Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas att suget har lagt sig och att du får må bra - men det är ok med skitdagar också så länge man håller sig borta från alkoholen! ❤️

Jag har legat vaken hela natten och inte kunna sova. Har varit inne och läst på Forumet. Ringde till beroendecenter igår och lämnade meddelande så jag hoppas att de ringer upp mig idag. Nu finns det ingen återvändo - jag vill ta kontrollen över mitt liv igen och alkoholen kan fara ända åt pipsvängen!!
Kramar

Hur går det för dig Dionysa?

Hoppas att det är bra med dig! Ha en bra dag.

och säga att jag stöttar dig i din kamp.

Kramar

Usch! Det där med två, tre veckor känns inte trevligt. Jag är mitt emellan och det blir tre veckor på söndag. Till råga på allt så är jag ledig fredag till söndag. Inte bra!

Tack, Fruhpppfull för ditt pepp och dina ord. En sak är säker och det är att jag inte är det minsta kaxig inför den kommande helgen och ledigheten. Måste ta tag i suphuset och få ut det som ska ut och sen vete fan? Hela familjen ska vara hemma i helgen och jag vet inte hur jag ska fixa det. Då menar jag inte familjen utan alkoholen.

Just nu vet jag ingenting. Känner mig tom och innehållslös. Oron gnager lite, det måste jag erkänna och den där följeslagaren har börjat visa sitt rätta jag som en demon. Jag brukar skriva "tänk positivt" här i tråden, men vill inte i kväll /natt. Tankarna har snurrat kring alkoholen även ikväll på jobbet. Haft lite svårt att fokusera och tänka klart.

Milde tid så mycket gnäll det blev här. Ok, jag är väl så nu på vägen hem. Ser min spegelbild o de mörka tågfönstren och tänker; jävla alkis, skärp dig!

Ok, tänk positivt ändå!

Förstår att du känner dej förvirrad, efter din samtalskontakt. Men det är bara du som känner dej bäst själv. Jag tror mer på ett längre uppehåll med alkoholen, för att bli av med beroendet på sikt.
Sen att whisky skulle vara bra mot förkylning är bara en myt (har ju själv provat det förr). Nej, bättre med te, med honung och ingefära... Krya på dej! Kram

Hej Mikael,
Välkommen hit. ?
Jag går på AA och mår bra av det. Sök upp närmsta möte i din hemstad, www.AA.se. Det finns lite olika typer av möten, tex kvinnomöte, mansmöte, öppna och slutna möten, beroende på vart du bor. Finns även nummer att ringa om du vill prata lite innan. Som nykomling blir du väl mottagen. Alla har ju en gång varit nya så det är ofta ett väldigt varmt mottagande. Du är anonym på mötena, presenterar sig bara med förnamn och du behöver inte (prata) dela om du inte vill.
Många tror och missuppfattar och även drar sig för att gå på möten pga den stora skammen och att Gud används i texterna. Man behöver inte alls ha någon religös tro eller liknande. Bara en villighet till att sluta dricka. Lycka till!❤️
Kram
Ellan

Och vi får hjälpa varandra! ❤️❤️❤️

Jag kramar dig tillbaka och vi håller ut. ❤️❤️❤️

Växthuset står självklart inte i garaget. Haha!

Jag är kvinna 53 år, gift, ungdomar i huset. Växthus och en Cadillac 57 i garaget. Så roligt att du hittade hit!

Jag blev medlem för några dagar sedan och tycker verkligen om detta forum. Jag läser mycket och det hjälper verkligen i mitt krig mot alkoholen. Hoppas det blir så även för dig.

Ja, "Fått nog", jag tror du har mycket rätt i det du skriver om att livet aldrig blir detsamma när man blivit fullt medveten om döden som realitet. Men detta behöver väl inte betyda att livet blir sämre av denna insikt?? Jag tänker ofta på döden och har gjort så under mycket lång tid. Att verkligen inse att livet är begränsat har för mig flera konsekvenser där jag här vill uppehålla mig vid två.

För det första innebär det för mig att jag för det mesta inte slösar med tiden. Denna resurs som verkligen är begränsad. Här är det viktigt att vara nykter, när jag dricker rinner tiden bara bort. Ett slöseri som jag vanligen vill undvika. Eftersom man kan skapa sig tid genom att leva relativt sunt med träning och kost försöker jag också göra det. Men visst känner jag mig ibland stressad av försöka ta till vara på tiden men för det mesta tar jag det med ro.

