Senaste kommentarerna i forumet

Jag saknar också mig själv. Blev i går mycket arg på min sambo. Befogat men oproportionellt. Jag blev efter vredesutbrottet tyst som en barnunge och tjurade helt enkelt. Sådan är jag inte men då var jag inte mig själv. Kanske att alkoholen konserverat vissa puerila drag som kommer till ytan under vissa omständigheter. Inte trevligt att vara en tjurig barnunge vid 72-års ålder. Eller är det kanske ett friskhettssymptom??!!

Jag hoppas innerligt att du mår bra och att du har hittat dig själv.

vänligen
Ilaros

Grymt bra jobbat. Känns härligt att det finns hopp om att kunna leva nykter!

Men det va oxå den dag jag fått kämpa hårdast någonsin och lyckats klara mig utan alkohol.
Har tvekat och vägt fördelar och nackdelar med att dricka hela dagen.. Sjukt jobbig match
Men jag vann
Godnatt

Stort grattis, grymt ??
Jag vill oxå va nykter i två år

Nu har jag varit nykter i 2 år och jag kan bara konstatera att tiden går fort när man trivs med sig själv.
Första året kändes lite längre, mestadels för att jag var ovan att hantera livet helt nykter. Ni vet prata med folk, bli arg, ledsen, glad utan alkohol. Betala räkningar nykter. Det hade jag nog inte gjort på 15 år. Det här året har varit as-enkelt. Alltså, tro inte att livet har varit enkelt. Jag har varit med om rejält omtumlande saker, men jag har aldrig känt för att dricka. Aldrig. Jag har fått så mycket i mitt nya liv att jag vägrar gå tillbaka till det som var.
Suget efter alkohol är borta liksom lusten att dricka. Jag har heller inga synpunkter på andra som dricker. Jag kan inte dricka. Vill inte dricka och är helt OK med att vara nykter alkoholist. Hade anlagen, utvecklade sjukdomen, insåg och såg problemet, tog tag i problemet, håller mig borta från problemet, ingen skam, ingen skuld. Det är underbart att leva och dessa 2 sista åren har varit e mest fartfyllda och intressanta åren i mitt liv (förutom året när min dotter föddes).

Ta hand om er.
Kämpa.
Kram

Men allt som skulle kunna öka medvetenheten är ju bra. Du kommer ju få en bild av hur ditt drickande ser ut och kanske bli motiverad att minska eller sluta helt om det blir tydligt. Även se mönster och kartlägga riskfyllda situationer.
Om du provar kanske du kan skriva om hur det funkar.

Att du stod emot - vi kämpar på tillsammans - en nykter påsk vore väl bra??!!!

Varma kramar

... och det är en fröjd att följa dig!

Mitt uppe i allt kaos som alkoholismen för med sig finner jag via din dagliga "dagbok" en oas av lugn och ro o (för mig) uppmaning att se över vad som får mig att må bra i "livet!

Tackar för det o önskar alla en fin nykter påskhelg!

Kram Pärlemor

Lycka är att vara nöjd med det man har. Den kan inte köpas för pengar. Just nu är en underbar tid i naturen, och det är oerhört läkande för själen.

Då dricker jag på. Så ska jag dricka så måste jag börja dricka sent, för jag går alltid och lägger mig i tid. Men frågan är varför ska jag dricka? Jag mår inte bra dagen efter, jag missar massa kul som jag skulle kunnat gjort, jag blir grinig, jag blir sliten mm mm mm mm I dag är jag nykter, tänkte ett tag att jag skulle hälla upp mig ett glas vin, det är ju påsk?! Det finns alltid en ursäkt till att dricka. Men jag avstod och så ska det bli.

För den som har förmågan att se; att betrakta, är livet en lika skön som mystisk gåva. Ja, en gåta.

Har inte varit inne på ett tag men har läst ikapp din tråd nu :) Instämmer med att det är så lätt att falla tillbaka i gamla mönster! Men så himla bra att du/ni bestämt er för att inte handla hem något till påsk! Jag själv har varit utan a i 2 veckor nu. Ställde mig på vågen och insåg att herre gud!!! Jag har snart ett bmi som innebär fetma. Och jag har inga muskler eller tjock benstomme som väger ;) utan det är bara fett som jag med största sannolikhet druckit mig till ( givetvis ätit onyttigt också) Blir ju som jag tidigare skrivit " manisk" när jag väl ger mig in på något. Så de senaste veckorna har gått åt till att surfa runt på olika forum/sidor kring vikt. Blir besatt! Så det har inte varit några problem alls att hålla mig borta från alkoholen. MEN nu är det långledigt och jag sitter här med ett glas rödvin. Det gick av bara farten men är medveten om att jag gör valet själv. Just idag bestämde jag mig för att jag ville dricka, vet att det inte alls känns lika bra imorgon.

