skrev anonym11208 i Jag ljög för att kunna dricka ikväll
skrev anonym11208 i Jag ljög för att kunna dricka ikväll
Måste du ha vin hemma? Om du inte har vin hemma så kan du inte dricka. "Måste" du ändå dricka, köp en halvflaska. Ta en dag i taget. Känn av känslan hur härligt det är att vakna utan vidrig smak i munnen, se fräschare ut, det går fort att se skillnad på utseendet, man ser ju så mycket piggare ut och framförallt känner man sig piggare, sover bättre, man behöver inte gå upp och dricka vatten mitt i natten och springa på toaletten och kissa ut vinet. Skriv här! Skäms inte! Var snäll mot dig själv och din hälsa! Kram
skrev napalosrot i Resan fortsätter...s3 e1 osv
skrev napalosrot i Resan fortsätter...s3 e1 osv
Dag 3 måndag, en lugn dag med jobb fokus. Ingen lust med ah idag. Tränat idag. Mår bra.
skrev Anonym15366 i Vågar jag vara modig?
skrev Anonym15366 i Vågar jag vara modig?
Absolut! För att orka ta hand om andra måste vi först ta hand om oss själva!
Deal! Hälsan först! ????
skrev pärlemor i Här igen!
skrev pärlemor i Här igen!
Har vårstädat teädgården och ska också drista mig till att börja odla i liten skala. Annars är min favortiplats framför brasan med en stickning - är så rogivande att sitta med stickningen och bara titta in i lågorna. Kramar ❤️❤️❤️
skrev Strumpan1 i Nu får det räcka...
skrev Strumpan1 i Nu får det räcka...
Ellan: tack för att du delar med dig, det hjälper att höra att man inte är ensam.
Alleballealle: Jag kommer att avstå helt, förhoppningsvis resten av mitt liv. Jag har klarat det förut, kan jag så kan du! Vill du sluta dricka helt? Jag dricker ju inte så ofta, någon gång i månaden men det eskalerade varje gång. Nu för att inte skada mitt helt fantastiska förhållande till min man så är det dags att lägga ner nu (säkert lättare sagt än gjort) men bara tanken på att sluta dricka och att slippa uppleva denna ångest känns så jäkla befriande rent ut sagt. Men hur tänker du inför valborg? Ska du verkligen dricka? Har du samma problem som jag fick?
skrev Alleballealle i Nu får det räcka...
skrev Alleballealle i Nu får det räcka...
Låter jobbigt. Jag har liknande problem och går redan runt och är orolig inför Valborg.
Får känsloutbrott och minns ofta väldigt lite. Någon som har ett tips på hur konsumeringen inte ska gå överstyr?
skrev Anonym15366 i Ny chans!
skrev Anonym15366 i Ny chans!
När ångesten lagt sig kommer suget.
Ska nog gå i veckan...?
skrev Ellan i Ny chans!
skrev Ellan i Ny chans!
Du gör något åt ditt problem så sträck på dig. Stå fast vid det när ångesten klingar av... Vi tenderar att glömma bort hur dåligt vi egentligen mådde.
Ska du gå redan idag?❤️
skrev anonym11208 i Här igen!
skrev anonym11208 i Här igen!
Perfekt att mysa runt med i nyktert tillstånd och äta en god och nyttig middag med grönt från trädgården.
skrev Jocke1987 i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
skrev Jocke1987 i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
Hej. Och tack.
Jo jag försöker, alkoholen är så svår, att man kan hata något så mycket men ändå ha så svårt att låta bli det, att kontrollera det.
Jag har så svårt att prata med min sambo om detta, hon blir ledsen, jag blir ledsen allt blir bara konstigt.
Hoppas det går bättre på rådgivningen, kanske blir lättare, kanske svårare.
Förstår att hon känner sig uppgiven, ledsen, besviken, allt.
Och det gör också att jag känner mig ännu sämre.
Men jag ska göra allt för att bevisa att jag klarar det, att jag kan låta bli.
Att jag kan vara bra.
Hon och barnen är fasen så mycket viktigare än allt annat, jag hoppas bara få visa att jag klarar av det.
