Senaste kommentarerna i forumet

Till Rolf: Boken ”Tänka klart” kommer jag att läsa flera gånger! Tur att jag köpte den, så jag kan bläddra den sönder och samman.

Jag kan också rekommendera ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg. En bok med ENORM igenkänning! Lyssnar på den som ljudbok på Storytel just nu.

Tack för din kommentar i min tråd.

Instämmer till 100%. Det är så mycket enklare när en väl har bestämt sig och inte behöver tittat tillbaka eller försöka balanser ett beroende. Sen får man välja själv om man vill balansera eller ej. Jag dömer inte någon som väljer att gå på lina och riskerar att trilla ner, på riktig jag gör det inte, vi alla har ansvar för vårt egna liv. Säger bara att det är ett enklare beslut att fatta då en inte behöver fundera mer på hur mycket som är brukligt att dricka eller ej. Sen blir alla situationer så mycket enklare en är fast i sitt beslut och inte behöver tveka kring vad omgivningen, kulturen eller vad andra tycker eller tänker om ens nykterhet.

Bra bok som jag varmt rekommenderar alla som vill blir klar med drickandet för alltid utan större ansträngning. Den gav och var en befrielse för mig.

Kram

Såväl negativa som positiva tankar påverkar vårt mående jättemycket.

Sen är det snudd på omöjligt att tänka positivt när man känner sig väldigt nedstämd, men då kan neutrala tankar utan värderingar funka att ta till. Att i det läget tänka negativa tankar leder bara nedåt.

Och positiva tankar kan bara leda åt ett håll - uppåt!

Min fjärde nyktra helg, och det börjar kännas som en vana ?

Heja oss!

Det låter som om du har tagit ditt beslut med hela hjärnan nu!

Läs mitt senaste inlägg om just boken ”Tänka Klart” så förstår du bättre vad jag syftar på ?

Och tack för att du delade dina viktiga insikter om detta återfall! Höll på att skriva ”överfall”, det måste varit en freudiansk felskrivning ?

Själv är jag beredd på mitt första återfall. Om det kommer. Jag har kanske också tagit mitt beslut med hela hjärnan ?

Jag behöver skriva av mig. Jag har någonstans bestämt mig för att inte vara nykter på den konferens som jag själv hade anordnat och bokat med mitt företag. Jag visste att denna dag , dag 71 skulle komma och jag har undvikit att skriva om den här på forumet för jag visste att jag inte kunde lova eller ville lova att vara nykter. Just den här konferensen är speciell i den bemärkelsen att det var förlagt till ett destilleri av whisky. Jag vet hur dumt detta är med tanke på att det är jag själv som har föreslagit det. Till mitt försvar så var det bokat redan innan jag bestämde mig för att nyktra till.

Jag har läst boken Tänka klart och den jobbar med tanken av att försöka intala sig om att alkohol inte är något att sukta efter genom att ändra min perception av A. Jag tog det som ett exprimen. Nu när jag provade whisky så försökte jag att tänka på hur illa det smakar, vilket jag även tyckte, så där gick mitt experiment hem. En annan kunskap som jag har lärt mig är att första glaset får ens omdöme att stänga ner och gå hem. De experimentet blev även det bekräftat. Fösta glaset ledde till andra o.s.v. Tyvärr kunde jag inte lyckas intala mig om att vin var äckligt eller öl för den delen. Tror inte att jag kommer att lyckas övertala min hjärna om att uppfatta öl och vin på det sättet. Kvällen slutade med 7 glas och rätt onykter rumlande i säng kl 01:30.

Dagen efter, var precis vad jag kände dagen efter. *Suck*. Hade nästan glömt hur sjukt drygt det är att må skit när jag vaknar. Men skadorna är så mycket mer än bara bakis vilket min nykterhet har lärt mig. Att gå från att vara nykter och må bra, vara skärpt, vaken och alert till bakis, trött och svårt att bilda tankar blir en tydlig kontrast. Den kontrasten såg jag inte när jag drack kontinuerligt för då var trött och okoncentrerad ett normaltillstånd. Nu blev skillnaden tydligt, att mitt drickande dagen innan förstörde konferensen dagen efter. Min leverans var medioker än vad den hade kunnat vara.

Jag har läst att det tar ca 5 dagar innan alkholen är ur kroppen och att biefekterna håller i bra många dagar efter. Jag fösökte vara observant under veckan och känna efter hur jag mår och fungerade. Måndagen kunde jag inte sova igen, vilket jag helt uppenbart kan tillskriva A. Tisdagen var jag trött och okoncentrerad på jobbet, missade möten och att svara på viktiga mail. Onsdagen började suget åter komma tillbaka och känslan av att ta en öl började dyka upp i min hjärna igen. Torsdag gick jag på AW med jobbet och höll mig nykter men jag var bra sugen att bara ta en öl. Men jag vill verkligen inte hamna i samma skit igen så jag höll mig. Idag är det fredag och alkholen från min fadäs är nu ur kroppen. Men jag känner inte samma balans som jag har gjort de senaste fredagarna.

