A eller en uppmärksamhetsstörning.
Men för de som läser detta och känner igen sig. Det är bara bita i det sura äpplet och nyktra till så har ni större möjligheter till en utredning.
skrev Torn i Nu är det allvar!
skrev Torn i Nu är det allvar!
Hej, jag svarar dig här i din tråd. Jag säger som Andrahalvlek, stötvis. Första perioden var just där du är nu, vid 3 veckor ungefär och det höll i sig ett bra tag. Främst var det att min sömn blivit såpass bra så jag orkade göra saker. Tex fixa med huset och åka på fisketurer. Motivationen var inget vidare, men när jag väl satte igång att göra saker så kändes det bra, och framförallt, efteråt. Yes, det här gick ju bra liksom, och var kul. Det gav mersmak och motivationen växte mer och mer till att fortsätta att göra saker. Efter detta har jag haft små dippar ibland, men min energi och motivation blev stadigt starkare ju längre tiden gick. Dipparna berodde nästan uteslutande på att jag började tänka för långt framåt. Hur blir det till påsk, till semestern osv. Med facit i hand så är det totalt meningslöst att tänka hur man känner framåt i tiden. Det går inte föreställa sig hur bra man mår och hur man absolut inte vill dricka något. Inte känna någon som helst längtan efter alkohol. Det bara blir så.? I alla fall så blev det så för mig.
Så du kan vara lugn, du kämpar på jättebra och allt löser sig, det gäller bara att inte tro att man minsann klarar att ta ett glas. Det är inte värt risken.
Kram. ?
skrev Qvarts i Är det min skuld?
skrev Qvarts i Är det min skuld?
Vi har aldrig alkohol hemma, och det har hänt att jag lyckats vända.
Den tvångsmässiga besattheten som då kommer över mig är dock oerhört svår att stå emot.
Har många vänner jag skulle kunna ringa, men i det läget är det enbart samtalet inom mig själv som kan göra skillnad.
Tacksam ändå över att mitt problem började på allvar först då barnen flyttat hemifrån.
Jag är aldrig ute och gör bort mig heller för den delen, lämnar knappt mitt rum, så det är inte särskilt kul. Bara en längtan efter ett momentant utslocknande.
Låter helt sjukt, jag vet.
Hoppet att bli fri finns.
Återkommer när jag läst böckerna.
Var rädd om dig du med!
Vänliga hälsningar Qvarts
skrev Se klart i Nu är det allvar!
skrev Se klart i Nu är det allvar!
Jag tror det är helt normalt att tänka så. Själv hade jag påsken som ett hägrande datum när jag skulle skåla i allt jag kom över... (jag slutade 6 januari). I hyfsat god tid innan dess så tog jag nytt beslut om sex månader och när påsken kom skålade jag i jag-minns-inte-vad-alkoholfritt men härligt var det, och ingen stor grej. Snart har det gått nio månader och nu tänker jag visst på alkohol då och då pga det präglar mitt liv mycket att INTE dricka, men är aldrig sugen och saknar det inte. Fördelarna är så ofantligt många, och blir bara fler. Jag är säker på att det gäller dig också! Kram ?
skrev Andrahalvlek i Dag tre
skrev Andrahalvlek i Dag tre
Vad glad och rörd jag blev, tack ❤️ Och du går verkligen i mina fotspår på allra bästa sätt. Ju fler vi är som stöttar och peppar desto fler kan vi nå ??
Kram ?
skrev Kennie i 10 glas vin och 2 öl
skrev Kennie i 10 glas vin och 2 öl
Inspirerande att läsa, och jag delar din glädje över nykterheten. Och välkommen Astrid K, bra att du hittat hit där man kan få så mycket stöttning och tips. Starta gärna en egen tråd så kan du ha den som dagbok sen, själv startade jag ingen tråd förrän jag varit nykter tre månader och nu i efterhand önskar jag att jag gjort det dag 1 för att ha min resa samlad på ett ställe.
skrev Andrahalvlek i Nu är det allvar!
skrev Andrahalvlek i Nu är det allvar!