För det andra finns hos mig en motpol mot detta. Jag umgås ibland nära med tanken på självmord. Ja, jag vill i själva verket själv avgöra när jag skall avsluta mitt liv. Detta om livet genom sjukdom eller liknande blir outhärdligt. När jag med alkohol försöker gå in i dimman är det nog så att jag längtar till att "vila i frid". Sedan finns där livsgnistan, den som gör att jag vill fortsätta leva. Det är den som gör att jag trots allt lyckats hålla mig vid liv trots att det många gånger varit "bud efter mig". Mitt i ångesten har jag till slut envetet börjat kämpa igen. Oklart varför!

Ja, detta var några tankar jag fick på grund av "Fått nogs" inlägg. Jag vill avsluta med att citera Epikuros:: "Där jag finns, finns inte döden och där döden finns, finns inte jag". Jag hoppas att jag minns rätt men själva andemeningen är jag helt säker på.

Ikaros

Vad gäller alkoholen så är jag "periodare" - kan gå månader utan att jag dricker någonting, sen slår någonting slint - och jag toksuper flera dygn i sträck. Tell me why? Avslutade för cirka en vecka sedan en 5-dagars nonstopfylla, kryddad med insomningstabletter. Käckt! Vad gäller tabletterna så har jag använt zopiklon (Imovane) i säkert 10 års tid.......längesedan jag klarade mig på 1 tablett, men innan det sista "racet" så tog jag 3 varje kväll. Dit skall jag igen - och vidare nedåt. Helst till noll - men det får ta sin tid (kommer nog att ta månader). Det är inte heller en så mysig abstinens, så den vill jag hålla i schack så gott det går.....

Grattis igen till dina nyktra dagar - och till din halva zopiklon. Melatonin har jag testat - men det var inte något för mig.
Kämpa på/Anders

Snyggt !! Skulle också få otrolig ångest nu om jag drack !

Ja de blir vi nog . Försöker komma igång med träning igen .
Ska ta mig till gymmet ,tränade 5 gånger i veckan förr men först sluta man träna pga antidepressiva sen efter panikattacker ute så blev de inge heller .

Är du ute och rör på dig nått ?

Visst är det så, jag har sagt så många gånger förr att det känns "annorlunda" och bättre och att det kommer funka. De gångerna har jag dock druckit något med alkohol då och då iaf (som jag även skrivit) men denna gång dricker jag ingen alkohol alls. Jag vet och jag kommer visa alla att denna gången är annorlunda på riktigt. Det känns bra!

tack ! Tågar på,27 Dagar imorrn enligt min app ! "Sober time"

Var är du i ditt drickande ?

Igår tog jag en halv zopiklon och minska dosen melatonin avsevärt , fick en piggare dag ! Ska prova igen .

Har haft zopiklon i cirka 4 år .

vet andra som
Mår dåligt av insomningstabletterna . Hur mår du ? Kanske melatonin kan hjälpa ?

Hej på dig!
Jag vill bara helt kort ge dig ett enda råd. Jag önskar att du ger mitt råd en enda chans. Efter detta kan du förkasta rådet om du inte tror på det.
Mitt råd: GÅ PÅ ETT AA MÖTE!

Efter ett enda möte så kommer du att få ett underlag att fatta vidare beslut på. Där finns alkoholister som vet exakt vad du brottas med. Vi förstår dig, vi har upplevt din situation, vi dömer inte och vi delar våra erfarenheter så att du kan hitta din lösning med oss.

Du blir väl mottagen och välkomnad garanterat. Vård inom landsting och läkare, KBT etc är också bra vägar att gå men det är otroligt skönt hos AA där alla har upplevt samma problem och tillfrisknat.

Och du..... Gör det nu. Du har mycket kvar att kämpa för såsom din fina familj. Det blir knappast lättare om de skulle försvinna.
Berätta gärna hur det går för dig. Att skriva här är också ett stöd.

En gång trodde jag att det var coolt att vara full. Nu vet jag att det är coolare att vara nykter :-)

All lycka till dig!

