Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till dina åtta veckor?

Suveränt bra??

Kram?

Jag samlar ihop helgen på olika vis och tittar in här och säger hej.
Har haft en slitsam vecka jobbwise och tänker att det har nog du också.
Hoppas du har det ok, vi saknar dig och dina fina inlägg. ?
Ps. Läste just klart PO Enquist som du föreslog, tack!

...och ser tillbaka hur mina inlägg i forumet har förändrats.
Eller ja, t.om ofta...
Varför?

Tja, ibland behöver jag uppdatera min historik, inte glömma det som har varit.
Jag kan naturligtvis inte göra någonting åt den, men den kan påverka mina framtida beslut.
Det är lätt att hamna i en sorts slentrian, och glömma det som har varit, och säkerligen ligger som en grund till det som är idag, medvetet eller omedvetet.

Alkoholen påverkar mig allt mindre idag än vad den gjorde för några år sedan, med sina ups&downs.
Många gånger tappade jag suget ...på att vara duktig och stå emot, tänkte ofta vad spelar det för roll egentligen.
Men då att kunna backa bakåt och se på min historia och sätta in mig i känslorna som låg till grund för mina rader, det hjälpte mig, att återuppleva allting igen.
Att skriva på känslor har varit det viktiga i min tråd, inte på vad jag gjorde i stunden, under hur jag mådde.
Vad var det som låg som grund för varje beslut jag tog i just det tillfället?
Inte stod det i klartext med de orden jag skrivit ner, utan mellan raderna, kanske man måste känna mig för att veta hur jag reagerar, hur är mitt jag?
Å andra sidan har jag skrivit här så pass länge, så den som läser mina inlägg frekvent har lärt känna mig.
Jag försöker in i det längsta skriva på känslor, samma känslor som fick mig till att ta till alkoholen.
Att vara ärlig mot mig själv, inte vara rädd att bli dömd för det jag yppar, rått och öppenhjärtligt.

Okey, jag träffar er inte i det verkliga livet dagligdags, ni är inte mina kollegor som skulle kunna ge mig den föraktade blicken, eller se på mig med avsky, eller bestraffa mig för att det jag skriver är allt för verkligt och sårbart.
Ibland ångrar jag saker som jag skriver, men ångern räcker inte längre än till meningens punkt.
När jag har påbörjat nästa rad så är det liksom ivägskickat, som ett sms, det går inte att få osagt längre.
Så då behöver jag stå för det som sades, men känslor är färskvara, inget som säger att jag känner samma sak en timme senare, jag lever i nuet, varje stund har sin tid.
Men visst ska jag erkänna, jag är en planerande person, hopplöst påtvingande ändå.
Men jag vill leva i precis nutid, glömma dåtid även om den ligger till grund för mitt nästa beslut, och inte tänka för mycket på en framtid som jag i just detta läge inte kan påverka just så mycket.

Jag vet att om jag håller mig nykter just nu, så mår jag bättre imorgon, det är det viktigaste att hålla i minnet.
Att hålla sig ångestfri är ett plågsamt långsamt planerande, jag vill ju vara impulsiv och dricka just nu.
Det är som att jag har en sylvass kniv fastlimmad i vänster hand, den högra handen behöver hela tiden hålla koll på vänsterhanden var den befinner sig, så att den inte skadar sig på kniven, att försöka förutse vad nästa rörelse kommer att ske, ja en konstig liknelse men den kändes rätt just nu, om en timme kanske den känns främmande.

Annars i min veckodagbok, vad händer i mitt livsforum?
Allt står i halt känns det som, detta förbannade virus har ställt allt på ända.
Allt det vi skulle göra, går inte att göra, alla måsten blir inte alltid ett måste, längre...
Vi kommer precis ifrån ett 17-års kalas, där vi blev ca 1/3 av alla gratulanter som brukar komma.
Vi stannade desto längre, 6 timmar för att vara mer exakt som för att kompensera bortfallet.
Nu var det ju vår favoritfamilj så det var ju inte så svårt, vi impulsåt middag ihop som vi brukar göra.
Men det blev lite konstigt, i mötet med nya personer som vi mötte gjorde vi en ”armknyckar-hälsning” som blivit populärt i dessa tider, men vår kompisfamilj tolererade inget annat än en varm och omfamnande kram.
Det kändes lite konstigt som om de andra var pestsmittade när de stod och såg vi andra kramas.
Vi gjorde åtskillnad, det kändes helt fel, inte en naturlig grej i Berras familj.