Hur mår du idag Hjärnklar? Har saknat dig!

Jag jobbar som kurator med bl.a. människor med ångest och jag har alkoholproblem själv. Men! Det jag vet är att ångest inte är farligt! Väldigt obehagligt men inte farligt på något sätt! Det är lätt och skönt att dricka om man är ångestfylld för man blir lugn! Jag gör det fastän jag har den kunskap jag har! Gör inte om samma misstag! Gå till vårdcentralen och be att få träffa läkare och få medicin och terapi! Önskar dig lycka till!

Det är en sjukdom! Du har en känsligare hjärna än de som kan dricka "normalt" och det är inget du ska behöva skämmas för. Vi lever i ett samhälle som har ett galet förhållande till allt det där som stimulerar vårt belöningssystem. Det ska firas med alkohol, socker och annan kolhydratrik mat. Var snäll mot dig! Det tar tid att läka sin hjärna men det går. Som någon annan skrev, var försiktig med socker och kolhydratrik mat också. Och det är bra att komma ihåg det som blev galet med alkohol i systemet. Otäckt men bra.

Ja, Mick .. hoppas att min resa kan inspirera till att vilja förändra .. även om jag också skriver för min egen del .. för att inte glömma och påminnas .. Läste om dina folköl .. det var inte förräns jag slutade helt med A , som min resa vart spikrak , innan dess krokig o vinglig .. med ett ständigt planerande .. Så hoppas att du också en dag ska få känna dig Äntligen fri .. Vill önska en riktigt vit o glad påsk ?? nu kämpar vi vidare .. kramar Ler

Hej
Jag är övertygad om att om du verkligen vill sluta dricka är det bra (kanske nödvändigt) att vara öppen om det för dem du litar på. Det här forumet är dock en utomordentligt bra början. Läs och skriv. Skriv även om du inte får så många svar. Många läser utan att skriva. Sedan gäller det för dig att hitta din väg ut ur alkoholens grepp. Misströsta inte, det är möjligt att lyckas, det har hag sett många exempel på.
vänligen
Ikaros

Upp på hästen och kör vidare, men glöm inte att sitta kvar i sadeln vid tvåveckorsgränsen!
Kämpa på - kunde jag, med mitt destruktiva mönster, så kan du!!!
/E

Var jag nog rätt bra på innan vi får till Spanien, nu känns det som att jag hur gärna än jag vill kan peppa någon annan.
Känns som att vad ska jag säga då jag är mitt i min svåraste period nu.
Jag kände i morse att min kropp inte orkar mer, jag känner mig helt slut, ändå dricker jag inga jätte mängder, ungefär 2-3 glas/dag.
Jag tänker att nu tar jag nya tag men så säger hjärna att vänta till efter påsk, så mina tankar strider hela tiden.
Fan för alkoholen.

rätt, ingen svart spiral mer. I dag mår jag som en prins och känner mig heltaggad på att så en alkoholfri påsk och sedan allt därefter! Glad påsk!

Kolla på boredpanda.com

Eller googla:

10+ Before-And-After Pics Show What Happens When You Stop Drinking

Sån sjuk skilllnad på de som slutat dricka.

När jag ändå är här så failade jag igen som vanligt efter cirka 14 dar. Drog i mig en flaska vin i förrgårr natt. Helt onödigt och blir så besviken på mig själv. Men dan efter mådde jag så sjukt dåligt även fast det "bara" var en flaska vin.
Känns som jag verkligen blivit allergisk mot vin och om jag ska säga något positivt så blev jag än mer sporrad att skita helt i a.

Börjar om nu direkt och kommer inte trigga någon svart spiral.

Vi ses på Blåkulla Sinnituss! Säker färd såklart! ?

Det var bra att skriva här känner jag. Behövligt.
Hur går det för dig Manda?
Hoppas ni alla får en fin påskhelg och ta hand om er.