Min energi har kommit stötvis tycker jag. Rätt snabbt fick jag lust och energi att tex städa klädkammaren. (Sådant hände typ aldrig när jag drack.) Men efter två timmars städande tog all energi slut ?
Tänk att tröttheten är bra, det betyder att kropp och hjärna lägger all sin energi på att läka ??
Kram ?
skrev Dahliarose i Hjälp mig hjälpa mig själv!
skrev Dahliarose i Hjälp mig hjälpa mig själv!
Jag har druckit. Mer än va jag har talat om för min sambo. Jag har gömt vin och druckit ur cola flaskor.. jag får sådan ångest av detta. De va nån som skrev att de är skillnad på att vilja sluta och sluta. Men hur ska jag komma dit? Att sluta? Jag är så rädd för att dö eller bli sjuk ändå slutar jag inte...
skrev Offside i Guldfisk
skrev Offside i Guldfisk
Det har varit en mycket bra helg utan direkta tankar på alkohol, förutom att läsa här och lyssna på två avsnitt av Alkispodden -haha, men helt lugnt utan sug efter alkohol.
Det har varit en helg där fördelen med nykterheten varit så tydlig. Helgen gick i 180 - kalas X3, presentköp till alla, 2 matcher för barnen, lite tvätt och städ, hjälp med läxor. En helg som tidigare antingen varit bedrövlig för att man måste genomlida detta bakis, eller som en pina för att man tvingades till nykterhet, eller en stress för att hinna hem från en aktivitet så snabbt som möjligt så att man kan dricka.
Tack för dina frågor. Hur går det själv?
Ha det bra
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
Jag hoppas verkligen att jag kommer att tänka annorlunda framöver. Hoppas också på att min energi och motivation ska komma snart...är fortfarande trött efter tre veckors nykterhet. NÄR kommer energin tillbaka?
skrev Andrahalvlek i Nu är det allvar!
skrev Andrahalvlek i Nu är det allvar!
Du jobbar på jättebra med nykterheten.
Det bästa är att ta en dag i taget men samtidigt tänka att beslutet gäller ”inom överskådlig framtid”.
Min erfarenhet är att det är rätt lagom att ”ta om” beslutet varje månad. Du kommer att tänka annorlunda om nykterheten för varje månad som går.
Kram ?
skrev Se klart i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
skrev Se klart i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
Hej Holistic
Det verkar som du bit för bit tar dig lite närmare dina mål och hittar strategier. Just att ringa någon och prata istället för att dricka är ju verkligen steg åt rätt håll. Hoppas att veckan blir bra och att du lyckas med dina mål för alkoholen men också för träningen som ju betyder mycket! Kram och ha en bra vecka ?
skrev Holistic 2 i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
skrev Holistic 2 i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
Den här veckan har jag druckit 14 glas vilket är nästan dubbelt så mycket som målet på 8 glas. Jag får ångest mer sällan men känner mig fortfarande stresskänslig. I onsdags drack jag 5 glas p.g.a. av jobbstress och jag mådde helt okej dagen efter. Jag var dock tvungen att skippa gymträningen p.g.a. av bakfylla. Idag blev jag stressad över ett grupparbete och drack därför två glas. Jag var sugen på att dricka mer men gick istället ut på en promenad vid vattnet och ringde en gruppmedlem och min syster. Jag diskuterade problemet med dem vilket hjälpte. Trots att jag inte har nått mitt mål så har jag skurit ner markant jämfört med augusti. Målet för kommande vecka är att dricka max 10 glas.
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
Har haft en bra helg, trots lite alkoholsug emellanåt, men jag har klarat det bra och tillåtit mig själv att äta vad jag vill och bara slappa. Har träffat vänner på restaurang både igår och idag och det har känts bra. Jag fick frågan av en kompis om jag slutat dricka för alltid. Jag sa att jag inte visste. Vissa dagar känns det som att jag vill det, andra dagar vill jag inte det.
