skrev Hittasigsjälv i Nu är jag här igen

@Jempa123 det här med att inte fly från jobbiga känslor, utan stå kvar, är stort för oss som använder A som coping. Bra jobbat Jempa 🩷


skrev Hittasigsjälv i Tio dagar idag och mitt första inlägg

Dag 15 - Helt okej dag, klippte mig på lunchen, haft kurs på jobbet hela em där flera skulle dra på AW efter - jag bangade utan tvekan. Inte sugen - trots nypiffat hår 😉
Rastlös och lite uttråkad ikväll, borde gått och tränat eller tagit en långprommis men slaskigt och inte så inbjudande uteväder. Men har trots det INTE varit sugen på A! fattar ingenting?!
Därmed lägger jag ännu en dag till handlingarna - bra med jobbrutiner - bävar lite för helgen men har plan både för i morgon kväll och lördag fm. Aja, en dag i taget har vi ju sagt...


skrev Hittasigsjälv i Tio dagar idag och mitt första inlägg

Tack snälla @Thompa_68 & @Gåbert för hejarop och pepp ❤️


skrev Dragonfly i Nu är jag här igen

@Jempa123 Grattis till två veckor.
Men som du säger är det helgerna som är utmanade. Och vad ska man göra? Det ska ju vara kul också, annars kan man ju skura badrummet eller något annat tråkigt.
Jag känner så väl igen att det är svårt att må bra när barnen mår dåligt. Mina barn mår tack och lov mycket bättre nu. De har vuxit upp till kloka, insiktsfulla vuxna och ramlar de över något problem så klarar de av det galant. Ibland får jag rycka ut och vara lite stöd och det känns bra att få det förtroendet.


skrev Jempa123 i Nu är jag här igen

Dag 15. Inte lika lätt. Dagen på jobbet förflöt fint och jag var produktiv. Åkte till gymmet men hade inte nån kraft, kände mig trött och blev yr efteråt, kom hem och då hade dottern bråkat med en kompis. Hon har svårt med kompisar o känner sig ensam så det skär i hjärtat de gånger hon äntligen leker med nån och sen blir det inte bra. Min instinkt var att nu vill jag dricka vin. Det kommer jag inte göra utan jag kommer låta sorgsenheten och oron vara här tills det går över.

Ska äta kvällsmat, ta en varm dusch och försöka sova i tid.

Helg imorgon och jag har inget alls planerat. Funderar mycket på vad man ska fylla helgerna med när man inte dricker, helt plötsligt finns ju så mkt tid! 🌟❤️


skrev TeTanten i Är det okej att kräva att partner slutar dricka?

@Väninnan24 jag hade nog svarat bara ”nej jag kan inte lova att bli helnykterist” och gett tillbaka den bollen igen.


skrev Vitvargen i Är det okej att kräva att partner slutar dricka?

@Väninnan24, hej och välkommen!

Du har alltså avkrävts ett löfte om att bli permanent helnykterist för att han ska våga satsa på dig som partner i en längre relation? Om så är fallet så kommer han aldrig att våga "satsa på dig" eftersom ingen kan veta vad man gör i framtiden.

Precis som han i dagsläget har valt att inte satsa fullt ut i er relation så har du också ett val: att stanna kvar hos en person som vill bestämma över hur du ska leva ditt liv för att eventuellt "duga", eller att lämna relationen.

Det kanske låter hårt men den enda man kan bestämma över är sig själv och hur man väljer att uppfatta andras handlingar.


skrev Väninnan24 i Är det okej att kräva att partner slutar dricka?

Min partner har satt ett ultimatum (indirekt) att han inte vågar satsa fullt ut på oss om jag inte lovar att vara helnykterist.

Jag har varit ordentligt berusad 2 gånger det senaste året vilket har gjort han obekväm.

Övrig tid har jag inte alkoholproblem utan det blev "bara" jäkligt dumt!

Jag bad om ursäkt och sa att jag ska vara nykter i 12 månader för att han mår så dåligt över detta, men det räckte inte utan för att satsa kräver han att jag avstår alkohol permanent.

Att sluta med alkohol är inga problem för mig, men att han kräver det känns fel och har stört mig ett tag nu.

