Senaste kommentarerna i forumet

??

Min första nyktra dag var 9/2 så vi är ungefär lika ”gamla” i det här. Pånyttfödda ?

Min närvaro i nuet är så mycket mer påtaglig nu, liksom ett tydligt lugn och nöjdhet. Inte alls lika lättirriterad och rastlös.

Tidigare kändes livet som en transportsträcka till nästa fylla, men det förstod jag inte då. Det förstår jag nu.

Kram ?

Grattis Jasmine till din tredje nyktra dag, bra jobbat ??? du kan ju alltid ringa och prata med någon vän, man kan umgås utan alkohol och här är vi många som hänger en lördagkväll ???

Dag 3 är snart slut och allt känns bra! Tänk vad skönt att ha en lördag kväll vid sina sinnes fulla bruk... istället för att vimsa omkring i dimman... Enda nackdelen är som sagt att jag saknar sällskap..

<3 <3 (hjärtan på dator utan emojis :))

Tack själv! Du är en härlig fläkt här?

Känner att vi kan aldrig glömma var vi kommer ifrån. Det finns de som varit nyktra både 7 och 14 år och börjat dricka igen och hamnat på ruta 0.
För det är där man hamnar om man dricker igen och fortsätter med det sedan... återfall. Inte bara dikeskörning alltså.

Vi kör på så det ryker i nykterheten. Hela kitet?

Kram?❤

Jo, jag blir av med sjukpenningen pga. Audit 10 P
Betyder riskbruk
Jag medicinerar Campral och har samtal med terapeut ( som har semester)

Jag håller med er så mycket! Fast att dagarna rullar på och det känns som att jag är stark i sitt beslut är det skönt att komma in här och läsa och få en påminnelse om jag någon gång svackar lite i tanken. Så tack för att ni fortsätter att skriva och berätta om hur bra det är att vara nykter ???

Verkligen inte tråkigt att vara nykter! Bara så skönt?

Och ja, man behöver liksom dubbelkolla och påminna sig så man håller motivationen till varför man inte dricker på topp!

Aldrig glömma varför man slutat helt enkelt.

Hoppas du har en bra kväll Se klart. Kram???

Inte en droppe Alkohol sedan 5:e Februari!

Pga tre barn och stort ensamhetsbehov är jag ofta uppe till 01-02 på natten för då är jag själv vaken och familjen sover.

Trots så lite sömn så mår man ändå ok dagen efter. Inget jämfört med en bakfylla.

Tappat motivationen till träningen lite men inser att det får vara ok och bara köra ett par pass i veckan är ok det med. Jag tränar för livet.

Var och badade med familjen igår.

När vi leker tillsammans i badet allihop så skulle man kunna stanna tiden och ta en bild som skulle få rubriken ”Lycka”.

Äkta genuin lycka och det behöver man inte rus till.

Avbokade två aktiviteter förra veckan för jag orkade inte ”ställa upp”. Viktigt att jag slutar med den skiten nu. Aldrig mer.

Ha en fin dag!

Dygnets alla timmar är lika jobbiga, bara värre när det blir sömnlösa nätter för då är det helt plötsligt 7-8 timmar ”extra” att kriga sig igenom.

Kärleken har jag hittat o han är det vackraste jag vet o gör min själ helt varm, men vill klart känna att jag är det bästa jag kan för honom o kan ge han allt han verkligen förtjänar. Men är så tacksam för att han finns vid min sida, stöttar, ställer upp, supportar, älskar o tror på mig!! Det gör så mkt <3 Men allt fortfarande nytt. Inte bara förhållandet men också att ha någon som älskar en o bryr sig om en för den man är.

Jag vet det är onödigt att klandra mig själv. Men det är så jag verkar hantera saker senaste åren. Jag är till o från hemsk mot mig själv. Sen att mitt förra förhållande blev en psykisk misshandel i tre år gör det ännu tuffare att ta åt sig av det positiva även om jag vill kunna. Men jag har alldeles för höga krav på mig själv, får ångest av att få ångest, oroar mig för att oroa, det är så sjukt otroligt frustrerande. Men försöker tänka annorlunda, försöker andas, försöker tillåta mig själv att stanna upp, lyssna på min kropp o knopp.

Men sen också att jag har mitt A beroende, drogfrihet så har jag också diagnoser som total krockar med varan (adhd o högfungerande autism) vilket är en kamp i sig att försöka hålla koll på o hantera o få allt att funka. Sen också tvång, min ångest, depression o allt det fysiska som bara poppar upp. Det blir mkt för en till o från.

Nej ska ej till vc för ens Måndag kl 13 :/ enda tiden dem kunde ge för prov tagning, så man bara ligger här o väntar typ. Vill bara sova o vakna när jag ska dit. Men lättare sagt än gjort. ?åh tack, kram!

