Senaste kommentarerna i forumet

Hej Fruhoppfull!
Det låter definitvt inte som du är eller har varit en dålig mamma!
Kan inte tänka mig att dina grabbar tagit skada. Att du bestämt dig är kanon, jag har druckit i hela mina barns uppväxt och de är 20 och 23 år nu.
Tror givetvis att de har tagit illa vid sig av mitt drickande men det är aldrig försent att förändra sig.
Jag hör i dina rader att du kommer lyckas alldeles utmärkt!
LP

Å rida igenom den värsta stormen. Våga stå kvar i den, det kommer att lätta. Dricker din man oxå eller vet han om ditt problem med alkoholen? Oftast vet ju våra nära och kära mer än vad vi tror.
Har du möjlighet att ta hjälp utifrån framöver?
Flykten från vardagen och från mig själv passar in så bra på mig när jag var aktiv. Drack för att orka med livet. Det går att leva utan alkohol och dessutom må riktigt bra. Ta hand om dig och fortsätt skriv här. Många kloka själar med samma problematik.
Stor kram!

Jobbar själv inom socialtjänsten och är också här! Vi är jättebra på att hjälpa andra men dåliga på att ta hand om oss själva! Tror inte du förstör dina barn. De tycker om sin mamma och vill så klart se henne lycklig. Det bästa du kan göra för dem är att ta hand om dig själv! Skam och skuld kan ta knäcken på vem som helst!

Önskar dig lycka till! Ge inte upp om det blir bakslag! Du kan.....

...och jag är spiknykter. Har varit det förut i perioder, men det var ett tag sedan jag var det på en lördag nu. Känns skönt och just nu självklart. Vet så väl att det kommer sug om någon - ett par dagar, men just nu känns det så bra. Pommes i ugnen och maken grillar i trädgården (brrr) med en folköl i näven. Killarna sitter i TV-soffan och tittar på TV, vi är nyss hemkomna efter bio.

Pratade med min man i bilen (på svengelska, barnen var ju med) och sa att jag är övertygad om att jag har problem med alkohol och att jag nu tänker avstå alkohol en längre period. Vi resonerade om att jag funderat på detta ett par år nu och att jag kommit fram till ngn slags punkt där jag känner att jag kanske aldrig mer kommer att kunna dricka alkohol, och att det är okej om det är så. Jag sa att det nog kommer att vara kämpigt och att det kommer att kännas tråkigt och sorgligt stundtals. Samtidigt är jag ännu inte redo att säga aldrig mer, men mer redo än förut iaf. Har ännu inte funderat klart kring drickande vid speciella tillfällen, som ex personalfesten en gång om året. Tänker att dessa tankar och min inställning säkert kommer att svänga och att jag kommer att få stanna upp och omvärdera sådant längs vägen.

Nu ska jag göra lite sallad. Läser de andra trådarna här och tänker på hur lika våra berättelser är i mångt och mycket. Kämpa på nu alla starka människor här inne!

Vad bra att du känner så; nu är du färdig. Håller med, idag är en alldeles fantastiskt bra dag att sluta på!

För ditt svar ?
Är väldigt lätt o tänka det är inte så farligt osv ...
Era svar ger en extra tankeställare

Plopp. Inte till mig. Min fru och våra gäster till matlagningen börjar smutta.

Ljudet fick det typ att vattnas i munnen på mig. Men kommer lätt avstå. Samtidigt är jag lite osäker på hur kvällen kommer bli. Vet inte när jag var i ett sammanhang där andra dricker och inte jag.

Fler märkliga reaktioner som man stött på tidigare när jag sa att jag drar ner på öl/vin och inte kommer dricka något ikväll/på långe.

"Meh, va tråkig du är. Lite sprit då?"

Så konstigt att man måste dricka för att vara rolig. Men förmodligen är man kanske lite roligare när man dricker?

Bra beslut lillper! Håll ut nu! Hejar på dig

Kämpa på Liten stor! Det är ett nöje att följa med på din resa, ska precis börja min egen resa på blad 1 idag.
Femtielfte gången i ordningen typ.
Inser själv att det gått så långt och all ångest o oro är så fruktansvärt meningslöst att bära på.
Sköt om dig!
LillPer

Jag har nån form av posttraumatisk reaktion men ska få samtal bekostade av jobbet.
Detta är väldigt tungt.

Kram <3

MM

Antabus borde jag själv kört igång med direkt. Känns som det kommer funka den här gången utan men trillar jag dit igen drar jag till vården för antabus jag med.

? hoppas på bättring! Du är en mycket fin människa. Tror att du lägger oerhörda krav på dig själv.
Hoppas du får god hjälp!

Det värsta av allt Ellan är att jag jobbar inom området själv och vet mer än väl att det inte är Bra! Men precis som du skriver så är det känslan jag vill åt! Det är faktiskt den enkla sanningen. Jag är djupt tacksam över att du bryr dig! Har börjat gå till en psykolog och det tror jag blir bra! Funderar på att gå på ett AA möte någonstans där jag inte riskerar att stöta på någon jag känner och framförallt inte någon klient! Än så länge fungerar jobbet bra och jag är duktig på det jag gör! Tyvärr inte lika bra på att ta hand om mig själv!