Nu är det helg och jag är fortsatt övertygad om att det nyktra livet är det jag väljer. Jag väljer att se detta tillfälle som något jag kan lära mig ifrån. Det jag har lärt mig är att jag har intet att göra på provningar av A i framtiden för det inte meningsfullt för mig som inte ska dricka mer.

Nu är det dag 76 (-1) som jag är nykter.

Önskar er en trevlig helg.
Kram!

Åh vad bra med kortet! Sånt borde jag ha oxå och öka på må gott hormonerna! Tack för inspiration?
Hoppas du mår gott och inte är alltför törstig Kram

I boken ”Tänka klart” av Annie Grace läste jag igår om spontan nykterhet. Med det begreppet menas att man återhämtar sig från sitt alkoholberoende utan någon formell behandling.

Författaren påstår att i USA är de personer som blir spontant nyktra 4-7 gånger mer framgångsrika än de personer som genomgått den mest traditionella alkoholbehandlingen inom AA. Så få som var femtonde person inom AA förblir nykter över tid.

Författaren, liksom jag, blev helt förbluffad över dessa siffror ? Hur kan det vara mer effektivt att sluta dricka huxflux än att genomgå ett alkoholbehandlingsprogram? Och varför är inte detta allmän kännedom?

Författarens teori är att det beror på kognitiv dissonans, vilket är en mental stress som uppstår när en person hyser två motstridiga värderingar, viljor, eller idéer samtidigt.

Hon liknar det med att du ser en godisskål på bordet. Du vill äta lite godis, men du har lovat dig själv att gå ner i vikt. Du upplever en inre kamp, en mental stress.

Du vill inte äta godiset, men samtidigt hyser du starkt begär. Det är väldigt svårt att vara harmonisk och lycklig när vi gör något som en del av vår hjärna ogillar.

I fallet med alkohol blir konflikten både fysisk och psykisk eftersom alkohol är en beroendeframkallande substans, som hela tiden gör oss sugna på mer alkohol.

När du inte dricker pågår en inre konflikt mellan det fysiska suget och din vilja att inte dricka. Läggs faktorer som försämrad hälsa och havererade relationer ovanpå detta blir den inre konflikten ytterst smärtsam.

Författaren beskriver att hennes pappa slutade att dricka spontant, många år innan hon själv föddes. Hur gick han tillväga?

Jo, när han tog beslutet så hade han för länge sedan insett att alkohol inte hade något positivt att ge honom. Han hade insett det med hundra procent av sin tänkande hjärna, och han gav inte utrymme för minsta tvivel. Hela hans hjärna valde att sluta dricka, och på så sätt fick han slut på konflikten och uppnådde sinnesro.

Annie Graces pappa uttryckte det själv så här: ”Jag insåg att det inte var bra för mig, så jag bestämde mig för att sluta. Jag har aldrig tittat tillbaka.”

Otroligt intressant! Och så skönt att få veta att det faktiskt går att både bli och förbli nykter helt på egen hand - om man har rätt mindset ?

Vaknat vacker och stark som en björn idag?

Massor att göra på jobbet så dagen gick i ett huj.
Ute i solen när arbetsdagen var slut tänkte jag på, att hade jag fortfarande druckit hade jag åkt och köpt 2,5 flaska vin... kanske whisky och åkt hem och förstört min kväll.

Tänka sig, tionde helgen utan alkohol och utan att bedöva hjärnan, marinera den i alkohol så den krymper på sikt...

Gott att vara nykter. Så tacksam för det!

Önskar er alla fina en mysig kväll???

Tack för vad du skriver, du kan nog ha rätt delvis. Jag försöker fråga henne varje dag vad jag kan göra för henne, men kanske inte tillräckligt? Har inte tid att skriva mer just nu men käkade en ostmacka när jag normalt brukar ta ett glas, jag tror mycket av mitt drickande handlar om att jag är hungrig och har förväxlad hungersug med alkoholsug. Räknar med att vara nykter resten av kvällern också.

Så kämpigt med ångest. Hoppas du mår lite bättre nu ikväll. Så bra plan?Heja dig?

Vill bara säga hej och att jag saknar dig här????

Jag förstår precis hur du känner rörande träningen. Den ger kraft och energi att klå alkoholens ockrop i bästa fall - hellre beroende av något bra som bygger upp än något dåligt som bara bryter ner och ger ångest. Jag hejar på dig.