Vad ska jag göra?


skrev mamma40 i orkar inte mer

@Thompa_68 ja tack för tipset, är bänog bra att ta sån direkt


skrev bn1g i orkar inte mer

@mamma40 åh vad jag känner med dig och känner igen mig . Det kan gå bra i långa ( o korta) perioder men så tänker man att en flaska går bra men då är det så svårt att sluta. Du kommer klara det och var snäll mot dig själv - det går att resa sig igen efter ett återfall - ett långsiktigt jobb tyvärr men hejar på dig 😊


skrev Thompa_68 i orkar inte mer

@mamma40 Tack för att du delar, det är starkt gjort tycker jag! Helt rätt att du inte skäms, misstag hör till förändringsresan och det som definierar vår karaktär är hur vi hanterar dem, inte att de uppstår. Låter bra att kontakta vårdcentralen, du kan också kontakta en beroendemottagning direkt för de har ännu mer koll på läget och fler verktyg att erbjuda. Landa i din besvikelse och var snäll mot dig själv, du kommer fixa detta, jag hejar på dig!


skrev Vitvargen i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

@fooliehutten, jag tycker du tangerar väldigt viktiga saker för mig. Precis så: vanans makt är stor och skränar högljutt, överröstar allt det subtila. De osunda alkoholvanorna har omärkligt och med tiden gjort oss avtrubbade för det ständiga finjusterandet av vardagen inklusive sovtider som behövs för att saker ska kännas bra i längden. Kanske inte allt kan skyllas på alkohol, en del vanlig lathet och bekvämlighet spelar in också men det är definitivt ingen positiv faktor i det sociala samlivet.

Jag inser nu, mycket tydligare än tidigare, att javisst vi har båda behov av egentid och det ska vi fortsätta med efter hur vi kommer fram till att vi vill ha det. Hon är mer morgonmänniska och jag mer kvällsmänniska, så har det alltid varit. Måste det vara så? Vet ej men tiden vi har tillsammans behöver vårdas mycket mer än vi gör idag.

Jag är så glad för det här forumet, kunna diskutera och reflektera över saker, testa idéer som jag inte nödvändigtvis lyfter med frugan. Mitt sömnförbättringsprojekt och nikotinavvänjningen, jo hon känner till det men inte detaljerna. Hon blev inte överlycklig av nikotinprojektet och det trodde jag inte heller med tanke på tidigare erfarenheter av hur illa jag hanterat försök i den riktningen, tillåtit mig att bli otrevlig och intolerant och allmänt jävlig.

Det låter hemskt att din partner såg dig som en fyrkantig robot foliehutten, tror jag förstår din varning för det är delvis så jag kan framstå här; "a cybernetic organism" som i terminatorfilmerna. Även om jag kan ibland kan välja att se mig som en dylik så är det i ett diagnostiskt felsökningsläge, med syftet att hitta vad det är som förhindrar systemet att fungera på det sätt som eoner av evolution har "konstruerat" det via samspel med en föränderlig miljö. Till vardags är jag förhoppningsvis inte lika odrägligt analytisk utan försöker vara så empatisk och lyssnande jag bara kan, en sida jag kan förstärka även här tror jag. Det är nog detta alla medlemmar behöver mest, inte alla är så pigga på att försöka bli sin egen överläkare i alla tänkbara specialiteter kring kroppen och psyket.

Nattens "programmering" av nya sömnmönster gick litet överstyr tror jag, algoritmen bollade in alla möjliga knepiga element i ljudlandskapet för att se hur jag reagerar. Kände mig nästan som en försökskanin där men jag har ju valt det själv och fattar att det kanske blir bra på sikt. Tex vaknade jag av svaga, regelbundna snarkningar som jag lokaliserade i rummet väldigt tydligt. Tänkte att mina lurar kanske inte dämpade så bra utan ANC så jag aktiverade det för att stänga av omvärlden helt. Snarkningarna fortsatte dock oförminskat och jag insåg att det var ett ljudelement från sömnappen den testade... :-) Det roliga var att den stängde av det när den märkte att jag började röra på mig så den kanske lärde sig att jag inte tillhör de som uppfattar lätta regelbundna snarkningar som sövande.

Somnade om snabbt och vaknade litet senare av att jag hörde en dov, avlägsen mistlur som ekade över nejden. Jag gick upp för att kolla vad det var, klädde på mig och gick ut och omkring i ett landskap jag inte alls är bekant med. Följde en uttorkad flodfåra ner till havet där dimman rullade in, där ute fanns de stora fartygen med sina mistlurar nästan osynliga i dimman. Gick hemåt igen efter att ha passerat en campingplats med en massa husbilar på en liten halvö. När jag låg där i sängen igen och försökte somna om tyckte jag ljudet var oväntat högt med tanke på att jag hade pluggar i öronen. Dessutom bor vi inte alls vid havet utan vid en liten insjö, inga campingplatser i närheten heller för den delen. Så jag lossade ena pluggen och vaknade jag på riktigt. Tror jag.

