Senaste kommentarerna i forumet

Vila! Du är ju för sjutton en äldre herre :). Men stanna hos oss eftersom du berikar denna sida!

Precis så är d för mig oxå. Det går bra, men så plötsligt är jag tbax på ruta ett. Vi får inte ge upp även om det är enklare än att kämpa på.

Skäms och har ångest för igår. Hade köpt vin ifall jag skulle göra något skoj m ngn på lör, men esom jag varit sjuk m feber o hosta hela v orkade jag inte vara social. Mådde bättre igår o hade ju vin hemma. Var duktig o hlgtryckstvättade altanen - och unnade mig vin samtidigt. Vid 5 när min dotter kom hem märkte hon genast hur d stod till. Fattar inte hur jag kan med att göra så, det är inte första gången. Jag kan kontrollera mitt drickande i sociala sammanhang, men inte när jag är ensam. Måste låta bli att ha vin hemma. Vill inte dricka ensam, men ändå gör jag det. Fattar inte hur d går till. Varför gör jag så? Måste ta tag i detta. Hoppas att jag här kan få stöd och goda råd som gör att jag lyckas. Ska be om samtalsterapi på VC också. Känner mig äcklig o pinsam.

Ja du har nog rätt i det. Vad jag menar att jag är ensam, är att jag inte berättat något för de mina denna gång,
jag varken vill eller kan just nu, där av min ensamhet.
Men jag känner samhörighet och stöd här, där det finns de som går igenom eller gått igenom samma helvete.
Ni är min livlina.
kram

Om inte annat ska du ju förgylla vår tillvaro med dina livstreflektioner i ett nyktert liv. En viktig uppgift att fylla!
Skönt att det gick bra, eller bra och bra, det är nig viktigt att bearbeta könslorna efter en dån upplevelse.

Du är inte ensam även om det säkert känns så. Jag känner såväl igen den känslan. Har då ofta haft vinet "som vän", men det är ju en falsk vän. Forumet här, ger ett så fint stöd i kampen för att ändra sina alkoholvanor. Roligt att du kommit hit igen! Kram ?

Ja, det är lätt att bagatellisera sitt dryckesintag, det gör nog många. Men det är heller ingen bagatell att förändra sina alkoholvanor. Jättebra att du kan få samtalsstöd på beroendekliniken, sen finns ju forumet här också... I år har jag lyckats hålla upp helt med alkoholen, i perioder av 2 eller 3 veckor. Den första var otroligt jobbig men efter hand har perioderna faktiskt gått allt lättare. Du ska se att det kommer att kännas bättre snart. Nu kämpar vi vidare!

Hej! Det som motiverar mig är att jag vill inte längre vakna och vara bakfull. Sjukt jobbigt! Att inte vet vad man gjort under alkoholen inverkan. Alla dessa minnesluckor! Minnesluckor som ger mig ångest och som skrämmer mig. Nu får det vara nog. Aldrig mer alkohol, aldrig mer full.

Jo, så är det förstås, en måste lämna sin bekvämlighetszon för att komma någonstans. Just nu är det inte helt bekvämt men det blir tydligt att jag inte kan vara tung i huvudet på jobbet under förändringen hur lockande det än känns att landa i soffan med ett vinglas efter en tuff dag.
Hoppas jag kan sova inatt...

jag drack alldeles för mycket igår och det var trött och bakis idag på jobbet, men idag är jag nykter och det ska bli skönt att vakna upp och dricka gott kaffe i morgon. I morgon ska jag inte gå förbi systemet.

Det handlar till stor del om att kliva ur bekvämlighets zonen. Jag tror att du fixar ditt nya jobb och de har ju valt dig! Jag bytte för 1 år sedan och var bra skakis ett tag men det går över. Tufft i början men sen när man märker att man platsar så ökar självkänslan. Ta kontakt igen med beroende kliniken. Du kommer att få hjälp! Du är verkligen värd någonting bättre än det du har nu! Tänker på all ångest och sömnproblem mm som alla som dricker får tampas med!

Idag blir det muffins och bubbelvatten. Rastlösheten vill inte släppa.
I morgon är en annan dag.

Vi kämpar på och i morgon är det en ny nykter dag!