Idag när jag tittade på en eventuell resa uppåt landet som jag och min man tänker att vi ska göra började jag räkna på när jag varit nykter i tre månader och tänkte att det ju hade passat att resa då för att kunna "fira" att jag klarat det. Som en belöning liksom att kunna skåla i vin och bubbel. Det är ju helt sjukt att tänka så... Har en lång väg framför mig känner jag. Men är så stolt att jag nu klarat 3 veckor och en dag utan alkohol. Yeah!
skrev Holistic 2 i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
skrev Holistic 2 i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?
Hej Kennie!
Tack så mycket. Ja verkligen.
skrev Miz i Kommit till insikt
skrev Miz i Kommit till insikt
Tar min ångest och går o lägger mig? hoppas den försvinner snart och nästa helg blir det ingen bakfylleångest ??
skrev AmandaL i Dag tre
skrev AmandaL i Dag tre
Tack andrahalvlek, vilket vackert inlägg du gjorde till mig idag! Den kärlek jag läser i ditt inlägg är så värmande ??❤️ Din omtanke för oss alla här på forumet är så värdefullt. Hemskt att veta vad som fört dig hit. Men nu när även du tagit dig helt ur alkoholens grepp ser jag meningen med att du kommit hit, för att kunna hjälpa, stötta och motivera oss andra som är efter dig. Min mentor. Jag kramar dig för allt du gett mig, tack för alla kommenterar, alla tips och framförallt självklart för alla 101 ballonger ???
skrev Torn i Div åsikter eller...?
skrev Torn i Div åsikter eller...?
Jag kollar knappt på tv överhuvudtaget sedan jag blev nykter. Det gäller inte specifikt nyheter utan även filmer och särskilt serier går bort helt. Har funderat på varför det har blivit så men vet inte riktigt. På något sätt känns det som om jag hellre vill göra och uppleva saker själv, i stället för att titta när andra gör det på tv. Märkligt, men det är inget jag stör mig på. Riktigt bra dokumentärer som rör djur och natur kan jag dock titta på med stor behållning.
Min hjärna måste väl ha blivit annorlunda på något sätt.?
skrev Andrahalvlek i Dag tre
skrev Andrahalvlek i Dag tre
Det ska jag säga till folk! Att jag har självmedicinerat mig fri från ångest och sömnstörningar genom att vara nykter. För så är det ju!
Alla tjatar om att alkohol och knark är självmedicinering av ångest - och sen är det precis tvärt om! Hur svårt ska det vara att förstå?
Det var när jag väl förstod det fullt ut som jag tog beslutet att inte dricka mer. Varför tog det så lång tid för mig att förstå det? Lyssnade jag inte på de argumenten?
Grattis till dag 100 och dag 101 ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
101 ballonger till dig min kära forumlillasyster ❤️
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Div åsikter eller...?
skrev Andrahalvlek i Div åsikter eller...?
Tittar du inte på andra tv-program heller? Dokumentärer? Är det inlärning du har problem med via rörlig bild, eller även underhållning? Och det gick utmärkt när du var onykter?
Spännande! Något har kanske inte reparerat sig som det ska hos dig? Ingen jätteförlust, men ändå spännande att ta reda på ev orsak.
När man är utmattad påverkas frontalloben. Där finns kognitiva förmågor, konsekvenstänk och inlärning bland annat. En del läker inte helt efteråt, kan tex inte läsa böcker någonsin igen.
Min känsla är att alkoholen också påverkar frontalloben. Konsekvenstänk tex ?
Kram ?
dokumentärer och andra liknande program går jättebra. Gillar deckare skarpt och plöjer igenom alla gratiskanaler men sorterar rätt friskt :-)) Det är just nyheterna som inte funkar och, som sagt, jag har hört fler som upplevt samma sak. Kan det vara att nyheterna riktar in sig på tråkiga saker och det har jag ju fått nog av under min aktiva tid ?
Efter skilsmässoköret med åtföljande PTSD försvann tyvärr koncentrationsförmågan såpass att jag inte kan hålla koncentrationen för att kunna läsa böcker. Men det är ju en annan sak.....
Som gubbe får jag väl räkna med lite krigsskador efter ett stundtals tufft liv !