Igår ”tjuvöppnade” vi stugan, släpade i båten och hängde på den nyservade utombordsmotorn för nästan fem tusen spänn, efter påtryckningar från svågern som inte var nöjd med min ekonomi-service varje år.
Trettio meter ut i farleden så tvärstannar motorhelvetet, impellern som de bytt fungerar inte och motorn stannar pga överhettning, kylvattnet fungerar inte, den ”kissar” inte längre.
Jahopp det blev till att ta till årorna i blåsten med höga vågor, det gick fasiken inte fort, och vi blåste in mot stranden hela tiden, jag muttrade tyst för mig själv alla tänkbara svordomar över att det blev ju inte så mycket bättre att lämna iväg motorn för service när den fungerar efter att JAG har servat den i alla fall.
Väl framme var det en liten lättnad att se bryggan stod kvar oskadad efter vintern, som i och för sig inte varit speciellt svår i år.
Men hur såg det ut på stranden på väg upp emot trappen?
Fem träd räknade vi till varav två låg rakt över vår stig som fallit för stormen, eller stormarna.
Fram med sågarna och kapa fram ”hål” på stigen, resten får vit ta hand om när vi har tid senare.
Husen var oskadda, men Kung Bore hade ställt till med ganska mycket oreda i trädgården, det låg kvistar överallt.
Det kliade i krattmuskeln, men hjärnan sa till mig, ta det lugnt, du kommer att hinna, sen, ha tålamod!
Efter att ha gått en rekogniseringsrunda tog vi fram termosen med kaffe och goda mackor, frukosten smakade gudomligt i vårsolen, men bakom en skyddande glasveranda förståss, för ute blåste det fortfarande kallt.
Det stående samtalsämnet med svåger och svägerska var som vanligt om hur coviden har påverkat oss alla.
Svågern permitterad ett tag framöver, kunde nog se ett uns av osäkerhet i hans annars så självsäkra ögon.
Vi satte på strömmen och lät ett element i var stuga stå på för att driva ut vintersömnen ur husen.
Tanken är att vi åker ut under påsken och firar den med dottern och familj, trots bristen på rinnande vatten OM vi nu hinner få ordning på motorn innan dess.
Och nej, vi åker inte någon skärgårdsbåt, träffar inga andra, handlar inte i någon affär där ute, tillhör samma sjukhus där ute som hemma, så vi tillför ingen risk för någon annan.

Imorse efter frukost kom jag på att det fanns en lucka för det jag hade planerat förra helgen, olja trallen.
Sagt och gjort, iväg i mysbrallorna och köpte två hinkar olja, en fet pensel och sedan jäklar anamma gick det undan.
Hann med ca 70 kvm på två timmar, med torkning och flytt av utemöbler.
Kände mig fet och kladdig av all olja, och det som vanligtvis luktar fräscht när det är nyoljat kändes inte alls fräscht längre med all lösningsmedeldoft av lacknaftan.
I tvätten med kläderna och in i duschen med kroppen, innan kalaset.
När jag kom hem ikväll så var det första jag gjorde, gå ut på baksidan för att kolla att inga kladdiga fläckar låg kvar på trallen som senare blir alldeles klibbiga, då kom den fräscha doften emot mig, nyoljat!
Samma känsla som man får när man kommer hem till ett nystädat hem, det luktar fräscht.
Nöjd klädde jag av mig och kröp ner i sängen redan innan klockan nio, jag hade både gjort nytta och umgåtts med de som jag bryr mig om och älskar, en perfekt blandning på en helgdag.
Så det spelar ingen roll att kvällen blev tidig, jag är nöjd med dagens insatser, ja hela helgens faktiskt.

Laddar för att imorgon bittida ringa ett samtal till herr båtmekaniker att om livet är honom kärt så får han baskimen göra en insats innan påsken och fixa våran motor som han har klantat sig med, och att man provkör innan man lämnar över arbetet till betalning.

Så hur var din helg Berra?
Jotack, både upp och ner, precis som det ska vara, det händer mycket, men inte FÖR mycket.
Jag kan hantera situationen, så länge jag håller mig borta ifrån alkoholen.

Våren är starkt på framfart, och det finns ingen bättre tid, att gå från kallt till varmt är den bästa förändringen.
Från mörker till ljus, från brunt till grönt, från grått till blått, en tid av naturen i färgsprakande övergång.
En tid av hets och tidspress, det är så mycket jag vill göra, men fortfarande som JAG VILL.
Nu bara...självbehärskning...