Tjena Mackan!
Jag känner igen din situation fullt ut. Kommer från samma beteende själv. Du frågar efter tips att ta sig ur eländet så här kommer mina egna erfarenheter helt brutalt ofiltrerade:
- har du bestämt dig för att helt bryta med alkoholen? Om inte så har du en näst intill omöjlig uppgift framför dig. Har du bestämt dig så ser framtiden ljus ut.
- bit ihop och planera aktiviteter samtliga dagar och kvällar kommande 10 dagar. På så sätt kan du hindra dig att knalla in på Bolaget innan stängning.
-var medveten om att du kommer att svettas, skaka och sova risigt de första dagarna men redan efter några dygn kommer förändringen och du kommer att sova gott, vakna utan ångest och vara pigg.
-skriv/läs här i forumet
- besök gärna ett AA möte. Det är härliga människor som vill dig väl. De dömer inte och vet exakt vad du går igenom.

Jag är inne på dag 19 och redan har tankar och sug efter alkohol avsevärt avtagit. Jag är numer berusad av nykterheten om du kan förstå vad jag menar.
Därmed inte sagt att jag kan släppa garden. Jag går på AA, läser mycket om vår sjukdom samt har en sponsor som stöttar om det blir tungt.

Ett sista tips: om du har en god vän att anförtro dig till så gör det! D vänner jag berättat för har bara reagerat positivt och det vore ju konstigt om någon surnar till bara för att man väljer att inte ta sitt liv sakta genom alkoholen :-)

All lycka till!

Nej, inget val. Men det visste jag ju egentligen. Känner mig moloken och trött. Nya tag! ❤

Att först funkar det ett tag och sedan eskalerar det. Jag skrev någonstans om rovdjuret (som jag kallade beroendet). När det verkar tamt är det som farligast. Det kommer att hungra, vråla och jaga förr eller senare. För mig har det eskalerat väldigt fort, för många med en annan variant av beroende/dryckesmönster kommer det mer smygande.
Måttligheten hålls med noggrannhet i början, man är taggad och vaken. I takt med att det blir fler tillfällen ökar begäret. Antingen på kemisk väg, eller psykologisk genom att man tycker att det går så bra, eller så faller man tillbaka i gamla hjulspår.
Därför är det alltid en risk att dricka. För de gånger man klarar av att hantera det så som man tänkt ger en falsk trygghet, och de gånger som det inte fungerar kan leda till uppgivenhet eller att man inte märker när det börjar dra iväg.
Börja om med vita dagar, hjärnklar. Något annat val har du inte, eller hur ❤

Jag har en likadan dag jag också, har nog hängt här många timmar i dag.
Har fortfarande huvudvärk och mår riktigt dåligt, av det som hände i går.
Men jag ska heller inte dricka i dag, eller kväll. Måste försöka komma upp ur gropen,
det gör jag bara om jag inte tar till A.
Nu kämpar vi och så vaknar vi till en ny dag i morgon som inte har ångest eller bakis.
kram på dig

För ert stöd och svar! Skriver ett längre inlägg i morgon då jag ska försöka fånga John Blund innan han drar igen. Fenix! Hur går det för dig? Trodde du var fri och kurerad för ett bra tag sedan?
Känns som ett störtlopp är åt fel håll på något vis. Klättrar hellre uppför ett tag framöver Fenix.
Lp

Tjipp!!!!
Pennan har väl inte glödit här på ett tag, men jag har fullt upp med livet.
Nykter sen 20 Augusti och ser inga hinder längre. A finns ibland i huvudet men inte i strupen, och så ska det förbli.
Kommer nog aldrig känna mig helt normal, men vad fan är normalt?
Skönt är det iallafall?
Lycka till alla!!!
Kämpa kämpa??

kul att se dig här igen. Du, jag och Tjalle tillhör ju verkligen veteranerna här inne, och det är förstås hög tid att få ett slut på slalomåkningen. Nu satsar vi på ett störtlopp rakt ner i nykterheten!

