Senaste kommentarerna i forumet

Så rätt så Sisyfos, bort med ovanor och akta så de inte svischar tillbaka lika snabbt. Det är så lömskt det där. När jag varit utan socker en tid och sen äter det så smakar sockret apa, jag börjar prutta och kroppen visar hur fel det är. Och ändå äter jag mig tillbaka.
Vin/ölvanorna kommer tillbaka om man inte passar sig. Senaste året har jag ändrat dryckesmönstret till det bättre men velar fortfarande, balanserar.

Jag tycker också om mitt nick! Jag vill vara Hjärnklar! Vet att jag har ett rörligt intellekt som inte ska stå i skäppa av självförvållat förgiftande. Det är jag
(H)järnklar över ?

Fy f-n för hjärtklappning och illamående..! Bakis och skakis. Men tomt på alkohol och annandag påsk = systemet stängt!

Och tack och lov har jag aldrig varit någon som super till på barerna i närheten, när jag går ut blir det bara ett par glas. Hatar att vara full ute bland folk!

Tack alla som svarat mig och hejar på. Det känns så skönt att veta att ni finns därute. Jag önskar att ni mår bra och har kommit längre från skitet än vad jag har gjort.

Jag ska fixa en läkarundersökning när jag har landat mer i mitt utan alkohol tillstånd. Just nu vet jag inte riktigt vad jag tänker på. Helt off!

Sitter på tåget på väg mot jobbet och tårarna rinner av någon anledning? Känner mig inte ledsen, tror jag? Ja, trött som vanligt efter en skitnatt.

När jag drog bort gardinerna från sovrumsfönstren stirrade fick jag syn på suphuset igen. Gick igenom checklistan vad där ska finnas ute fast i omvänd ordning. Dvs vad som inte ska finnas där mer än godis till fräsen. Muggen är väck, ingen flaska i den eller den krukan. Kanske kan där finnas en kvar bakom en säck med jord? Måste kolla sen. Ha! Jag har nog varit ganska uppfinningsrik som så många andra beroende av skitet också har varit.

Jag är så tacksam att jag hittade hit för några dagar sedan. All respons från er är toppen!

Tänk positivt och njut av livet

Tack Anders!

Tack för din kommentar - och för att du tror på mig! Och stort grattis till dig som snart rundar årsstrecket - fantastiskt bra jobbat! Jag skall hålla min kompassriktning - tvekar inte en sekund just nu. Det finns inget annat alternativ faktiskt. Just nu våndas jag över hur jag skall lyckas övertyga min doktor att skriva ut nya insomningstabletter till mig i morgon? Jag ätit så länge, och på senaste tid så många per natt att jag får abstinens om jag slutar tvärt. Ja är det inte det ena så är det det andra........-på sikt måste jag ju lägga av med dessa tabletter också - men inte just nu. De är en livlina. Det ödesdigra för min del har ju varit att jag ofta har kombinerat - och då har man ju inte någon större koll på hur många tabletter man tar. Blir så trött på mig själv.....-men jag tänker positivt och långsiktigt! Grattis igen till dig - fortsätt på den väg du nu vandrar på!!

Grattis till att du har tagit ett beslut - och till att du har startat en egen tråd här! Jättebra början. Läs bland trådarna här, och skriv i din egen "dagbok". Det har hjälpt många. Härinne finns många kloka människor med liknande problem som du kan få goda råd av! Och även om du skulle "falla" så är här ingen som dömer dig - det har vi alla gjort. Tvärtom så kan det vara bra att skriva om just det. Själv använder jag min egen tråd som en dagbok som jag kan gå tillbaks och läsa i ibland. Det finns något terapeutiskt i det faktiskt. Än en gång grattis till att du är här - och lycka till med den första dagen. Sen kommer en dag efter den. En dag i taget.......

Hej på dig!
Jodå, vi sågs över en middag med inspirerande tankeutbyte. Väldigt givande.
Helvit påsk även här!

Har haft en nykter påsk och vad vinet är falskt. Jag har använt vinet som en vän, men jag känner mig mycket mindre ensam när jag inte dricker faktiskt, inte lika stressad på något vis. Det har varit skönt att bara vara hemma och vila. Och i morgon väntar jobbet, och då kan jag ge 100 %. Men trots att jag mår så mycket bättre utan vin så är det svårt att hålla sig borta från det, om jag har vin hemma. Nu har jag inget vin hemma och då är det inte så svårt :-)

Härligt att läsa.❤️ Du känns beslutsam. Det som är så spännande med nykterheten (för min del) är att nya intressen har börjat väckas. Jag har fått tid över till annat vilket gör att framförallt söndagarna känns extra långa. Ta det lugnt idag för du gick igenom en pers igår. Det tar på krafterna.
Kram!