Men det finns en lösning!
Drick inte - och ta hjälp.
Ett slag på käften hade inte funkat för mig - aldrig.
Finns AA där du bor?
Jag funderar på att gå dit. Där träffar man ju - precis som här - människor som vet vad det handlar om.

Hej!
För ngn vecka sedan hade jag min dotter boende hos mig ett tag. Det var så fint och vi hann prata mkt.
Jag upplever henne som en stabil person - hon har ett konstnärligt yrke och har gått igenom en massa svåra och komplicerade tester/utmaningar för att hamna där hon är mer yrkesmässigt
Hon har absolut haft en lättare barndom än vad jag har haft ...sedan har alla barndomar sina utmaningar och jag har inga illusioner om att jag varit en väldigt harmonisk eller på ngt sätt perfekt mamma - det tror jag man omöjligen kan vara med den här problematiken. Jag har gjort mitt bästa och försökt att visa att jag älskar henne oavsett allt osv ( som majoriteten av alla föräldrar)
När vi pratade beskrev hon lite av det jag själv upplevde när jag kom in i tonåren ...ngn sorts stämningsförändring som jag upplevde skrämmande ( samtidigt drack min pappa och mina föräldrar skilde sig...tänkte att det bara berodde på det)
Min dotter hade det mindre problematiskt runt sig..
Nu pratade hon mkt om olika copingstrategier - motion, rutiner ..att vara kreativ. Hon har också en verkligt trygg och fin nära relation.
Hon sa också att hon liksom blivit vän med den sänkta stämningen som infinner sig ibland - att den inte är farlig och att den alltid ger vika ganska snart om hon agerar klokt.
Jag hade inte den insikten och inte de verktygen när jag var ung. Kunde heller aldrig prata öppet med min egen mamma om känslorna ....min mamma - som var verkligt fin på många plan - ville bara att jag skulle vara glad ...jag fick aldrig visa ngt annat.
Det jag tänker är att jag använt alkoholen som medicin ...ngn annan fanns inte. Och jag funderar också på om jag nu i mogen ålder skulle våga testa lite antidepressiv medicin? Jag är inte kliniskt depressiv ...men jag kämpar sedan jag var ca 14 år med ett stämningsläge som är väldigt känsligt. När jag jobbar stenhårt mår jag bra ( också en slags medicin såklart)
För mig kanske nykterheten är en väg att våga be om hjälp - även på det sättet?
Jag har alltid känt att ex. sjukskrivning eller antidepressiv medicin - är för andra ( dödliga). Aldrig för mig.
En väldigt förmäten tanke:-)
Och korkad ??

Bella20, jag drack helt enkelt alldeles för mycket när jag drack, har inte någon direkt statiskt över hur mycket det var, helt enkelt alldeles för mycket.

AnandaL tusen tack!!! Jag vill heller inte vara den där pinsamma figuren jag ibland är. Där man skyller på att ”jag sov, hoppla”

Kaveldun!
Tack!!! Nä skärpa sig är kanske inte rätta vägen. Men ett slag på käften hade inte skadat?. Jag behöver ju finnas kvar. Jag VILL finnas kvar. Vad är lösningen? Drick inte. DRICK INTE!!! Jo, men bara idag. Jag slutar i morgon. Skitenkelt. Not. Grattis till din nykterhet btw. Hur lång tid tar det innan man kan sova? När jag försöker sluta är jag VAKEN

Kaveldun!
Tack!!! Nä skärpa sig är kanske inte rätta vägen. Men ett slag på käften hade inte skadat?. Jag behöver ju finnas kvar. Jag VILL finnas kvar. Vad är lösningen? Drick inte. DRICK INTE!!! Jo, men bara idag. Jag slutar i morgon. Skitenkelt. Not. Grattis till din nykterhet btw. Hur lång tid tar det innan man kan sova? När jag försöker sluta är jag VAKEN

Mamman74, jag firar 37 dagar som nykter idag! Det går upp och ner, ibland har jag haft ett jätte stort sug och funderat på varför jag egentligen är nykter. Men jo. Jag är nykter för att jag inte trivdes med att vara alkoholist, jag trivdes inte med att göra bort mig, säga pinsamma saker, missa träningen, kräkas till långt in på kvällen dagen efter, inte passa i mina kläder, se mitt ansikte pluffsas till, somna med tända ljus, ramla och slå mig, ha sönder saker, vara elak mot vänner och framför allt skämmas, må dåligt och ja ångest över mig själv, den jag var var inte den jag ville vara. Många gånger när jag funderat på om det inte vore trevligt att ta ett glas vin tänker jag på allt detta och det har gjort att jag har klarat mig i 37 dagar nykter! Hoppas du finner tröst och styrka här på forumet! Och antabus är inte fel att ta om du vill ha hjälp på traven, tabletten gör att du mår riktigt fysiskt dåligt tillsammans med alkohol och du avstår därför alkohol för att inte ge dig själv en förfärlig upplevelse. Önskar dig styrka och lycka till ???