Jag vet att jag kan vara bra, det är bara det att jag låter alkoholen göra mig till något jag inte känner igen/något jag inte är.
Och jag mår så dåligt av det
skrev Gunda i Här igen!
skrev Gunda i Här igen!
Det värmer ska du veta att du skriver i min tråd, behöver nog en del feed back just nu. Känner mig ensam och trött.
Du har säkert rätt i att mitt psykiska tillstånd inte är det bästa, men som du säger så förändras det säkert med tiden.
Jag som är en känslomänniska i vanliga fall både glädje och sorg drabbar mig och jag känner, men just nu, är mitt liv
bara ett jasså. Kan ju vara att jag tycker lite synd om mig kanske vad vet jag. Just den där irritationen som du skriver om
den känner jag igen, svarar kort surt eller lite näbbigt. Så där vill jag inte vara och jag skäms även över det, jag hoppas att
det snart släpper och att jag kan vara lite normal igen.
Jag ska försöka anamma det du skriver och börja vara lite mer aktiv i tankar och känslor bli lite mer medveten.
Tack för alla goda råd, jag tar till mig dem.
Kram
skrev Fruhoppfull i Vågar jag vara modig?
skrev Fruhoppfull i Vågar jag vara modig?
Ska vi göra en deal, JoYo? Hädanefter tar vi hand om oss själva OCH fortsätter vara bra på våra jobb :). Deal?
skrev Anonym15366 i Ny chans!
skrev Anonym15366 i Ny chans!
Jag har kollat mötestillfällen i min stad. Ska gå utan att berätta för nån. Inte ens mannen. Jag skäms. Vet inte varför.
skrev Ellan i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
skrev Ellan i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
styr oss! Hej förresten.? Vänd på den ilskan och använd kraften till en bestående förändring. Visst kan vi få känna ilska och sorg över att inte vara som "alla" andra men att någonstans acceptera läget så går det oxå att göra något. Har du även detta i släkten så är det ytterligare en morot att avstå. Vi tål inte skiten helt enkelt.
Ta hand om dig!?
skrev Ellan i Nu får det räcka...
skrev Ellan i Nu får det räcka...
skulle bli en lååång lista om jag skrev ned allla konsekvenser.?
Men till en början var det mest de vanligare minnesluckor, ångest, till att mot slutet vara sårade och förtvivlade anhöriga (man och barn), en natt på psyk m 4,1 i promille, sjukskrivning från jobbet, isolering från mitt sociala liv, slutade träna, + 20 kg på två år, återställare för att stå ut m ångesten, ja listan kan göras lång. Att jag gjort mig själv så illa och hur det kunde bli som det blev är tankar som dyker upp men mitt fokus har under mitt första år varit att må bra igen, nykterheten och hela relationen till min man och mina barn. Jag blev sjukskriven för utmattning för några år sedan och då eskalerade ångesten och drickandet.
Ibland är det bra för mig att påminna mig om hur det faktiskt såg ut. Så tack för frågan.❤️
skrev Ellan i Ny chans!
skrev Ellan i Ny chans!
Hej igen,
Jag går oxå på AA och det ger mig massor. Känslan av att vara en i gänget, människor som faktiskt förstår. Det är en salig blandning av individer, män och kvinnor, äldre och yngre, med en sak gemensamt. Det har stärkt mig i min nykterhet. De jag utåt sett kanske har minst gemensamt med är de jag känner mig oerhört trygg med. Kolla på AA:s hemsida så hoppas jag att du hittar något som passar. Innan mitt första möte var jag jättenervös men tänkte att det kunde inte bli värre än vad jag upplevde när jag drack. Inget kunde bli värre just då.
Lycka till!❤️
skrev Anonym15366 i Vågar jag vara modig?
skrev Anonym15366 i Vågar jag vara modig?
Vi är många "duktiga" som gömmer oss i omhändertagande yrken. Jag jobbar också inom socialtjänsten. Träffar ofta människor i svåra livssituationer. Jag gör ett mycket bra jobb. Cheferna är supernöjda. Som dotter till alkoholister (pappa numera nykter) är man expert på att rädda andra?