Berra

Jo Torn, imorgon kväll behöver jag verkligen en cykelrunda! Efter första jobbdagen på länge. Rensa skallen. Hem och laga mat till dottern och sen direkt ut.

Det bör ju vara ljusare på kvällarna nu väl? Lite ur led känner jag mig eftersom sommartiden inföll strax innan min sjukvecka.

Grattis till att ha tänkt klart i åtta veckor.
Du lever som du lär.
Kram o sov gott?

Svinbra jobbat Andrahalvlek! Grattis till 8 veckor!? Tråkigt att cyklingen inte hans med. Vet ju att den betyder mycket för dig. Har du ingen möjlighet att ta en sväng efter jobbet i morgon? Ska ju bli kanonfint väder i morgon, med troligtvis årets hittills varmaste dag.☀️

Kram

Jag har druckit 16 glas den här veckan vilket är två glas mer än planerat. Jag känner mig dock ganska nöjd eftersom jag har minskat på alkoholkonsumtionen med cirka 33 % jämfört med förra veckan Jag mår bättre fysiskt och psykiskt, jag får halsbränna mer sällan och min matsmältning har förbättrats. Men jag lider fortfarande av sömnproblem och jag har svårt att somna på kvällen och jag vaknar alltid upp mitt i natten. Dessutom har jag viss oro och ångest kvar i kroppen.

Målet för nästa vecka är att dricka max 13 glas. Imorgon ska det bli fint väder i Stockholm och jag ska gå på en skogspromenad med en tjejkompis efter jobbet. Det blir en bra start på veckan.

Okej det låter bra. Du vet vad som är bäst för dig. En miljon svenskar har ett riskbruk men det talas sällan om det. Alkoholproblem finns överallt i alla samhällsklasser. Jag önskar dig lycka till med din fortsatta nykterhet.

Ja, men jag hoppas att jag kan trappa ner framöver.

Då jag är omvittnat dålig på att räkna dagar är jag inte säker, men borde det inte vara dag 100 för dig idag?
I så fall, grattis till dig fina Pilla och tack för att du berikar forumet! ?

Åtta veckor, 2 hela månader på torsdag. Helt otroligt. Jag som inte fixat en vit månad innan ens. Men jag var inte redo då. Det var jag nu.

Jag tror nästan jag kan läsa den boken tio gånger och hela tiden hitta nya aha-upplevelser.

Repetion är ju viktigt enligt boken, det blir en slags hjärntvätt, av den positiva sorten.

Hej,
Kämpigt med en sådan relation du beskriver, har haft liknande upplägg... fast det var många år sedan. I efterhand har jag reflekterat kring likheterna mellan alkohol-beroende och beroende av man. För mig fanns klara likheter och det ena beroendet triggade det andra. Djävulsdans.
Men om man får fatt i drivkrafterna så tänker jag att det går att skapa kontroll över dessa saker samtidigt. Att bli nykter i alkoholen gör det faktiskt lättare att bli nykter i (det vi kallar) kärlek.
Har ingen aning egentligen om hur det är för dig, och kan/ska inte lägga mig i det, men jag kände igen mig och ville bara dela min reflektion.
Håller tummarna för en nykter måndag!

Det är säkert så att du inte var mogen för boken när du läste den första gången. Förstår känslan.

Så gjorde jag med Alkispodden i höstas. Efter ett halvt avsnitt fick jag panik. De två som pratade identifierade sig så tydligt med att vara alkis. Men det gjorde bannemej inte jag! Då.

Jag gör det mer nu, även om jag tycker att Torbjörn Åbergs uttryck ”problemdrickare” är väldigt sympatiskt.

8 veckor är verkligen något att vara stolt över, bra jobbat!
Och tack för tipset tidigare om Annie Grace-boken, jag lyssnar på den igen då och då, med stor behållning, mycket klokskap och igenkänning. Ha en fin avslutning på helgen! ?

Det kan vara jobbigt, och ibland känns det som att man knappt hunnit formulera sina egna tankar- så ska de ut och möta världen.
Men om det är svårt att hålla fast vid dina- som vi allas- sköra beslut, så är det ju himla viktigt. Att försöka bli av med onödiga hinder. Hoppas det går bra, och lugn, stark och trött- låter bra. En dag i taget. Kram.

Idag har det varit fullt upp. Tills nu. Kl 21.19. Inte bra alls. Två saker fick jag välja bort: Cykla och färga håret. Nåväl, det överlever jag.

