Senaste kommentarerna i forumet

Det är klart att det går, det är du som har makten över det! Du har förstått ditt problem och tagit tag i det, bara det visar att du har styrka och insikt. Låt inte hjärnan ha en parentes att smita ut igenom om det blir jobbigt. Tror det hjälper att tänka som en elitidrottare- Jag ska vinna! - inget "om det går" där inte.. Att tro på sig själv helt enkelt och ha respekt för sina egna beslut. Läs på massor om alkohol så är chansen stor att du efter några nyktra månader inte ens kommer vilja dricka längre.. Annie Grace bok This naked mind är bra startlitteratur! Eller se hennes klipp på Youtube.

@kavrldun och @andrahalvlek och extra tack till din crashcourse I stresshantering som tog mig tillbaka till verkligheten.
Jag gör en del rätt när det kommer stressade lägen men jag glömmer att tröttheten beror på något och bör hanteras därefter.
Till exempel genom att vila/ somna mitt på dagen som jag har gjort och då fått en utskällning av mig själv. Jag är verkligen ingen bra chef till mig och den jag rapporterar till är numera för långt uppe i org för att riktigt hinna med dessa saker.

Kaveldun, vi övar. Igenkänningen hittar vi ju här och kan ta hjälp av varandra. Även om det kan bli lite blindbock...
andrahalvlek tack igen! Idag blir det både lunch - och promenad!

Nykter idag. Ska försöka boka klipptid. En frisyr nu som kan skrämma små barn.?‍♀️
Njut av dagen, livet allt det! ?

Haha jag skulle hellre haft din nick, den är ju mer positiv!
Nä inte dricka inte..
Men förvånad att jag fick tanken alls..liksom var kom den ifrån??
Ibland förstår jag inte hur skallen fungerar. Eller ska en säga INTE fungerar.
Nå det lär jag aldrig få veta, tror jag.
Kör vidare på en alkoholfri dag till.
Kram på dig!

Borde läsa din tråd från början... har inte hängt här så mycket på sistone. Älskar ditt nick. Haha så bra?
Ha en utmärkt dag! Och ja, det var en knasig tanke att dricka nu. Kram?

Jag gör morgongympa och funderar på om jag ska köpa hem lite vin.
Hur knäpp kan man va?
Klockan är kvart i åtta på morgonen!
Varför tänker jag så?
Hade jag druckit om jag blivit erbjuden?
Är jag knäpp?
Klart jag inte ska dricka...
Idiottanke...

Vilket fint välkomnande! Tack till er, verkligen! Känns skönt att få nya vänner som stöttar och stöder.

Jag är en helt normal person men ändå inte(?) det är komplext det här för jag har en sjukdom som man inte ser på utsidan (förutom alla löjliga inlägg på facebook och mess/Mail som man ångrar dagen efter. De man raderar innan hela världen hunnit se... typ.

Jag är 37 år och har man, barn, hund, villa och ekonomin är bra... tills att jag kanske söp bort mitt arbete och nu är arbetslös och pank och måste börja gräva upp mig själv innan jag förlorat allt. Sorgligt absolut, men jag kan inte sitta och tycka synd om mig själv tillsammans med vinglaset varenda jävla kväll. Just nu är jag ganska förbannad på mig själv... jag antar att det kommer bli en bergodalbana i humör framöver.

Tack än en gång för att jag får vara med i er gemenskap.

//Dag 1 utan alkohol (om det går)

Att bli medveten om det är det första och viktigaste steget. Sen kan vägen till beslut vara lång. Bästa sättet är att läsa böcker, lyssna på poddar, kolla klipp på youtube. Mata skallen med nyktra fakta. I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa sådana tips.

Kram ?

Vi är ett skönt gäng som kommit olika långt på vår nyktra resa. Själv blir jag 7 månader nykter 9/9 tjoho!

Skriv och läs mycket här så ska vi stötta och peppa!

Kram ?

Jag delade en stor indisk mellanöl (66 cl) med en kollega. Övriga deltagare drack något eller några glas öl eller vin. Lugnt och sansat.

Det var första gången på väldigt länge jag drack öl. (Jag gillar egentligen inte ens öl, är ju en vindrickare.) Alldeles oavsett detta: jag hade varken lust eller behov av att dricka mer. Kände inget sug. Ölen passade till den starka indiska maten, fast det hade nog gått lika bra med vatten.

När andra beställde mer dryck efter maten (någon t o m sprit), tog jag en kaffe.

Detta var min första AW på många år. Det funkade OK. Jag mår bra idag.

Heja dig. Ta en dag i taget, oroa dig inte så mycket framåt ( lätt å säga?). Men stylingen oroade du dig för o det gick ju galant. Bra är att du har en plan om o när suget sätter in . Du fixar detta, en dag i taget.

Välkommen hit, ser fram emot att följa dig.

Åh.. Jag vet inte ens vart jag ska börja? Jag har miljoner tankar & känslor just nu, men jag är nog lite rädd att ”fel” personer ska läsa detta som skrivs & typ röra om i ”grytan” utan att jag får säga mitt..