Det är en viktig bit, dvs hur vi dricker? I mitt fall var det inget njutningsfullt smådrickande, jag ville åt känslan det gav mig. Så även fast drickandet inte sker varje dag eller ens varannan dag så kan beteendet finnas och det riskerar att eskalera. Jag har träffat på människor som är sk helgalkoholister. Super fre-lör och håller sig ifrån det i veckorna. Tankarna och längtan efter helgen för att kunna dricka igen var så stark så konsekvenserna fanns där ändå.
Vilken form av hjälp är du villig att ta emot? Har du någon att prata med? Gå på ett AA-möte? Vänner?
Kram!

Påbörjade min antabusbehandling i onsdags, då kapitulerade jag och bad min husläkare om hjälp, och det känns som en befrielse att komma ifrån detta evinnerliga hinkandet av vin varje kväll, år ut och år in, detta eviga förhandlande med sig själv , ska bara......Var så trött på mig själv nu så det stod mig upp i halsen...men nu har jag börjat resan......

Kram och värme till dig MM❤

Det måste verkligen finnas ett liv utan vin!! Vet heller inte hur det ska gå till? Det är sorgligt att alkohol ska behövas för att man ska fungera och ha kul! Jag inser också att det inte längre går att hålla på så här! Det måste finnas ett värde i att få vakna utvilad och må bra och inte behöva döma sig själv för allt tok som hänt! Jag vill gärna tro att det finns ett annat liv än detta?

Vilken kämpe du är och jag blir imponerad. Skönt att du har familjen med dig.
Kampen tar det nog tid innan den är borta men desto längre det går slit det förhoppningsvis lättare.
Du tar många kloka beslut i ditt kämpande, du ger mig styrka i mitt kämpand. Stor kram

Du är ingen dålig människa och inte jag heller även fast jag i skrivande stund känner mig ganska kass. Självförakt är något som vi som dricker för mycket ofta har problem med. Jag har det! Jag tror de flesta människor är bra människor och såklart även du! Vi får hjälpas åt! Vi får inte ge upp!! Kram

Jag blir hemskt tacksam över dina ord samtidigt så känns det konstigt och främmande att betrakta sig som alkoholist. Men det är ju faktiskt det som det handlar om. Dricker inte ofta eller rättare sagt oftast bara fredagar för att fira att det är helg. Men det handlar om belöning för mig och det senaste året har det blivit mer alkohol och ibland under veckorna. Sitter och gråter vilket jag inte gjort på länge och något vi män inte gärna gör! Jag skulle bli jätteglad om du skriver igen! Sköt om dig!

...som borde veta bättre.
Har läst din tråd nu hjärnklar. Du skriver så bra och insiktsfullt. Jag och min man triggar varandra också. Ska försöka få rätsida på det nu tänker jag. Vi är bra på att stötta varandra, problemet är ju bara när vi båda faller samtidigt. Precis som du beskriver så kommer jakandet nästintill automatiskt när han nämner vin och vice versa för honom när det är jag som frågar, tror jag. Hm. Har så svårt att föreställa mig oss som nyktra och...ja vadå? Tråkiga? Blir irriterad över att det är parallellen jag drar när jag tänker på ett nyktert liv.

Ville mest bara säga hej och så. Blev glad (hoppas du förstår vad jag menar) när jag såg att det fanns fler socionomer här.. Tänker att det är märkligt att det för mig känns så skamligt att själv ha problem när jag har så lätt för att prata öppet, förutsättningslöst och icke-värderande om bland annat alkoholproblem med klienter jag möter. Just idag känns det som att jag hellre dör (melodramatiska ådran kommer fram) än berättar om detta för min chef. Vilket blir ett dilemma eftersom jag därför inte kan ta den hjälp jag och min familj kanske behöver eller kommer att behöva. Jag träffar ju alla dessa människor som kollegor i olika samverkanssammanhang. Mardrömmen vore att söka hjälp, bli anmäld till socialtjänsten (mitt arbete) och behöva förhålla mig till det. Märkligt att känna så.

Tack, tack, tack! Så tacksam för dina rader!

Jag funderar på vad jag kan göra idag. Bara stå ut känns det som. Stå ut med att vara ledsen och stå ut med att längta efter obligatoriskt lördagsvin. Som självklart inte är obligatoriskt. Prata med min man och berätta hur jag känner. Längtan efter något, som egentligen inte är vin utan typ ngn slags flykt från vardagen.

Tack än en gång för dina fina, uppmuntrande och medkännande ord. Jag tänker att jag ska våga bara vara.

Svaret tror jag du har inom dig;
Vi alkoholister dricker för mycket, utan konsekvenstänk, för att vi är alkoholister.
Och dina problem är INTE futtiga! De är livsviktiga för dig.❤️
Vissa saker kan vi inte förändra eller påverka men vårt tillfrisknande kan vi ta ansvar för.
Styrkekram!

Hej och välkommen hit.❤️ Om jag skulle kunna inge dig det minst gnutta hopp så vill jag göra det nu. Det går att vända och det går att ta sig ur skiten. Det går att tillfriskna och det går att ta hand om sorgen och skammen. Självklart är det tufft och smärtsam när vi tänker på våra barn men det går. Det krävs mod och en stark villighet i att förändra. Jag började min resa för lite mer än ett år sedan och har också barn. Vad kan du göra just idag som är bra för din nykterhet? Vad är du villig att göra? Det känns som att du kommit till en punkt där det inte går längre, det är stopp. Fortsätter du i samma anda så vet du egentligen resultatet. Väljer du en annan väg så har du allt att vinna.
Våga testa nya vägar.❤️
Kram
Ellan

Va obehagligt! Man får sig en tankeställare att uppskatta livet.

Styrkekram och vad skönt att du klarade dig