Vidrig oro i kroppen hela dagen idag. Till viss del säkert påverkad av fredagens hemskheter. Försökt tryck bort med snacks, läsk och annat. Känns som jag har ett konstant beteende/tröstbehov men det behöver inte vara a.

börjar kanske sakta inse att jag bör konfrontera och lösa de orsaker som ger mig stress, ångest och annat och inte försöka bedöva.

Om jag lyckas med det kanske jag inte har behovet av bedövning och kan lättare avstå helt alternativt ha ett normalt förhållande till a?

Tänker också att jag ska försöka ta en liten paus från forumet, blir nästan lite för mycket tankeverksamhet kring a.

Så slutar med en hälsning till mig själv när jag läser detta i maj:

Grattis! Fan va bra att du körde en vit månad! Men se upp nu och tro inte att faran är över! Kolla bara vilken lång tråd och kamp det var att bara ta en vit månad!

Ja, jag brukar lägga ner en hel del tid på hur jag skulle finna samma ro istället för alkohol:) Jag vet att jag finner ro efter träning och jag finner ro med en god bok och något varmt att dricka, men ibland när känslan kommer att man vill slappna av så orkar jag inte ta till något annat än det där nedrans glas vinet...jag fick ett tips häromdagen som jag har tänkt på under helgen och som jag även använde när jag slutade röka för väldigt många år sedan och där är att när suget eller längtan kommer så skall man ta den till sig och vänta ut den, oftast så går känslan över inom en kvart. När jag då vart röksugen och tog till mej suget och kände in den så tog det inte lång stund förrän den klingade ut, samma sett gäller det även suget efter vinet. Jag har provat under helgen och jag tycker det har fungerat bra, samma sak när man sitter med ett glas vin och har druckit ur det att man väntar ut känslan och inte går och hämtar ett nytt glas (som jag brukar göra). På så sett inser man snart att, ok det räcker nu! (Förståndet kommer ifatt!!)
En annan sak som jag brukar göra ibland är att gå ut och "tok"träna, känslan då när man kommer in är att man får ro i kroppen och känner sig tillfreds med det. Fast jag vet att ibland så tar tankarna över och då blir det inte så:( Men jag vill verkligen ta tag i detta idag och nu, för vart är vi annars om ett eller två år om vi inte gör det, för hur har de senaste åren sett ut. Det har ju äskalerat rätt bra med tanke på hur man konsumerar alkohol, iallefall för mej.
Vi tar en dag i taget och känner in känslan:) Kom gärna med bra tips till oss!!

gick inge bra i helgen, drack igår med och är bakis idag. Känns inte alls bra, men det är bara att ta nya tag. Idag ska jag inte dricka något. Så här är det, det går bra några dagar och sen faller jag dit igen.

Jo men visst är det så, en process helt enkelt. Men det ska gå!!!?

Uttrycka sina känslor är ju viktigt, men sen om de faller i god jord, är ju inte helt säkert.
Jag är mer sårbar då jag också jobbar med mig själv i tysthet, jag har inte berättat för
honom mer än lite detaljer då innan vi åkte till Spanien, men sen har jag inte kunnat berätta
mer då han är så kontrolerande. Jag bad honom om att inte börja kontrolera mig mer då det skulle bli bara värre då,
han lovade det, men har inte hållit det.
Jag har fått känna på det då vi var där nere och det är inte
bara alkoholen han kontrolerar utan många andra situationer. Han har aldrig varit fysiskt elak mot mig,
kanske jag ska förtydliga.
Jag kan ju inte påstå att jag tillåter mig att bli kontrollerad utan slår bakut, då viker han sig men så är det
lika igen i någon annan situation. Det är nog det som var en av orsakerna att jag började smyga. Även om jag
inte skyller mitt drickande på honom, det är jag som dricker, det är jag som förstör min kropp, det är jag som tar
beslutet att öppna flaskan.
Som det är nu så känner jag mig väldigt ensam, jag vill inte berätta för någon att jag tagit upp drickandet igen.

Är så trött, väldigt tagen av händelserna i Stockholm i helgen, men det gör inte att jag dricker mer
utan bara att jag är tagen och trött. Känner så med alla som råkade illa ut, både de som blev direkt drabbade
men även med människor som fått trauman av att varit där i stormens öga.
Tack för att du reflekterade, det känns varmt, känner att jag behöver det.
En timme i taget!