....på tråden?
Jag känner ingen sorg längre, eller just nu ska jag tillägga...
snarare en enorm sinnesro, jag var på begravning idag och hade inte ångest inför att köra bil hyfsat långt själv, träffa människor jag inte känner eller sånt som vanliga människor gör i vardagen som ger mig panikångest med frossa och illamående...
Jag är stark, lyssnar inte på den osäkra haggan på axeln som inte tycker att jag duger eller som tycker jag borde etc etc....
Jag har tagit kontrollen över mitt eget liv för första gången på säkert, ja, sen tidiga tonåren kanske.
Jag måste inte vara nykter, jag VILL vara nykter?? Det är en jävla skillnad måste jag säga...
Samlar verktyg just nu för att ha om jag sviktar, så många verktyg som möjligt....tänker att om jag får en skruv är det ju sjukt dumt att bara ha en såg ??‍♀️
Mina verktyg just nu är HÄR hos er, poddar, litteratur, träning etc.
Vill tro att jag gjort den 180graders vändning som krävs??
Tänk inte för mycket på framtiden, tänk att Idag ska jag vara nykter⭐️
Ha en fin kväll vänner ???

Härligt Javelin, helt rätt inställning!?
Tack för din grattishälsning på min 60-dagars dag!
Hoppas du får sova gott i natt och slippa kvällsångesten.

Kram

Första gången jag träffade min psykolog var våren 2007, via Företagshälsan. Jag hade fått min diagnos utmattningsdepression. På första mötet hade jag inte sovit på fem veckor. ”Väck mig inte om jag somnar.” Där började vår resa ihop.

När behandlingen var avslutad fortsatte jag besöken hos henne, men med glesare intervaller. Då fakturerades det som coachning, och min arbetsgivare betalade även fortsättningsvis.

När jag mått sämre i perioder så har jag snabbt kunna växla upp till behandling och ökad frekvens igen.

Senast jag var utmattningsdeprimerad och hemma sjukskriven på heltid i tre månader var våren 2018. Och samtalen efter den sjukskrivningen har pågått fram till december 2019. (I början varannan vecka, mot slutet var sjätte vecka.)

I februari i år skulle vi återgå till coachning fyra gånger per år, men när hon såg och hörde hur jag mådde då sa hon direkt: ”Det här är behandling.”

Idag sa hon: ”Nästa gång vi ses i början av maj så kan vi kanske kalla det coachning, för du mår verkligen mycket bättre.”

Det finns ingenting hon inte vet om mig, mina barn, min separation, mitt destruktiva dejtande, om mina arbetsuppgifter, mina chefer, kollegor osv.

En enda sak känner hon dock inte till. Mitt destruktiva alkoholintag.

Inte heller idag valde jag att prata om det. Istället pratade vi om mindfulness, här-och-nu-tänk, gränssättning, sömnrutiner, vikten av vissa jobbrutiner, viktig återhämtning - det vill säga alla dessa pusselbitar som behövs för att jag ska må bra ?

Min nyktra resa fortsätter jag helt på egen hand - tillsammans med er ❤️

Plötsligt idag, då jag satt i väntrummet hos psykologen, så kom den till mig. Min förklaring till varför jag inte dricker alkohol längre.

En förklaring som dessutom är sann. Hela sanningen behöver ingen veta, i alla fall inte förrän jag känner mig mogen för det.

Min förklaring när någon frågar blir ungefär så här:

”Jag har slutat dricka alkohol. Nu under klimakteriet har jag stora besvär, både fysiska och psykiska. Jag har läst, hört - och nu också upplevt - att besvären lindras om man undviker alkohol. Så jag slutade. Och jag mår mycket bättre.”

Och det är sant att mina klimakteriebesvär (nattliga svettningar, vallningar, generell oro, sömnstörningar etc) har avklingat nästan helt de senaste veckorna. Ökad mängd träning bidrar nog också till detta.

Hej
Många sover mycket bättre efter bara några dagar/veckor utan alkohol.
Men jag vill också säga att om man inte får ordning på sömnen så tycker jag man ska söka hjälp.
Det är nämligen också något vi verkar ha gemensamt/ att inte be om hjälp. Vi ska klara allt, särskilt eftersom vi dricker. Ett lämpligt straff, att inte behöva andra...
Sömntabletter är inget att glädjas över, men sömn är urviktig- för att vi ska orka vad detta stora beslut kräver av oss.
Och vet du, jag tänker att just nu behöver man inte tänka så mycket på vad man vill eller inte ska.
Bara enkelt: idag dricker jag inte.
Kram!