Härligt att läsa att påskfesten gick bra. Imponerad av din beslutsamhet!

Du är ingen svikare Manda, ibland lyckas vi inte som vi tänkt oss men då reser vi oss snabbt och kämpar vidare.

Jag märker att jag väntar ut sista dagen med lite otålighet. Känner oro för jobbet och kan inte koppla av. Helt sjukt, jag måste verkligen lära mig att inte göra så.
Jag blir otålig av att ha för lite att göra. Den här helgen hade jag tänkt att pyssla i trädgården och flytta mina bin. Nu är det för kallt för att besiktiga bina och därmed kan jag inte flytta dem.
På påskafton hade vi brorsans familj över på middag. De hade med sig en flaska vin som blev kvar då vin passade dåligt till påskmaten. Jag vill inte ha vin i huset men jag vill inte heller hälla ut den. Tror att jag ska ta med den nästa helg då min pappa fyller 85.

Ja, det är verkligen så. Jag har bestämt mig. Jag försöker förbereda mig på att vara stark och trygg nu. Tänker och tror att båda barnen kommer att ha frågor och problem som de behöver hjälp med, som härrör från mammas och pappas drickande. Jag vill vara beredd på att ta emot detta och avlasta dem så att de slipper bära detta mer än nödvändigt.

Strongt jobbat! Jag visste att du skulle klara det! Yay!

Tack för hälsningen Vilja! Ja, det är väl så det behöver vara. Lagom när det flyter, ok, gött, mysigt. Nåt glas med vänner. Lagom. Så är det nu, men när jag tar till a för att minska stressen. DÅ funkar det inte längre. Händer då och då. Jag stoppar snabbt! Så har vi det nu, alkoholen och jag. Funderar på vad som händer när man slutar bromsa. För det har också hänt. Men även det nu under hyfsad kontrolll. Stoppat snabbt, men lite för sent. Just nu är det stabilt... fast när man läser andra trådar härinne så är just de orden början på återfall. Men jag känner mig så trött på alkohol just nu. Mätt! Kanske det, inget tomrum att fylla just nu. Efter 4 dgr ledigt!

Imponerad över din beslutsamhet. Att bryta så långvariga vanor är ju oerhört energikrävande plus kroppens och hjärnans omställning. Härligt att höra att du märker så mycket positivt med att vara nykter samtidigt som du kan se och härda ut det som är svårt. Jag tror absolut att du ska stanna upp i det nyfunna lugnet och smaka ordentligt på det. Då samlar du kraft inför de stunder av prövningar som onekligen kommer och präglar in nya goda minnesintryck utan alkoholen. Även erfarenheter av att känna obehag och kunna ha det utan att agera på det stärker dig.
Vila och ta en dag i taget, därefter kanske du kommer på vad du ska fylla all tid som blir över nu när den inte används till inköp, intag och återhämtning från alkoholen.
Inspirerande läsning!

Låter bra det där, Hjärnklar. Japp, vanor går att bryta. Tar några månader. Sen är de snabbt tillbaka också... ovanorna. Jag ersatte med a-fritt. Kanske därför ovanan så snabbt återvände eftersom jag aldrig arbetade bort vanan.
Du har ett sånt bra nick, tycker jag. Hjärnklar! Tog mig kanske 2 mån av nykterhet att bli det. En skön känsla när man finns i nuet.
Där ska vi vara!

Låter bra det där. Hoppas kroppen snart är i balans. Du kanske borde gå till läkare? Kolla blodtryck etc, så att allt är ok. Visst det kanske bara är a som ska ur kroppen, men det kanske vore bra att kolla att allt annat är som det ska.

Tror det tog 2 mån för mig utan a innan själen fick ro. Det ska jag säga, är något att se fram emot. Kräver kanske att sömnen börjar fungera. Det är också en lättnad när det händer. Hoppas det snart gäller dig. Helt klart värt att avstå för. Lycka till idag på jobbet!