Hmm.. Men sen så vill jag ändå att detta ska kunna vara min lilla ”trygghet” typ att faktiskt kunna få skriva av mig lite. Känna av hur allt känns, kanske få ordspy lite? Fast utan att känna att jag blir dömd eller ska behöva få ångest för att jag ”känner” som jag gör.

Men varför ska det vara så svårt att säga..

Hej, jag heter Candy o jag är Alkolist, Hej Candy!

Kanske för jag inte känner mig trygg med allt jag skriver eller att allt som skrivs här inte är ”rätt” enligt samhället?

Jag VET att jag har ett beroende, jag har haft det i 15år, jag VET vad det innebär o vad det kan göra. MEN jag är (här) jag är o kan inte göra mer än mitt ”bästa”

Det är ett jättebra steg att du har tagit dig hit. Det hjälper verkligen att läsa andras berättelser och känna en gemenskap i att andra har liknande problem.

Det är även bra att ha blivit medlem och hålla sig aktiv här så man får några ”forum-kompisar”. Varje gång man känner suget att dricka så kan man tänka på sina forum-kompisar och att man inte vill göra dem besvikna, då känns det lättare att avstå ? heja dig!

Ytterligare en dag utan alkohol. Min kompis som kom över och hjälpte mig fixa i lägenheten drack vin samtidigt men jag hade köpt några alkoholfria cider. Det gick hur bra som helst. Jag var inte ens sugen på att dricka något.

Jag oroar mig dock för de dagar när jag kanske mår lite dåligt och inte har så mycket att göra. Tex inga planer på kvällen. Då finns risk att jag kommer ha svårt att hålla mig borta. Men då ska jag in och läsa i tråden om alla anledningar till varför jag vill dra ner på mitt drickande.

Jag är också ny sedan några dagar och känner ett enormt stöd i detta forum, både att skriva och ta del av andras berättelser. Ser fram emot din!

Är ny här och vill först skriva att ni verkar vara underbara typer allihopa! Vilket stöd denna gruppen är!

Jag har bestämt mig för att sluta med alkoholen och ta mig i kragen, tänker därmed skriva om min resa här. I både motgång och medgång. Ärligt och rakt. Lite som en dagbok!

Mitt namn är Ma-Lie och jag är alkoholist. Vi börjar där!

Jag har haft en så bra dag :). Det började inte så bra, jag grät när jag vaknade för att jag saknar min äldsta dotter så mycket och inte har pratat med henne sedan dagen innan jag blev full inför hennes syster. Har velat prata, men hon har inte haft tid, kanske inte orkat med den känslomässiga biten. Men sedan vände min ledsna känsla successivt, och jag blev allt gladare ju längre dagen gick. Jag promenerade till jobbet med lätta steg. På väg hem från jobbet ringde jag min äldre syster och berättade om mitt drickande och min nystartade inre resa - om att jag är med här i detta forum. Hon var, som Kaveldun sade ovan i sitt inlägg, positiv och förstående. Jag är så tacksam över att jag har henne! Senare på kvällen ringde äntligen min äldsta dotter och vi pratade länge om vad som hänt i hennes liv och såklart om min situation och hon var också så förstående och stolt över att jag tar tag i problemet. Jag grät av tacksamhet! Det känns så bra att få sånt stöd av mina närmaste.
Ska på AW för att tacka av en medarbetare imorgon efter jobbet. Hade tänkt att köra dit för att det ska regna, och det hade då blivit så lätt att förklara varför jag inte tar ett glas vin, men min dotter ville köra mig dit, så jag får väl bara säga att jag inte ska dricka på tre, fyra månader till att börja med för hälsans skull. Ska nu in och läsa andras trådar för att få fler insikter och pepp. Känner mig så glad och upprymd! :) Ser fram emot denna nyktra resa jag har framför mig!

Jag noterar att jag flyr från mitt arbete just nu då det stressar mig. Har inte riktigt ro att koncentrera mig. Detta får konsekvenser i form att jag har svårt att få mina uppgifter gjorda. När arbetet inte blir gjort känner jag mig stressad då jag behöver leverera. Till slut ger jag upp och börja göra annat. På kvällen vill jag inte gå och lägga mig då jag känner att jag få ut någon mening av dagen samt att jag inte vill möta samma situation morgonen efter. Jag kan nog sova men vill inte. Känner mig inte särskilt sugen på A vilket är skönt.

Sova är lösningen. Why not try!

?
Åkte med sonen till mötet med skolans kurator. Kändes jättebra, iaf för mig. Fick förtroende för både henne och rektorn. Tog sig ordentligt med tid med sonen och bjöd in mig också mot slutet.

Kuratorn arbetar bara varannan tisdag så de ska ses igen om två veckor. Dessutom kommer sonen få tid till kommunens ungdomsmottagning.

Jag är stolt över min son som verkar ha delat öppet och ärligt om det som tynger honom. Bra jobbat utav någon som alltid stängt in sina känslor. Men nu har väl han nått sin brytpunkt och ?vågar erkänna sin maktlöshet och visa sig sårbar. Vi åt lunch efteråt ute i solen tillsammans. Så fint. ?