Jaa det är mycket nu... Har så mycket i huvudet ständigt att jag har svårt att ta mig ork att skriva här. Det är så omvälvande att sluta på ett jobb där jag varit så länge. Men det känns också helt rätt och nu vill jag att de sista veckorna bara ska gå. Är inte alls förtjust i min chef heller så det påverkar mitt mående en del. Mycket frustrationskänslor.
Alkoholen då. Inga urspårningar men det är en vinglig balansövning. Varit ute en gång sen jag skrev sist. Höll mig till öl och använde appen Promillekoll, som Sisyfos tipsade om här, tack! Det gick bra. Sedan har det blivit kontrollerade mängder vin hemma under två helger, 1-2 glas fredag och lördag. Inga problem, det blir som vanligt att vi inte dricker upp en hel flaska utan sista decilitrarna blir stående tills vi antingen häller ut eller använder i matlagning. Vi var på födelsedagskalas i helgen, ett eftermiddagskalas, stillsamt. På väg dit hoppades jag att det skulle finnas vin och det fanns det. Det blev tre små glas och humöret lättade och stressen släppte så förrädiskt skönt.
På kvällarna när jag ska sova känner jag hur spänd jag är i kroppen. Jag försöker göra olika saker för att hantera stressen: Var på ayurvedisk massage, skönt men hjälpte bara för stunden. Mindfulnessövningar, djupandas. I förrgår hade jag mycket frustration i själen så då
gick jag till gymmet och körde ur mig en timme, jätteskönt. Tar ibland en Atarax för att kunna slappna av och somna lättare.
Har ett par utgångstillfällen framöver om två veckor och vet att jag måste planera noga innan. Stor risk för dikeskörning nu. Bör inte dricka vin ute på krogen. Jag har undermedvetet/medvetet en längtan efter att få släppa taget och det behöver jag göra, men inte med alkohol. Däremot släppa taget om jobbet.

Jag har bestämt mig för en tidsperiod, kanske inte för min nykterhet totalt sett men för vad målet för den här perioden är. Jag satte tidsgränsen till ett år. Jag valde tiden för att slippa förhandla med mig själv just nu och det känns bra (kanske lite optimistiskt när jag har klarat max 2 veckor de senaste 5 åren...)
Jag har bra förutsättningar nu när jag tagit kontakt med beroendevården och hittat det här förumet.
Manda, jag tycker som hjärnklar, vi tar en vit påsk! Jag ska på påvägtillblåkullagympa i kväll strax innan avfärd till Blåkulla.
Kanske kan vi nyktra kärringar ha en egen zon på Blåkulla i år och visst kommer kvastfärden kännas säkrare utan a...

Han kom flygande och satte sig på ett dött träd som stod ensamt på ett hygge och började jobba. En kort, snabb serie knackningar, som en drogad snickare, sedan flyttade han sig uppåt längs stammen, letade ett tag och så på det igen. Jag stod där och betraktade honom en stund och något jag läst någon gång, någonstans, poppade upp ur mitt minne. Jag tror det var en gammal man som på sin dödsbädd sade: "Det jag har ägnat mig åt längst, och med störst passion, är livet." Rätt så tänkte jag, vilket privilegium det är att ha fötts som människa. I princip alla andra djurarter ägnar hela sin tid åt att bara överleva, att hitta mat för dagen, att finna skydd när vädret är på sitt värsta humör, att undvika rovdjur. Men vi människor har ordnat det så vist för oss att vi kan ägna en stor del av vår tid till att bara leva. Vi har till och med tid och möjlighet att njuta av det, att skapa oss den tillvaro som passar oss bäst.

Min väg genom livet har varit krokig, jag har passerat många träsk som jag nästan har drunknat i. De flesta människor tittar rakt fram och går snabbt när dom kommer till en svår passage men jag har dykt i, utan tanke på hur svårt det är att komma upp igen. Men däremellan, den stig jag har vandrat mellan träsken, har varit underskön. Kanske är det så att mina besök i mörkret har gett mig förmågan att uppskatta stunderna däremellan mer. Kanske är det till och med så att jag har fått lika mycket, eller mer, ut av livet än de människor som bara trampar på i sin grottekvarn, som ägnar hela veckan åt att se fram emot helgen. Det finns de som kallas adrenalin-junkies, som söker en kick som ligger en nivå högre än deras ordinära liv. Jag vill nog påstå att jag har gjort tvärtom, jag har då och då sänkt mig ett eller ett par pinnhål, så att mitt normala liv blir mer njutbart.

Och njuter gör jag, livet här ute på landet kan i mångt och mycket definieras som enahanda, men det rymmer faktiskt en hel del positiva saker, men precis som med allt annat måste man aktivt söka dem, och acceptera att de inte är av det grandiosa slaget. Jag stod i går kväll och tittade ut från balkongen och såg något gult lysa klart inne bland trädstammarna. Jag undrade vad det kunde vara, den enda gula leksaken som hunden äger är en boll som jag visste låg på framsidan av huset. Så jag gick ut och tittade, och där hittade jag ett område med tussilagos, de stod tätt, tätt, och blommade alla på en gång. Så även om snön ligger på marken just nu så vet jag att våren är på gång, tussilagos har inte fel. Och min besvikelse när jag såg snön falla igår har vänts till optimism, bara med hjälp av några små blommor ute i en skogsglänta. Så jag behöver inte hoppa fallskärm, eller klättra i berg, jag snor i stället en replik från filmen Pretty Woman: I'm high on life.

Ha en trevlig början på påsken allihop!