Tänk på denna fräschhet du känner i utseende och i själen, nästa gång du tänker på alkohol! Ha en fantastisk annandagpåsk! Kram

..Tycker jag. En öl till gubbröra och lax. Några timmar senare två till middagen. Knappast någon överkonsumtion, har kvar ett par burkar. Köpte hem en 6 pack innan helgen och det fanns 2-3 burkar kvar sen innan. Jag är ju inte fysiskt beroende av alkohol utan det sitter i det mentala.Och vanor går att bryta! Om jag vore säker på att aldrig mera överkonsumera, få minnesluckor, kräkas, klänga på främlingar, så hade jag inte varit orolig för mig. Men....men jag är inte säker.

kan vara en destruktiv känsla ibland. I morse kom jag på mig själv med att stå ute på balkongen och längta till våren. Jag har bott i södra Sverige i mer än tjugofem år så jag har så smått vant mig vid att våren har intagit landskapet redan i mars. Denna är den första riktiga vinter jag har upplevt på länge så jag är inte van, min inre klocka har inte ställt om sig, jag längtar till den vår som jag tycker borde ha varit här för länge sedan. I stället pulsar jag genom skarsnö i åtta graders kyla och vill bara gå i ide tills det är varmt igen. Vilket är smått vansinnigt, jag vet ju att jag kommer att längta till vintern när senhösten är som värst, varför inte njuta av den vinter som är här nu? Att längta till något så hett att man mentalt sover bort tiden tills det inträffar är slöseri med tid, och ju äldre jag blir, ju mindre av den varan har jag på banken. Jag må ännu ha ett visst kapital av tid tillgodo på mitt konto, men till skillnad från pengar så förräntar den sig inte när man inte använder den. Varje dag jag tar ut ur resten av mitt liv är en dag mindre på kontot, oavsett vad jag gör av den, så det gäller att se till att varje enskild stund räknas.

Värre är det när man längtar efter något man inte kan uppnå. Jag har många gånger längtat efter att kunna dricka måttligt, att bli en av de där som kan lämna en halvt urdrucken öl på bordet när det är dags att vandra vidare, som inte måste stå med ena jackärmen på och girigt häva i sig den sista slatten. Den sortens längtan har lett mig i fördärvet mer än en gång. Jag har också tappat en hel massa värdefull livsnjutning på onödig väntan, jag har till exempel den gamla sortens spis här i köket, den sorten som har runda järnplattor som värmer upp väldigt långsamt för att sedan fortsätta vara varma i all evighet. Samtidigt har jag en induktionshäll liggande i en låda på vinden, det är tämligen komplicerat att byta så det har inte blivit av än; all min lediga tid tillbringar jag i trädgården. Så i stället för att lära mig att handskas med den gamla stenåldersspisen äter jag frysmat, sådan man slänger in i mikron i sju minuter och äter direkt ur förpackningen; jag har gått in i ett slags vänteläge, jag vill inte ägna mig åt den matlagning jag tycker så mycket om förrän jag har alla de rätta redskapen.

Men värst skulle jag vilja säga att det är när man ger upp sin längtan eftersom man tror att man omöjligt kan nå sitt mål. Många gånger har jag känt så under den där ångestfyllda tiden efter ett återfall och det är nog det farligaste av allt, för det är då man börjar umgås med riktigt destruktiva tankar. Det här är heller inget unikt för alkoholister tror jag, många är de människor jag mött som har gett upp hoppet om ett bättre liv. Dom vantrivs på sitt jobb, dom vantrivs i sin fritid, men dom gör inget åt det eftersom dom har förlorat sin längtan efter bättre saker, dom låter allt bara rulla på; dag läggs till dag i en slags resignationens långsamt flytande flod. Där har jag nog en fördel som alkoholist: vad kan vara svårare än att ta sig ur den strömvirvel av sprit som drar en ner mot katastrofens djup? Har man lyckats med det så verkar inget annat som mycket av en utmaning, jag har lätt att göra de förändringar som leder mitt liv mot det jag längtar efter. Så även om min längtan kan vara slöseri med tid ibland så är jag ändå tacksam för att den finns där, den ger mig en fingervisning i vilken riktning jag vill resa vidare.