Efteråt var han omtumlad och trött. Vilade hemma resten utav dagen.

Själv åkte jag och provade ett nytt möte tillsammans med en vän i gemenskapen. Jättebra möte med starka delningar. En bra dag! ?

Jag tror att nykterheten gör oss duktigare på att lyssna in kroppens behov. Precis som vi känner oss tydligare kvällströtta så signalerar hjärnan ”hjälp” när den är trött av någon orsak även vid andra tider.

Jag har märkt att möten tröttar mig enormt numer. Fysiska möten. Lite ovan efter att corona satte typ allt på vänt. Blir även jättetrött när jag ska lära mig något nytt, typ på en kurs.

Men allra tröttast blir jag av problemlösning. Max en halvdag i sträck fixar jag det. Ibland tvingas jag av tidspress sitta ännu längre, men då blir jag bokstavligt talat dödstrött och får svårt att återhämta mig.

Min lösning är dels att varva arbetsuppgifter bättre, högt och lågt. Inte lägga alla möten samma dag, boka in ”luft” i kalendern också. Noga med rasterna, 30 min lunchpromenad.

Tillåter mig även ”slödagar” eftersom det är omöjligt att prestera på topp hela tiden. Då blir man sjuk, som jag blev. Två gånger.

Jag tillåter mig också en höneblund för att reseta hjärnan när den signalerar att det behövs. Jag är så van vid att göra det så jag kan ställa klockan på 30 min, slocknar inom 5-10 min och sen sova stenhårt.

När jag sen vaknar upp av larmet känns det som att få en spann vatten över huvudet, men inom några minuter är jag pigg. Supereffektivt!

Kräver lite träning, och noll press. ”Ska bara blunda lite” tänker jag varje gång. Samtidigt som jag djupandas lugnt. Funkar att klämma in på lunchrasten till och med. Bäst av allt är att den halvtimmen inte påverkar nattsömnen negativt.

Världen skulle inte fungera utan duktiga flickor. Så är det. Men de duktiga flickorna måste vara lite snälla mot sig själva också, inte bara mot alla andra.

Kram ?

...det som hände när min kära vän miste sin man var såklart ngt delvis annorlunda.
Jag behövde vara väldigt närvarande. Men kanske hade jag kunnat dela hur svårt det var - i realtid?
Där är jag inte.
Känner i alla fall bara ömhet när du beskriver din problematik.
Ikväll är jag i mammas stad och tar en kopp kaffe till hennes minne.

Copy paste på situationen och alla känslor den väcker.
Och på att du ( och jag) måste hitta ett rimligare sätt att hantera den typen av situationer/lägen.
Vad är det du alltid måste orka?
Och framförallt - varför måste du orka?
En stor framgång ändå att du skriver om det här tänker jag.
Och de perioder jag tystnat ...har handlat om att jag inte klarar av att dela känslor av svaghet/problem i realtid.
Fint att du sätter ord på hur du känner!

Jag drack tyvärr 28 glas förra veckan. I början av veckan kände jag mig stressad och hade ångest p.g.a. helgens alkoholintag. I mitten av veckan mådde jag bättre fysiskt och psykiskt. Jag drack dock 10 glas på lördag kväll. På söndagen mådde jag ganska bra med tanke på omständigheterna. Killen som jag dejtar sov över hos mig och det vara trevligt att ha någon annan där att socialisera med och ta det lugnt med.

Igår och idag har jag sovit dåligt och känt mig fruktansvärt trött. Jag har skippat gymmet ikväll och istället druckit 3 glas. Jag kommer förmodligen må bättre imorgon eller på torsdag. Då ska jag komma igång med gymträningen igen. Under sommaren har det blivit många cykelturer och motionssimning vilket har varit härligt. Jag har inga fester eller andra sociala aktiviteter inbokade under de kommande veckorna vilket känns skönt. Jag ska påbörja mina universitetsstudier nästa vecka och jag ska ha fullt fokus på dem. Jag ska trappa ner under de kommande två veckorna och därefter ha en väldigt låg alkoholkonsumtion. Målet för denna vecka är att dricka max 20 glas.

Ja de har jag och har alltid haft de och en vilja av stål som kan både va grymt bra och grymt destruktiv :)
Jo det gör den :)
Synd jag inte får gå hos han jag träffa i dag vi har klaffat då, bra vilket han ochså tyckte. Men han ska va pappaledig men vi pratade lite om vad jag behöver för typ sv samtals person och han visste en han trodde skulle passa mig. Så blir nog bra annars är de bara byta. Får besked på fredag el i början av nästa vecka. Så börjar hända lite nu.

Bra att du biter ihop och ignorerar den där rösten som vill be alla dra åt helvete. Har en känsla av att den går ärenden åt den del av din hjärna som vill vara ifred med sitt vin.. Du har ju en stor energi, förstår att den är svår att styra, men tror också du är stark och envis nog att klara det. Sätt upp ett mål att vara nykter fram till och med resan, det kan du, nu har du nåt att se fram emot och förhoppningsvis hjälp av beroendecentrum.