Jag känner verkligen igen mig i dina problem. I början av mitt förhållande var jag exakt likadan mot min partner. Vi hade det bra när jag var nykter men när jag drack för mycket så blev jag alltid SÅÅ arg på honom utan anledning. Såhär i efterhand är det ju ett under att han stannade kvar med mig men jag är otroligt tacksam för det nu. Har fått många bra råd och tips här på forumet under det dryga år jag varit här och skrivit, olyckligtvis så har jag inte kunnat lyssna så bra på det utan när någon skrivit till mig tidigare att jag aldrig kommer kunna dricka normalt så har jag inte velat tro på det, för ibland funkar det ju faktiskt, men sen spårar det ur igen. Nu vet jag att jag inte kan dricka mer och jag har accepterat det men det har tagit sin tid. Alla har vi olika vägar att vandra, men jag är säker på att du kommer hitta den väg som funkar för dig bara du vill och ger dig fan på't. Önskar dig ett stort lycka till! Och förresten, livet utan alkohol är sååå mycket bättre!

Jag har haft en bra dag med energi på förmiddagen. Förutom promenerad så städade jag. Hela eftermiddagen har jag sovit. Nu ikväll på akutmottagningen med dottern som just nu sover (annars skulle jag inte skriva). Det är inte dramatiskt utan en sjukdom som behöver kollas upp när vissa kriterier är uppfyllda. Ingen alkohol att skriva om sen 11 dagar. Det går bra, ibland fladdrar tanken om vin förbi men försvinner snabbt. Hur går det för dig frun?

Nästan en månad! wow! Vet ju också att "vurporna" ingår i arbetet framåt - men brukar ändå tänka, när jag har några veckor nyktra, eller några månader, att: "Jag har HAFT alkoholproblem"........-tanken är för mig stärkande, positiv o framtidsinriktad. Jag vet ju att det är en liten "tankevurpa" - och att jag fortfarande har problem (i botten), och jag menar inte att man skall låtsas som att det är "över" - men mår bara bra av att få säga till mig själv att jag har HAFT problem. Nåväl, så brukar jag tänka.....Grattis till dig. Stay strong on the road......./Anders

Visst är det så att vi faller flera gånger under vår resa, men när man klarat längre nyktra perioder så blir man bättre och bättre på att fortsätta med det. Trodde aldrig någonsin i början att detta skulle gå, men det gör det. Allt tar sin tid men nu är jag på rätt väg, det är du också snart. Kram ❤

Vi är med dig! Oavsett om det är idag eller måndag som gäller.........-om du satsar på måndag så "häng" här ändå, det kanske kan ge dig lite extra styrka inför din stora utmaning!

Tack för alla uppmuntrande svar =) o tips =) Jag kommer helt klart att skriva och läsa en hel del under min resa.

Välkommen hit till forumet! Vad bra att du hittat hit - och valt att skriva i en egen tråd. Här kan du få mycket bra läst - och skrivet (om du vill). Här finns en uppsjö av erfarna och kloka medmänniskor med olika grader av alkoholproblem. Vi är en brokig skara. Det som är gemensamt är att ingen pekar finger eller tillrättavisar - utan gärna kommer med goda råd eller värmande kommentarer.

Det jag tänker på är: Om du skulle göra ett försök till med KBT-psykologen - och faktiskt berätta sanningen. Det kan vara förlösande. Annars är ju risken att hela samtalsgrejen känns fejjkad och kanske inte ger så mycket. Du kan ju faktiskt också vända dig till vården. Vilken vårdcentral som helt - om du inte redan har gjort det. De är rätt så duktiga (och vana) vid alkoholproblematik. Kan det vara värt ett försök? Kanske känns skrämmande - jag vet, men kanske ge det en chans. Sen, om det är du som har problem med alkoholen så kan du ju inte kräva att frugan skall låta bli. Jag kan förstå att du reagerar känslomässigt - men problemet är ditt, inte hennes. Häng kvar här, läs o skriv om du vill. Starkt gjort av dig att ta steget att kliva in här i "gemenskapen". Välkommen!

Hej!

Jag har inte orkat läsa igenom alla inlägg här, men finns det någon som har erfarenhet av AA möten? Hur går dem till, kan man "bara" gå dit utan att anmäla sig osv...

Jag har kommit till ett slut på det här nu. Är 35 år och har druckit sedan jag var 13/14. Jag har druckit och härjat i princip vargs helg och bara varit ren kanske två eller tre helger under de här tjugo åren (och då var jag påverkad av annat). Så ledsamt. Jag vet inte hur jag har klarat det fysiskt, borde ju typ vara död nu, men psykiskt börjar det att tära på riktigt. Det har hänt saker i livet nyligen som gör det värre, där jag och alkoholen förstört mer än vad jag trodde var möjligt. Jag vet liksom inte vad jag ska göra eller vart jag kan höra av mig, så om någon har erfarenhet av vart man kan vända sig så vore jag så tacksam.

// Mikael