Sömnpoängen denna natt blev usel, bara 71 p med 21 minuters djupsömn, men kanske en hel del REM-sömn behövdes? Sånt syns inte i appen, om den nu alls funkar för att mäta sömnkvalitet. Batteritiden räcker och blir över nu i alla fall, får drygt 9 timmar istället för 6 efter att Dolby Audio stängts av. Uppenbarligen blir det en bra 3D ljudbild utan dylikt digitalt processande så ingen förlust alls. Försöken får fortsätta ett tag till, det ska ju mätas avslappningsnivå även dagtid enligt programmet där effekt av nikotin och annat ska kartläggas. Kommit i säng på bättre tid i alla fall, vrider dygnsrytmen åt rätt håll så det är ett steg i rätt riktning.

Ha en fortsatt skön & nykter torsdag!


skrev Gåbert i I dag börjar mitt nya liv!

@Thompa_68 Tack!
Ja, när man drabbas av prövningar och svackor, och tankarna kanske kommer på att bedöva sig eller trösta sig med ett-två glas, som kan bli fler ... Då tänker jag att man kan ta några djupa andetag och påminna sig om hur det brukar kännas när man vaknar dagen efter en konflikt eller annan utmaning = oftast lugnare, dvs inget behov av bedövning. Däremot: om man faller för frestelsen att dämpa ångesten med alkohol så kommer nästa morgon kännas tung och troligen med mer ågren. Det här vet vi väl alla, av erfarenhet, men det gäller att påminna sig igen om den insikten. Att gå in här och läsa är ett sätt.
Kanske vore det också bra med någon slags kom-i-håg-lapp. På barskåpet eller... har ni kvar alkohol hemma? Jag har några dammiga spritflaskor som inte frestar så hårt, men ska se till att bära ner vinet i förrådet, för det är ju tyvärr så att jag alltid älskat rödvin ...


skrev mamma40 i orkar inte mer

Det gick käpprätt åt skogen igår! Jag var så glad o nöjd men så kom ångestelefanten och jag föll...fick en flaska vin i present, inte bästa presenten men den stackars givaren vet ju inte mitt problem. Den stod i skåpet några timmar men sen öppna jag den..drack upp..nöjde jag mig med det? Nädå jag besökte lokala kvarterskrogen o köpte en flaska vin jag tog med hem..idag är jag såååå besviken på mig själv. Jag inser att jag behöver hjälp så imorgon bitti ringer jag min vårdcentral, jag tänker inte skämmas, jag måste ta tag i detta.


skrev fooliehutten i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

Fooliehutten , spånar i vargtimmen. Tick Tack, Tick Tock, Tik Tok. Jag levde en gång i tvåsamhet där ensamheten för mig var som mest outhärdlig. Att vara ensam i en parrelation är många gånger värre än att att vara själv med sin ensamhet. Det är ren fakta! Nu tänker jag inte fördjupa mig och trötta ut dig i detta gamla skoskav, det är historia. Fast som historia kan den innehålla detaljer som faktiskt är lärorika. En väckarklocka ⏰ åt oss var, samma gamla hederliga analoga väckarklockor och med kraftiga ringsignaler från pendeln ovanpå som bestialiskt hamrade ut sina respektive budskap: ”RING!!! RIIING!!! Fly härifrån! Fly härifrån!”. Men vanans makt har ett eget språk och när hamrandet av skräniga flyktsignaler inte längre hörs; hur ska då de subtila undertonerna kunna tolkas? Oavsett vad så är det i den tillvaron fara å färde. Klockorna tickade i osynk, precis som vår relation. Osynkroniserat var tickandet och jag ger mig fasen på att hjärtesorgen satte sig på hjärtat rent fysiskt, som ett begynnande hjärtflimmer. Tik Tiketti Tok, Tock Tiketti Tok Tok. Kvinnan är ju klokare än mannen, så mitt hjärta klarade sig när hon sa att jag var fyrkantig (som en annan robot 🤖)och att det var slut*. Ett analogt armbandsur är en hypotes jag nu dragit ur historielektionen och försöker höra i tinnitusens tankbilsbrummande symfoni och det går om jag skärper mig lite. Sova en hel natt? Ja det kanske är för tidigt för det, eller så är det kanske inte ens möjligt? Men det går att leva med och det gör det med min ensamhet också, trots att jag numer lever med den i en parrelation. En sund sådan. Ha en skön nykter torsdag🤗

*
https://m.youtube.com/watch?v=Yj5KmYaUq9c


skrev Thompa_68 i Sån ångest efter krogbesök - vill inte mer!