Ha en fin dag allihop!

från mig också! Slänger iväg en till Ikaros också här på din sida. I min värld hör ni ihop i kampen mot a.
Allt gott/ / mt

Jag fixade festen utan alkohol. Som jag skrev tidigare så var det vin, öl, snaps runt om mig. Jobbade en stund i baren och till min stora förvåning var jag inte det minsta sugen. Det fanns liksom en tomhet, kapitulation inför vad som väntar innan jag kommer tillbaka till ett liv utan det förbannade begäret. Jag tänker inte, vill inte ge efter. Inte nu efter att ha klarat femton dagar, men det är så lätt att ge efter. Studerade mina väninnors drickande i smyg och insåg vad jag har gjort under dess år. Insåg också att en del av de äkta makarna tittade lite snett på deras kvinnor och deras snabba intagande av vin. Jag är verkligen inte rätt kvinna till att döma andra när jag själv bara är i början på denna resa. Hur som helst så körde jag hem innan det blev för mycket av allt runtomkring.

Väl hemkommen hann jag precis in när magen vände sig ut och in. Vad var nu detta? En reaktion på min kropps längtan efter alkohol? Att jag varit orolig och fundersam på hur denna kvällen skulle sluta? Ingen aning?

Jag gick ut till suphuset en sväng för att finna någon slags tröst, lugn, tillfredställelse eller vad det nu var. Där kammade jag noll. Stod bara där rakt upp och ner utan att känna något. Jag fick besök av två av mina fräs som ville ha lite godis som finns där ute. (Fräs=katt). Det hjälpte inte heller. Suck!

Har varit tillsammans med mina ungdomar en sväng och det gav mig lite jävlar anamma tillbaka.

Denna känsla jag har nu är något nytt. En sorts lugn i kroppen som känns främmande för mig. Så, vad ska jag nu göra? Sitta här och fortsätta känna detta lugn? Lära känna detta nya? Försöka bli vän med det? Hm! Börjar snart känna mig lite flummig av alla dessa funderingar. Jag tänker inte bli en filosof när jag blir stor, men alla dessa tankar i en klarare hjärna är intressanta.

En ny sak som jag upptäckte med min spegelbild idag är att tänderna har blivit vitare av att inte bli dränkta i rött vin. Eftersom mitt ansikte har blivit fastare så blev det bara svart runt ögonen och lite läppstift idag inför festen. Kände mig fräschare än jag gjort på länge. Det är också något nytt.

Japp! Nu är femton nyktra dagar klara och jag har precis smugit in på dag sexton. Milde tid! Det känns som det var hundra år sedan detta hände sist.

Bra att jag ska jobba idag så hjärnan kan koncentrera sig på något annat.

Tänk positivt och ha en skön natt där ute

Vad bra att du kan hålla alkoholintaget på måttlig nivå. Det kan tyvärr inte jag, bevisade det ännu en gång i gårkväll. Jag drack hel flaska vin hemma, efter en mindre fest. Trött och så besviken på mej själv idag. Men nu ska jag ta nya tag, ska inte ha nån alkohol alls hemma. Jag ska även se om jag hittar appen 'Promillekoll'.
Hoppas att du kunnat få lite vila i helgen. Nu kämpar vi vidare!

vi är lika,jag har också gjort så trots att jag tänkt att det är lugnt och att jag ska vara måttlig.
Tidsgränser är svåra tycker jag. Om jag har bestämt mig för 2 veckor så har jag problem att hantera tiden precis när veckorna är slut och så är det svårt om tiden blir helt för lång och man liksom ger upp på förhand för att man inte tror sig kunna klara av det.
Nu fortsätter vi framåt.

att du är tillbaka på torr mark Anders 43, och att du tagit ut kompassriktningen åt rätt håll. Längs den nyktra stigen.

Att försöka besvara Varför-frågor angående sitt beteende när det gäller alkohol är omöjligt. Man blir inte klok på det.
Själv var jag riktigt söndertrasad mentalt förra vintern och våren när jag hade mina sista perioder, och gjorde ångestfyllda och halvhjärtade försök att komma loss från alkoholens klor. Till sist gick det, med en kraftansträngning. Nu närmar jag mig om halvannan månad ett helt år utan denna hemska psykoaktiva drog. Du kommer också att lyckas Anders.

Då kommer du att kunna besvara en betydligt enklare fråga; "Om man mår bättre när man lever nykter?". Ja, man mår så otroligt mycket bättre. Man kan lägga tid, kraft och energi på trevliga saker, i stället för att bekämpa bakfyllor och tärande ångest.

Sköt om dig Anders 43, och håll kompassriktningen.