Tre timmar ikväll har jag ägnat åt föreningsarbete. Det känns ofta väldigt givande, men också ibland väldigt jobbigt. En del folk är konstiga, och inte alltid så lätta att förhålla sig till. Att ändå tvingas förhålla sig till dem slukar massor av energi.

Det är ungefär som på en arbetsplats - många kollegor slukar massor av energi. Ofta är gnäll deras livsluft. Jag försöker tänka ”gnäll är ett tecken på engagemang” och sen försöker jag bjuda in vederbörande till att just engagera sig. Funkar sällan - ”det är chefens ansvar”.

På min arbetsplats finns en gammal skröna om en chefredaktör i mitten-slutet av 1900-talet som ofta brukade säga att det är otroligt roligt att göra tidning ”om man bara slapp personalen och läsarjävlarna” ?

Nåväl, åtta nyktra veckor är något att vara riktigt stolt över i alla fall. Och det är jag verkligen!

Stort grattis till 100 vita dagar och tack för dina inspirerade ord du har skrivit på din sida. Det gör mig extra peppad på att även jag kan klara mig på egen hand. Ensam är stark och skammen är stor. ???

Inte så värst glammig, här sitter jag och har möte med mig själv, hur ska jag ta mig igenom denna kris... och möjlighet (samma tecken på kinesiska har jag hört) med livet i behåll. Just nu är jag i ångestens klor, även om den lindrades något av att gå en prommis på 14.000 steg.... jag återkommer med tankar kring mitt x, vem han nu ska ragga upp... får för mig att det är nån jag känner och så mår jag skit? Men why? Jag är ju inte dum i huvudet, fattar att han raggar på precis vem han vill... jag kan inte göra nåt åt det. Ändå mår jag dåligt, så sjukt onödigt. ?

Ja, ja idag är jag nykter, safe då systemet är stängt. I morgon är det öppet och då börjar prövningen på nytt. Men hon ska inte få ta mig den elaka ?....

Kram ❤️

Tack snälla du!
Det är så bra här att vi inspirerar varandra... kram?

Ni är så fina och har så rätt, jag ska prata med gubben men han var upptagen nu ikväll när jag ringde.
Har inte känt något som helst sug efter alkohol idag, vilar stället i ett djupt lugn nu på em /kvällen. Ett lugn som jag tror kommer av att jag kommit över den första chocken "Vad f-n hände?" och passerat stressen "Hur ska jag hantera det?" och landat i någon form av acceptans "Ok, jag ÄR illa däran - igen". Hoppas att mitt beslut, min vilja, att sluta dricka kan slå rot och växa sig starkt i den insikten och acceptansen. För jag vet att starka djupa rötter kommer att behövas.
Går och lägger mig nykter ikväll. Lugn, stark och innerligt trött.

Hej mina vänner!

Söndag kväll och snart en ny vecka...ny möjligheter...känner mig lite dämpad ikväll...för jag blir påverkad av vad som händer omkring mig/oss...jag behöver hitta min strategi för att det inte ska påverka mig så starkt...vad jag bör börja med först är att kolla upp några saker med min hälsa.

Helgen har annars varit både ris och ros men mestadels ros vilket stärker mig. Det har tyvärr blivit alkohol både fredag och lördag. Jag vill egentligen inte säga något negativt om min man här men han kanske inte är riktigt det stöd jag behöver. Jo, han är ett stöd på så vis att han var med mig t Stockholm vilket var helt fantastiskt!! Jag hade aldrig åkt ensam och för det är han guld värd.
Det är sällan som jag ber honom att köpa alkohol oftast gör jag det själv...men om jag ber honom och det är en fredag el lördag då har han svårare att stå emot. Så igår åkte han iväg och köpte...men jag hade inte mått så bra under dagen..ont i magen mm...så jag tänkte att jag inte skulle dricka något men det är som om jag måste utmana ödet. Vad jag ändå klarade var att jag drack inte mer än vad jag hade bestämt mig för så jag..skulle lätt kunna druckit upp det mesta...men jag ville ha kontroll..mm. Det innebär dock inte att jag tänker att jag ska försöka dricka kontrollerat nu..nej..jag vill fortfarande sluta att dricka alkohol. Och, visst är det så att det är skillnad på att vara tvungen att sluta dricka alkohol, vilja sluta och att ha bestämt sig. Min hjärna är inte uppgraderad till 100% när det gäller att vilja men den vet att den måste för annars kommer något allvarligt hända med min hälsa. Det är det som är så läskigt...att man har inte kontroll på vad som händer inne i kroppen..och ändå dricker man och i synnerhet i dessa tider med Coronan.

