Senaste kommentarerna i forumet

Mäktigt, även för en ?!
Tack för fina 200 dagars gemenskap också.
Det är väldigt fint! Kram ?

Tack för era tips försöker andas och inte förhandla ( fast det gör jag hela tiden ändå) Nu är kl 20:40 och jag är nykter, alltså klarar jag denna kväll också. Imorgon är det fredag, den allra heligaste vindagen. Jag bävar men ska klara det. Topp 5 listan har jag tänkt mkt på och kommit fram till att en topp 50 blir nog mer passande för mig, från minnen då jag var ung och gjort enormt märkliga saker på fyllan, kissat på konstiga platser och vaknat lite här och där. Tills på senare år mest bestått i att jag inte har riktigt koll vad jag sagt kvällen innan, fylleshoppat, ramlat, gjort inlägg på sociala medier osv. Lägg där till det alla de gånger jag garanterat skulle åkt dit för rattfylla om det varit kontroll ( har ej kört på kvällen men dagen efter)

Stort tack för välkomnande, det värmer. Dina ord om hur det känns efter du slutat är hoppingivande. Jag har läst lite i din tråd o jag kommer läsa mer.

Tack Varafrisk och Kaveldun ❤️

Kram ?

Det är det schizofrena som gör att ”experterna” förespråkar att man ser det suget som något som står utanför en själv, populärt kallat alkoholdjävulen.

Det som den viskar i ditt öra är inte din egentliga vilja. Det är drogen/beroendet som viskar.

Min upplevelse är att om jag får de tankarna så konstaterar jag att det är så. ”Hmm, nu kom suget i den här situationen så det måste vara en trigger.” Då får jag en chans att undvika de situationerna framöver.

Sen är det väldigt effektivt att direkt bita ifrån: ”Nej, jag ska inte dricka!”

Kram ?

När vi blir nyktra så ser vi saker som vi tidigare dolt i alkoholdimmorna. Det är det jag menar med grundorsaker. Att man dricker är ofta ett symtom på något annat. Man har behov av att glömma och gömma.

Kram ?

Funderar också på balansen mellan arbete och fritid. Jobbar 80% och har gjort hela mitt liv just för att få lite mera luft i vardagen. Har man råd så önskar jag alla att få jobba mindre...Och man har ofta en hel del överkonsumtion man kan dra ned, åtminstone om man är två personer i hushållet som har inkomst. Inga dyra resor för oss, ingen dyr bil, ingen nöjesshopping, men det avstår jag gärna för att vara ledig mer. Men jag vet att många har kniven mot strupen ekonomiskt och inte alltid kan påverka det, så jag är tacksam över möjligheten. Sen är det tyvärr många arbetsgivare som kräver heltid vilket jag aldrig förstått. Tror de får mer arbete per timme av anställda som jobbar kortare dagar, åtminstone jag är mer fokuserad och effektiv då.

Andrahalvlek och Varafrisk!
Sug är så märkligt ( och obehagligt) för det sitter i huvudet och är så svårt att ta på, flytande och lömskt.
Och schizofrent.
För det är ju jag som tänker tankarna ändå. Och samtidigt inte.
Beroendet klyver en mitt itu och i den akuta fasen vet man inte riktigt i vilken halva ens rätta jag bor.
Två glas in är man ju helt övertygad om att man ser - och ser igenom - det mesta....
Och fem, sex glas senare ( och efter en svettig och oskön natt) är nästan alla alkoholindränkta känslor och sanningar ..noll och intet. Aska och stoff.
Men det hindrar en inte att försöka igen....
Fast nu har jag ju satt stopp och alla mina erfarenheter och hela mitt förnuft ser hur torftig och fantasilös och okreativ alkoholen är,
Och ändå kommer suget...
Bra tips .....det där att ö h inte förhandla . Behandla tankarna som ett trotsigt barn. Bestämt och med lite svalkande likgiltighet.
Det ÄR ju mindre svårt suget - nu ändå ...mot hur det var.
Men ändå en liten kamp. Ibland tycker jag att det svåra är att acceptera att jag låter mig bli styrd av något så korkat:-)

Grattis till dag 2!
Och starkt o modigt att sluta röka samtidigt.

Jag såg en annan tråd här på forumet om en som slutar dricka o snusa samtidigt, för honom (?) verkar det gå bra, hittar inte igen den tråden, men den kanske kan vara en uppmuntran!

En dag i taget! :)

Och tufft att sluta röka samtidigt, men kan i och för sig vara bra, har själv upplevt att alkohol och nikotin triggar varandra, slutade med snus ett halvår innan alkoholen, och nu när jag inte dricker längre har jag noll sug efter snus. Och hälsoboosten lär ju bli ännu större när du slutat med båda, snart börjar du casha in belöningarna, håll ut!