Jag oroar mig alltid för något. GAD om ni känner till. Det varierar vad jag oroar mig för. Just nu är det sonen och saker kring honom. Det kan vara sjukdomar, framtiden eller vänner (tycker de om mig?)

Jag går redan på SSRI sedan flera år. Alkoholen har varit ett sätt att slappna av. När jag dricker minskar oron och jag får en paus i tankarna. Dock vaknar jag ju med samma oro men också med ångest över att jag druckit.

Det är skönt att inte dricka men jag längtar efter en paus just nu.

Idag åkte jag på fredagsfrid igen i kyrkan. Härlig vårsol som lyser idag! ☀️
Snart ska jag åka iväg till Sigtuna och spendera närmaste dygnet med min Livsstegsgrupp. Vi kommer nog ha ett fullspäckat program ikväll och imorgon tillsammans. Det ska bli kul! ?

Idag tog jag steg 66! Uppför trapporna till nykterheten. Det finns visst oändligt många steg och för varje steg blir vi starkare och klokare.
??‍♀️?

Viljan att slippa ångest, självhat, fruktansvärd abstinens/bakfylla med förvirring, minnessvårigheter, fysiska besvär, trötthet, vara en dålig mamma, slösa på livet. Jag fick nog. Insåg att jag var på väg att bli psykiskt sjuk.

Så vad har hjälpt mig upp?
Träning, massa böcker (senaste/bästa-”Tänka klart” av Annie Grace), terapi i ett år och såklart viljan att vara en hel mamma! En fin mamma!

Tack för att du fick mig att påminnas! Såhär dagen jag når målet 66 dagar! Då har man visst brutit en svår ovana.

Vilken bra fråga du slängde ut!
??‍♀️?

Ja, den överlevdes och gick rätt bra. Helt plötsligt hängde man ju med i tv-programmet...Jag tror att det är precis så som Se Klart skriver..det blir inte värre, det ska jag ha som ett mantra.. Maken har ingen aning om vidden av mitt drickande men det känns skönt att han kommer inte öppna en cider eller öl ikväll till maten. Man är ju knäpp på något vis eller en kidnappad hjärna, jag sitter redan och tänker på att ikväll blir det annorlunda. Jag behöver sluta fokusera så mycket på att jag inte "får" dricka, jag VILL INTE ha det som det varit heller. Nu till nästa beroende...rökning...Mitt a-intag har harmoniserat väldigt bra tillsammans med cigaretter på kvällen. Jag röker aldrig på jobbet, ingen som ens vet att jag röker. Ett helt meningslöst beroende som inte för något positivt med sig. Jag höll upp i många år men så för några år sedan på en tjej-träff så tänkte jag: äh, en cigg....det är ju inga problem men det funkar inte så med mig, jag vet eg det. Jag går all in, när jag ska göra något. Börjar jag träna så ska jag göra det varje dag, joggar jag - då måste jag ut en runda varje kväll. Jag har läst mycket i trådarna här och vi är många som har de här beteendena gemensamt i kombination med rastlöshet och svårt att sova...
Jag vet sedan tidigare att samtidigt avsluta rökning är det bästa. Rökningen triggar önskemålet med att dricka också..någon med erfarenhet?
Jag har alltid haft svårt att sova, redan som liten kunde jag få ångest när kvällen kom och var livrädd för att föräldrarna skulle släcka ner och gå och lägga sig innan jag hunnit somna.

Som anhörig här.
Jag har följt din tråd lite på avstånd och känner med både dig och din fru.
Att vara anhörig till en som dricker är tufft.
Man känner sig bortvald och icke prioriterad.
Arg missnöjd och i konflikt med världen.
Just för att man inte kan tvinga en annan människa till att vara nykter.

Fina rader i alanonbok är:
Utan att vara medvetna om det så blir vi bittra och oresonliga.
Vi tappar sakta vårt förstånd.
Jag säger inte att det gäller din fru.

Men jag minns hur jag körde med mitt ex när han var nykter.
Då skulle han minsann få betala för de onyktra kvällar han "tvingat" på mig.
Då skulle mina drömmar och önskningar infrias så att jag skulle stå ut genom nästa period av fylla.
Kanske det är så för din fru,kanske inte.

I mitt fall var allt detta omedvetet.
Jag hade inte koll på att vi dansade denna destruktiva dans förrän efter vi brutit.
Lycka till med era löften till varann.

Som grädde på moset ett litet tips:
Kanske fråga din fru varje dag. Vad kan jag göra för dig idag?
Kanske hon börjar ställa samma fråga till dig så småningom?

Ja, med kunskap kommer man långt! Jag önskar dig en fin och nykter helg också ?