Så tipset från dig Charlie70 om att titta på Youtube gällande inslag av vad som händer med hjärnan när man dricker alkohol eller även övriga kroppen är egentligen väldigt bra för mig att se på därför att det är lätt att glömma av den verkligheten. Även om det kan ge mig lite ångest eftersom jag tänker vad har jag gjort med min kropp så vill jag försöka att titta regelbundet på detta. Även läsa böckerna...håller på med Tänka klart!

Vad som var så gott med helgen var att min son och svärdotter var hemma igår för att byta till sommardäck på sin bil. Min svärdotter är ju riskpatient men har beslutat sig för att träffa mig och min man samt dotter. Var ute med vår hund på fm. Tänkte gå in och slappa men hade i bakhuvudet att jag skulle cykla och min dotter hade även visat hur jag kan boxas på boxningssäcken i garaget. Så det blev 10 minuter boxning och 11km cykel! Så himla skönt!
Idag var det meningen att vår dotter skulle komma hem t oss efter att hon hade gått av sitt pass i morse men det visade sig att hon hade feber och var tvungen att stanna hemma. Det gjorde mig ledsen dels för att hon bor ensam och är väldigt ensam dels för att hon fyller verkligen på med energi. Men vi åkte och ställde en påse med lite mat, Alvedon utanför hennes dörr vilket kändes skönt. Dessutom blev det 15 km på cykel idag...så nu är jag på när det gäller ICA-klassikern.

Så då var dag 1 avklarad...och Vinäger jag är på...hjärnan är inte med till 100%...men min kropp behöver återhämtning...å jag behöver slippa ångest...å jag önskar av hela mitt hjärta att det här ska leda till många många nyktra dagar, månader kanske tom år!

Ska fixa lite te nu och kvällsmacka:)

Kramar till er alla!!

Det är fint ikväll. Riktig vårkänsla,varit ute på galej med en av döttrarna.

Nykterheten sannerligen en gåva till oss själva. Så himla skönt med den.

Ha en fin nykter kväll, kram?

Det är ljust, det är rosa-ljus ute och när jag går över vår grusplan låter det som när jag var liten och lyssnade på min mammas steg, i träskor.
Jag känner mig som en blomma som är helt utslagen idag, både stora upptagningsområden, men också lite skör vilket jag behöver.
Trots allt kaos i världen känner jag mig oerhört tacksam för det lilla- eller snarare stora- att mat finns, att barn och skruttiga gamla är friska, att jag är att räkna med, att det verkar bli vår. Idag känns nykterheten som en fin present.
Bra dag att minnas (och påminna mig själv om ifall jag skulle tveka, att det finns inget att sakna med luddigheten i en halv flaska vin. Inget.)

Hej Ja då sitter man med ångesten hängande över sig igen efter en blöt kväll. Vad gör ni andra med er ångest. Ja man lär sig aldrig att inte ta de sista glasen. Jag måste få hjälp att sluta helt för kan sällan bara dricka nåt glas vin.

Jag ber om ursäkt att jag skrev i din tråd, visste ej hur man gjorde i forumet.
H

Jag har en app som heter "Kyrkguiden". Den visar, dag för dag, kyrkornas kalendarium från de kyrkor som ligger mig närmast geografiskt och utåt.

Just nu är utbudet nästan obefintligt eftersom nästan allt är inställt, även gudstjänster och andakter, pga Corona. Dock fann jag idag en gudstjänst i en kyrka ca 20 minuters bilväg bort. Jag åkte dit på vinst och förlust, medveten om att informationen både i appen, och på församlingens hemsida, kan vara felaktig. Men döm om min förvåning så var den korrekt! Vi var sex stycken tappra deltagare som firade en nedskalad gudstjänst tillsammans med prästen, organisten och en kyrkvärd. Jag känner mig så tacksam! Jag trodde aldrig detta om mig själv för bara ett halvår sedan...

Trots att jag bor i en förort till Stockholm så är det nästan omöjligt att hitta en kyrka som erbjuder mer än digitala möten eller öppen kyrka för enskild andakt. Och det blir extra påtagligt när vi går in i påskveckan som annars brukar firas med passionsandakter hela veckan fram till skärtorsdagen och därefter fullt program ända fram till annandagen. Det blir en annorlunda påsk i år med mindre firande och mer eftertanke. ?

Tack för era kommentarer!
Ni gör forumet helt fantastiskt! ???