Grundorsaken till mitt drickande ligger helt och hållet hos mig själv. Det är jag som är ”problemdrickare” eller vad man nu vill kalla det. Det är jag som inte kan hantera alkohol, men det konstiga är att när jag haft mina kriser i livet har jag ofta (tyvärr inte alltid) hållit mig nykter.

Problemen i mitt äktenskap har bara givit mig anledning till att dricka egentligen. I början var det mycket fest med alkohol. Då var allt bara trevligt och rosa moln. Men jag drack ohälsosamt redan då även om det hela har eskalerat under åren. Det var ett par år in i relationen som jag började inse att det här är nog kanske inte en helt ok relation, men man travar på och rödvinet/vodkan/ bubblet blir ens sällskap och tröst istället. Det är ju enkelt att bara fly in i alkoholens värld. När man inte flyr in i alkoholen längre klarnar allt och man måste ta itu med livet helt enkelt.

Nu när jag är nykter och börjar bli mitt ”gamla” jag (kanske i dubbel bemärkelse??) är det lättare, eller kanske svårare att se på relationen. Jag vet att jag kommer att ta mig genom det här också. Bara lite tufft just nu.

Men grundorsaken är för mig inte ett dåligt äktenskap eller andra livskriser. Jag menar det finns ju en herrans massa människor som lever i risiga relationer eller mår dåligt pga annan orsak som inte häller i sig massa alkohol. Grundorsaken för mig är jag jag är ”problemdrickare” eller alkoholist eller vad man nu vill sätta för ord på det. Och orsaken till det vet jag inte och det spelar egentligen ingen större roll bara jag är medveten om mina problem eller som det också kallas, sjukdom.

Och jag är nykter idag och förhoppningsvis i morgon och om jag har tur ett bra tag framöver?

Kram?

Låter som att du är på väg mot ett klokt beslut, jag läser en längtan efter ett hälsosammare liv i dina inlägg. Själv är jag så glad över alla oväntade fördelar som nykterheten ger. Lugnare, mer vardagsglädje, mindre stress, bättre sömn, listan kan göras lång. Jag började med att bestämma att jag skulle ha tre nyktra månader. Under den tiden läste jag mycket fakta om alkohol och trådar här på forumet. Det tillsammans med fördelarna jag nämnde gjorde att när mina månader gått så ville jag inte börja dricka igen. Vill fotfarande inte. Önskar dig lycka till på din väg!

Jag var nykter i 320 dagar, men sen fick jag för mig att jag kunde dricks normalt.
Min dröm är att kunna ta ett glas, bara lite sådär ibland.
Problemet är att ett enstaka glas ibland blir flera glas varje dag, och det går väldigt snabbt
Det är bara att göra om, görs rätt, och kanske inse att det är att avstå helt?
Inte så lätt men som någon sa, väldigt få har någonsin tänkt "fan jag ångrar att jag inte drack igår". Det säger ju något.
Kram och lycka till!

...skrev jag innan. Har jag det?
Sedan i mars, stämmer ju inte helt. Har nog stora delar av livet tyckt om att dricka vin för ofta. Men lite mera nu. Har även haft år i livet då jag druckit inget alls. Då jag var gravid, då barnen var små och även andra år. Men har jag haft bekymmer har jag velat dricka alkohol, även då jag varit ledsen, rädd o orolig. En gång körde jag på ett vildsvin och på kvällen var jag skärrad. Pratade med min bror på telefon som slutade samtalet med "ta du lite vin och sov gott sen".
Det är så naturligt i min familj att trösta sig med lite vin. Märkligt egentligen. Jag har inte tänkt eller upplevt att någon av dem har alkoholproblem.
Jag vill inte ha det så här längre, kan inte ta till vinet för att jag oroas av corona och ensamhet.
Skönt att få det nedskrivet.

Tack Rule74, ja jag gick en behandling som hjälpte mig mycket. Men ändå föll jag igenom. Det gäller väl att inte gräva ner sig och känna sig helt misslyckad men tyvärr är det just det jag gör nu.

Ha en bra eftermiddag?

... kommer på besök om ett par veckor. Jag är redan stressad eftersom de är väldigt glada i fina viner och umgås mycket kring alkohol. Och jag har ju inte direkt spottat i glaset förut, en egenskap som de har uppskattat...

Har bett min man informera dem om att jag inte dricker just nu och att jag INTE är gravid...

Det kommer bli påfrestande, på flera plan. Känns som ett risktillfälle helt klart. :(

...för jag har varit där själv. Vad är det som gör att man börjar igen? Jag tror helt enkelt att vi måste skaffa oss verktyg att hantera detta, för innerst inne vet vi att vi hamnar på samma ruta igen. Och det vill vi ju inte. Och jag upplever det som att man dricker mer för varje uppehåll - som att kroppen vill ta igen den alkohol den förlorat - eller snarare knoppen...för kroppen är nog glad om den slipper ta hand om eländet. Jag försöker läsa, kolla Youtubeklipp och vara inne här så mycket som möjligt för att få styrka. Det hoppas jag ska hjälpa hela vägen att få en varaktigt nyktert liv. Eller ett liv där jag kan dricka väldigt sparsamt vid speciella tillfällen, men det tror jag inte att jag kommer att kunna, tyvärr. Vill komma dit när jag känner att jag inte vill dricka en droppe till. Kämpa!
Kram

De kommer upp till ytan slag i slag idag tycker jag.