Men när glömde man bort sig själv?
skrev Jocke1987 i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
skrev Jocke1987 i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
Hej.
Tack för orden.
Det som är jobbigast är att min pappa har haft problem med alkohol och jag sett hur det ser ut.
Ändå att jag väntar/puttar bort mitt eget problem tills det gått så här långt.
Önskar att jag hade tagit tag i det långt tidigare då jag egentligen har vetat att det inte är normalt beteende. Men det är inte så lätt, man vill så gärna vara som dom flesta andra och kunna dricka normalt. Det är så orättvist många kan dricka varje helg men med måtta och bete sig.
Jag blir så arg på mig själv!
skrev Anonym15366 i Ny chans!
skrev Anonym15366 i Ny chans!
Jo jag har funderat på AA men i mitt huvud är bilden av AA hemsk. (Jag har i verkligheten ingen aning). Vågar jag? Ja, jag ska faktiskt kolla närmsta ställe. Ge det en chans.
skrev Anonym15366 i Ny chans!
skrev Anonym15366 i Ny chans!
Tack för tips och pepp!
Grälen barnen upplevt är högljudda diskussioner, elakheter föräldrar emellan och smällar i dörrar etc. Obehagligt. Jag har pratat med dem. Bett om förlåtelse. Sagt ärligt att alkohol är ett problem för oss. Att det är slut med A nu. Att vi förstår att vi beter oss illa.
Jag förstår att vi förstör barnen. Kanske vi borde skiljas. Tillsammans är vi inte bra.
Jag har bara ingen ork att gå igenom en skilsmässa också. Hoppas att vi kan hitta tillbaka till kärleken som fanns en gång. Många gräl och svek har förstört kärleken. Nu är vi patetiska, jobbar, stressar och köper på oss mer materiellt. Istället för att vara ärliga och fokusera på det som är viktigt.
Nu babblar jag. Känns skönt att skriva av sig.
Jag ska fokusera på hur jag vill vara. Sund, träna, läsa, vara i naturen, leka med barnen. Det som har varit är dåtid. Nu har jag en ny chans att göra rätt!
skrev NyaMagnus i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
skrev NyaMagnus i Det har gått för långt, nu är det färdigdrucket!
Hej Jocke!
Bra att du ser allvaret i din situation och väljer att ta tag i problemet.
Även om du idag inte upplever att vardagarna är ett problem så så måste jag tyvärr meddela att din beskrivning pekar på att även dessa kommer att bli ett problem om du fortsätter. Alkoholism är en progressiv sjukdom som smyger sig på i allt större omfattning och ofta svår att upptäcka i tid.
Det viktigaste är att kapitulera inför faktum att maktlösheten tagit över och att du har ett problem. Efter detta så kan du börja bygga ett sunt nyktert liv.
Vi alla här i forumet kan hjälpa och stötta dig i resan. Du är inte ensam med dessa problem. Vi vet vad du går igenom. Och du..........det finns en lösning och ett alternativ :-)
Jobba på nu!
skrev NyaMagnus i Ny chans!
skrev NyaMagnus i Ny chans!
Hej!
Ser att du får många bra tips i tråden vilket vi alla är här för samt för att känna stöd i våra egna kamper.
Ser dock inte att någon nämnt AA ännu så därför vill jag tipsa dig om just AA.
Det är en sammanslutning av människor som alla vet vad du går igenom och som vet vad som behövs för att klara utmaningen. Vi har 12-stegsprogrammet som grund och tonvis av erfarenheter att dela. Gemenskapen är genuin och alla vill verkligen bara ditt bästa.
Det kan kännas nervöst att gå på möte men min erfarenhet är att INGEN har ångrat sitt första möte. Ge AA en chans. Du kommer inte att ångra dig.
Lycka till nu!
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
Skålar tillsammans med morgonkaffet i morgonbitti.
...att man mår så mycket bättre efter bara 3-4 dagar. Det är en underbar känsla. Spela upp skräckfilmen är ett bra sätt när man blir sugen. Trevlig kväll! Kram