Även jag är mamma till vuxna barn och med ett jobb med mkt ansvar ..som fungerar ’väl’ ( hade såklart funkar ännu bättre - i a f för mig om j inte druckit så mkt).
Jag tänker att jag druckit på ett riktigt problematiskt sätt i kanske åtta år?
Skärp dig ( gud vad jag sagt det många gånger till mig själv) funkar inte alls:-)
Jag dricker på skärp mig. För mig har vägen till nykterhet snarare gått genom ngn sorts självmedkänsla ( verkligen inte lätt att få tag i när man super).
Men samtidigt inte ’dalta’ med mig själv - undvika offerkofta och den där lite sentimentala narcissisten som finns hos många alkoholister ( i a f hos mig).
Försök att inte skälla på dig själv utan mer ta dig i hand.
Det här funkar ju inte - så här vill jag inte ha det - nu måste jag göra på ett annat sätt.
Be om hjälp ( det värsta jag vet)
Skriv här. Läs. Kontakta vården om du mår dåligt....
Vi är många som har det/haft det precis som du.
Jag är nykter ...snart fem månader tror jag. Glad över det och försöker ta en dag i taget.

Oj Nicka! Du berörde mig massor. Massor!! Jag kommer läsa det du skrev många gånger! Tack!!!
Just att man inte dömer här inne... det är något jag behöver. Dömer mig själv hela tiden. Jag vill inte vara ”sån”

Hej Mamman74, vad bra att du har hittat hit! Jag har inte varit här så länge – och ändå får jag enorm styrka av att vara här! Jag hoppas att du också kan få det! Så ovant, och fint, med ett forum där man kan berätta precis hur det är utan att försköna ngt.

Jag känner igen mig i dig som är mamma till stora barn, klarar ditt jobb fint - och så har du din hemlighet med att du dricker för mycket. Nu vet jag ju inte riktigt hur mycket du dricker, men jag förstår att det är väldigt mycket mer än vad du skulle vilja dricka. Själv drack jag varje dag, mellan 1-2 flaskor om dagen. Idag är dag 25 som jag är nykter. Jag kan inte säga att det har varit helt lätt, saker kommer upp till ytan. Men å andra sidan var det sannerligen inte lätt att dricka så mycket som jag gjorde. Jag tycker också att jag har kammat in ganska många nykterhetsbonusar. All ångest jag slipper, att inte vara konstant bakis hela tiden, men också att kunna närma mig händelser och människor med ett nyktert sinne, och de möten som kommer av det.

Jag hoppas att du vill hänga kvar här ett tag och ge ett ”förändrat drickande” en chans. Jag tror det var på alkispodden någon sa att (typ citat) ”man kan ju alltid prova att vara nykter, så kan man se hur det känns. Och en sak som är säker är att alkoholen kommer alltid finnas kvar om man ångrar sig, så det behöver man inte oroa sig för….”. Kanske är det ett provocerande uttalande för några, för mig är det tvärtom. Vi kan alla prova att ge nykterheten en chans, kommer vi sen fram till att vi istället vill supa ner oss, så finns alltid det alternativet (tyvärr) kvar.

Själv väljer jag att vara nykter just idag och jag tänker att du förtjänar att må så mycket bättre än vad du gör idag, så du kan ju prova en dag i taget. Kram!

Hej! Jag har ingen erfarenhet av sjukpenning och alkoholberoende men ville ge dig ett svar för att du ska veta att jag har läst. Jag hoppas att du inte blir av med sjukpenningen eftersom alkoholism är en sjukdom!

*ta

Känns så extremt med antabus. Vad händer när man tar det? Om man skippar det? Vad är skillnaden mot egen vilja mot att ta en tablett? Den kan jag ju faktiskt välja att inte tappa

Hej o välkommen. Skärp dig funkar rätt dåligt eftersom alkoholism är en sjukdom. Jag råder dig att ta hjälp utifrån, som öppenvård o samtidigt skriva av dig härinne. Själv äter jag både antabus och naltrexon. Går på samtal på öv. Samt skriver och läser härinne. Du är inte stark ensam, tro inte det. Adjävulen är en listig figur som har en sällsynt förmåga att inta ens kropp o själ. Det finns en väg ut och låt den börja nu. Kram Jullan

Gör det! / mt