Vägen till beslutet är allra svårast. Skriv plus- och minuslistor. Både över att stanna kvar, och att separera.

Tids nog kommer du till beslut.

Kram ?

Men jag är nykter!

Har kommit till vägs ände där jag är tvungen att fatta beslut hur jag skall gå vidare med mitt äktenskap. Ny sammandrabbning per telefon i veckan har lett till att jag hamnat här där jag är idag.

Hade ett långt samtal med en vän igår som kunde hjälpa mig att se på saker och ting ur ett annat perspektiv. Pratade även om alkoholen och det var skönt att lyfta på det locket för någon utomstående. Jag är vanligtvis ganska sluten av mig när det gäller personliga grejor. Det kanske lätt blir så när man bor i en mindre stad och blivit ”satt på kartan” några gånger tidigare, dock aldrig alkoholrelaterat?

Under de här nästan åtta (i morgon 8??)veckorna har jag jobbat mycket med mig själv och jag känner idag att jag börjar hitta tillbaka till den jag en gång varit. Jag har försökt att se mitt äktenskap utifrån. Om någon kom till mig och beskrev sitt äktenskap såsom mitt, vilket råd skulle jag då ge om hen bad mig om råd? Jag vet vad jag skulle säga, men svårare att ta steget själv.

Så gulle dig Se Klart, jag hänger fortfarande med, men för tillfället på en ganska knagglig väg?

Kram

Kloka och ihärdiga ?!!
??☘️☘️?

Jag är helt förkrossad över att jag börjat dricka igen, var nykter i ett halvår och det gick så bra. Nu dricker jag igen sen 1,5 år tillbaka, har väl lyckats hålla upp lite här och där men har också druckit dagar i streck. Det värsta är att all motivation att göra något försvinner. Både att vara med familjen och hitta på något med min man kommer på andra plats och jag vill verkligen inte ha det så. Min man dricker också mer när jag dricker och jag blir mer orolig för att jag drar med mig honom i eländet än att jag dricker själv. Han missbrukar dock inte, och kan hålla upp utan problem.
Jag har aldrig sagt till mina barn att jag är alkoholist, men de märker ju att jag dricker.
Vill bara komma ur detta igen då jag faktiskt älskade mitt nyktra liv.

Hur ska jag ge mig själv styrka att bli den hälsosamma, pigga kvinna jag var för åtta år sedan? Så svårt och jag vill bara ta en återställare just nu för att slippa tänka på detta. Har iaf bestämt mig för att börja skriva här igen, hoppas det ger mig någon form av styrka.

Ja, det blir rätt "blött" i helgen är jag övertygad om ... ?

Jag har vänner som talat med mig och är oroliga för hur jag har det, för det har hänt rätt märkliga och galna saker. Dessa saker har jag inte ens nämnt för honom... Jag är nog kraftigt medberoende och något håller mig kvar hos honom.
Skulle mina vänner vara i samma sits, skulle jag säga spring fort åt andra hållet. Själv är man kvar i denna berg och dalbana.

Jag förstår att jag inte kan leva hans liv, vill han inte sluta så gör han inte det.

Tack för dina ord. ?

Sedan i mars har jag druckit mera alkohol på kvällarna. Aldrig på dagen eller morgonen.
Oro för corona, mera ensamhet och många begränsningar.
Jag har bilden ganska klar för mig och jag vill ändra på det här. Orkar och vill inte ha det så här längre. Dåligt samvete på morgonen och kan inte njuta av dagen som jag egentligen vill vara rädd om och glädjas åt eftersom jag blir seg och trött.
Jag är en kvinna som lever ensam, ganska aktiv, ganska glad i vanliga fall, en grubblare ibland.
Jobbar oregelbundna tider så det har inte varit svårt att dricka alkohol på kvällar eftersom jag inte måste iväg morgonen efter.
Idag vaknade jag och hade en bestämd känsla av att jag vill återvända till ett liv med mindre eller ingen alkohol. Detta får bli någon form av bollande med andra, bollande med mig själv eller dagbok.

Stort stort Grattis ???

Fantastiskt, strongt??

Kramar❤️

Det gick ju bra ändå, tack alla för era tips och råd och peppningar och stöd samt tips på litteratur. Ska genast kolla upp det! Vilken kärlek jag känner här! ?

Gårdagen gick ändå bra! Jag slutar röka samtidigt och det suget större än alkoholen.

//Dag 2 - det kommer gå!