Senaste kommentarerna i forumet

Efter den natten är hon otroligt ångerfull. Hon messar små hjärtan, skriver varje dag att "jag älskar dig" (vilket inte är vanligt i min familj). Att hon är ångerfull är väldigt bra. Men alla dessa kärleksyttringar gör mig otroligt obekväm. Det räcker med nån gång. Men inte varje dag - flera gånger om dagen. Hon blir upprörd när jag inte svarar samma sak alltid. Jag känner mig trängd.
Min reaktion i historien nu har blivit att jag inte berättar något alls om mitt privata liv. Saker jag sagt till henne om mig själv, som inte alltid varit helt positiva, berättade hon för min vän den natten. Så nu lämnar jag inte ut mig själv alls. Hon sabbade så jävla mycket den kvällen. Vår förtrolighet är borta. Vi har alltid varit väldigt förtrogna med varann. Men det är slut med det nu. Hon verkar inte ha märkt något av det. Hon vet inte heller att vi inte kommer åka tillsammans fler gånger nånstans. Men det kommer hon bli varse. Vet inte hur jag kommer säga det, men när en resa ihop kommer upp kommer jag helt enkelt bara säga att "nej, bättre du reser med dina vänner"... eller nåt.

Jag har i princip hållit mig nykter. Men nu har jag en ny tradition. På fredagar har jag liten middag med ett par utvalda vänner. Vi delar på två flaskor vin. Inte mer, inte mindre. Vi har trevligt ihop och bara "är". I övrigt, lör-tor dricker jag inte en droppe.

Ja ja..... livet tar oväntade vändningar.

Ja, ångesten kan vara hemsk. Men samtidigt kan den bli ett hjälpmedel. Man vill inte må så dåligt igen.
Då kan man börja arbeta på att undvika den alkohol-relaterade ångesten genom att dag för dag bestämma sig för att vara nykter.
Ångesten avtar med tiden, och försvinner helt till slut.

Det gjorda kan man inte göra ogjort, men framtiden kan man påverka.

Ta ett kraftfullt omtag nu Gunda. Här inne kommer du att få stöd.
Pepp och styrka!

Just nu sitter jag här med en ångest som är förlamande.
Blev så glad att du skrivit, så tårarna rinner.
Ja nu tar vi nya tag det här ska bli min första nyktra dagen på länge.
Stor Kram på dig.

Vad kul att du är här igen Gunda! Det blev tomt utan dig och jag har många gånger funderat på hur det är med dig. Tråkigt att det inte blivit som du velat, men det är otroligt svårt. Jag har också fallit ett par gånger och har haft samma känslor som du, finns så mycket man inte borde gjort. Men nu är det som det är, det enda vi kan påverka är framtiden.
Jättekul att du är tillbaka, nu börjar vi om igen och denna gången ska vi lyckas! Vi har en härlig vår och sommar att se fram emot. Ångesten kommer lägga sig och det blir enklare. Stor kram!

dricker man en dag så är det lätt att dricka påförljande dag. Men idag kör vi en vinfridag!

Jadu Emma, mitt morgonkaffe smakade INTE gott idag! Blä! Är så arg/besviken på mig själv. Sitter här nu med alla de symtom som jag visste igår skulle vara idag. Har 4 tuffa jobbpass framför mig nu, så ska inte heller dricka något i helgen. Vi kämpar vidare. Imorgon smakar vårt kaffe gott igen. Kram❤

Varför gör jag så här emot mig själv? Varför? Nu sitter jag här och mår pyton IGEN! Illamående, ångest, orolig, skakig. ALLT detta visste jag ju igår när jag "började".. men lika förbaskat kunde/ kan jag inte låta bli. Avskyr mig själv! Har 4 jobbpass framför mig, så har iaf inget "planerat" ännu...

jag debuterade sent och det har säkert underlättat när jag började moderera drickandet. Men – och det är viktigt – det finns en orsak till att jag började dricka, och den anledningen finns kvar, om än i annan form. A var en farlig kavaljer jag bjöd upp, hen ställde allt på sin spets, blev till en absolut gräns mellan liv och död. Jag glömmer aldrig varför jag tog hen till mig och jag har den största respekt för hen. Jag vill ju helst leva.

jag var faktiskt orolig ett tag där. Hackspetten har jag också känt av till och från, jag hoppas att han så småningom inser att det inte finns något att hämta här och lika innerligt hoppas jag att också du får vara ifred framöver, att du manar fram en vilja som är så hård att han bryter näbben.
Ha en härlig fortsättning på dagen!

jätte bra! Kämpa på!