@1985h Tack för att du delar, lider med dig! Förstår jag dig rätt om du haft alkoholpaus i flera månader och när du provade igen gick det helt överstyr? Eller var det flera månader sedan du var rejält berusad?

Jag har många gånger efter en hård kväll/natt tänkt tanken "aldrig mer", och känt mig riktigt motiverad. Den känslan räckte bara någon dag eller i värsta fall kortare än så innan jag var tillbaka i drickandet, av någon anledning som jag själv ursäktade mig med. Därför är det nog vettigt att ha en periods alkoholfrihet innan man funderar på konsekvenserna av det man säger sig vilja.

Vill du aldrig någonsin utsätta dig för detta igen är ju svaret enkelt, sluta med alkohol! Men det är ju, för en som är inne i ett destruktivt drickande, som att säga åt en att sluta andas. Vad är livet utan alkohol? Men det är just det man behöver fundera på, varför behöver man alkoholen, hur kan man fylla livet med kickar och positiva upplevelser utan öl, vin eller sprit? Hur kan man förbättra relationen till sina närmaste och käraste när den uppenbarligen inte fungerar som motivation för att undvika ångestfylld alkoholkonsumtion?

Oavsett om man behöver en alkoholpaus på obestämd tid eller vill försöka lära sig dricka kontrollerat behöver man lägga mycket tid och energi på att rannsaka sig själv och inse samt acceptera hur man fungerar. Det är inget man gör direkt efter en jobbig upplevelse, hur starkt motiverad man än känner sig vara. Först när man är i balans och alkoholen åtminstone tillfälligt fått lämna rummet kan man med framgång ta ta i det, enligt min erfarenhet.


skrev Thompa_68 i Nu är jag här igen

@Jempa123 Stort grattis till denna milstolpe, de första veckorna tycker jag är tuffast, så bra kämpat av dig! Visst är det underbart att känna att kroppen verkligen är lättare. Heja dig!


skrev Thompa_68 i Tio dagar idag och mitt första inlägg

@Hittasigsjälv Superbra jobbat ju, jag är grymt imponerad av dig! En dag i taget, det kommer flera vinster för både kropp och själ framöver. Belöna dig själv för dina framsteg, det är du sannerligen värd!


skrev Thompa_68 i I dag börjar mitt nya liv!

@Gåbert Starkt att fixa ett jobbigt samtal och samtidigt bokföra den tredje vita dagen! Frågor om hur mycket alkohol man dricker tycker jag oftast är fyrkantiga och generaliserande, utformade för att sätta in en i ett fack med bedömning av hur mycket problem man har med alkohol. Jag har under destruktiva perioder ändå ofta varit nykter flera dagar för att sedan dricka stora mängder. Vissa veckor tvärtom, då det var varje dag men mindre mängd. Visst är det viktig fakta hur många enheter man dricker, men för att adressera om man är beroende, kan lära sig dricka kontrollerat eller är förbi "point of no return" säger antalet enheter inte så mycket. Det är mer ens tankar, inställning, beteenden och risk/reward-kalkyler man gör.


skrev Gåbert i I dag börjar mitt nya liv!

Puh. Ännu en vit dag, men svår prövning då jag hade ett riktigt jobbigt relationssamtal. Det är en person som ger mig alltför mkt negativ energi, men jag har så svårt att bryta. Skulle behöva mer stöd från denna person, som "älskar" mig, men, men ... Tack och lov får jag så mkt stöd av er här.
Träningen ger mig stabilitet, tror det är 16 dagar i rad nu, med lagom dos varierad traning. Ett slags beroende, som förstås är mindre skadligt, om man inte överdriver.
Blev uppringd av ett forskningsprojekt (Linköpings universitet) med frågor om hur mycket jag druckit per dag i genomsnitt senaste tre månaderna. Jag sa att frågan blir missvisande. Jag hade en helvit månad, drack sedan fem gånger ett glas under en månad och har nu druckit cirka 20-30 glas på tio dagar. Genomsnittet blir inte intressant. Hur som helst: I morgon är dag fyra i min nya vita fas ...