Suget verkar vara väldigt svårt att komma ifrån/undvika. Det enda vi kan göra är att tackla de situationerna på ett lämpligt sätt.

Det blev ett kort besök där jag bara beskrev mina problem och min familjesituation. Sköterskan frågade om barnen behöver stöd och verkade förstå att de inte behöver någon ytterligare hjälp. Det här är mitt problem inte barnens än tack och lov. Mina barn är inte oroliga för mig nu. Skulle de behöva träffa någon för att prata om mitt alkoholberoende skulle de bli det.
Jag bokade in en läkartid till imorgon, lämnade en massa blodprov och fick en massa broschyrer om mediciner.
Jag har startat processen och nu hänger jag mest med och mitt i det här undrar jag om jag verkligen vill det här. Jag gillar ju mina vinkvällar i soffan också...
Nu blir det yoga för att ta mig tillbaka till verkligheten igen.

Håller med dig Levande. En ask belgisk choklad med hög kakaohalt.

Tack för ditt svar Sinnituss.
Just nu finns inget sug, det känns bra! Jag vet dock att suget kan komma som en blixt från klar himmel när som helst. Skillnaden idag är att jag inte kommer utsättas för någon situation där det brukar drickas.
Så nu kör vi på med nyktert! Elva dagar än så länge är en bra start ?

Nej, det går inte att börja försöka ta något glas ibland. Då hamnar man till slut i träsket igen.
Jag har ju gjort detta misstag själv tidigare. Men fördelen är att nu behöver jag aldrig överväga sådana dumheter,
jag kan leva i total frihet från alkoholen.

Njut av våren, ljuset och värmen som vi har framför oss Levande.
Sköt om dig!

Uppdelningen i olika typer av beroenden säger ingenting om problemets svårighetsgrad. Värdering eller bedömning av problem är onödigt. Tanken om kemiskt och/eller psykologiskt är egentligen bara intressant utifrån hur man kan förstå och behandla det.
Jag, som har ett tidigt alkoholmissbruk och inte är vardagsdrickare har mindre svårigheter i det dagliga livet när det gäller att vara nykter, men löper kanske större risk för stora konsekvenser om jag skulle trigga långtidsminnet med ett enda glas. En som sakta drukit sig till en vana kanske har svårare att bryta den men längre sträcka tills det blir katastrof om nykterheten bryts.
Man kanske kan ha nytta av att dela in olika typer av beroende för att hitta en modell för tillfrisknande som passar.
Så, tolka inte mitt inlägg som att jag tycker att vissa är mer berättigade till stöd eller skulle ha det mindre jobbigt än andra. Vi som vänder oss till det här forumet gör det av en anledning. Just nu kan jag skriva pretentiösa råd och analyser för att jag mår bra och är stadigt inne i mitt nyktra spår. Nästa sekund är det kris och då ropar jag på hjälp. Tack för att du deltar i den kollektiva kraftsamlingen mot ett heterogent men gemensamt problem, Orkidé!

Tack för ni tänker på mig❤Allt är bra här och går till min ek.
Har brottats mycket med lusten att strunta i nykterhet och faktiskt testa om det inte går att ta ett glas ibland.
Idiotiska tankar och vet att det skulle bara bära åt ett håll, men ändå är det ibland som en hackspett i huvudet som pickar tills det blir hål i viljan.
Har hittills klarat av att göra val som är bra för mig och letar verktyg för att även i framtiden klara det.
Så nu läser jag här och inser att jag fortfarande bara är i början av min resa
Så kramar från mig till er hjältar som kämpar där ute, så kloka val som gör att vi mår bra tar jag idag med

Vad gulliga ni är sådan medkänsla ❤️ Jag har haft problem med inloggningen till hemsidan, men nu fått nytt lösen.
Jag har tyvärr slarvat sön, mån, ons pga att vi fått vin i present, samt msnnen som köpt och då korkar jag upp det, utan att tänka. Kan INTE ha vin hemma. Det bästa är att jag inte planerat och köpt det själv. Hsft en otrolig stressig vecka så då var jag värd det, tyckte jag
Surt morgonkaffe i flera dagar pinalina. Jag tänker också på dig varje morgon när jag dricker det man känner sig verkligen inte ensam i detta ?. Inatt sov jag dåligt och sms min man att han inte får köpa vin hem. I helgen blir mitt straff att inte dricka vin. Hoppas det går bra. Kram till alla!!!

När man inte har varit inne på ett tag, är dina betraktelser som en chokladask, man vet inte om man skall spara det bästa till sist.
Här rullar livet på och våren är på väg vilket är skönt.
Önskar dig och hunden en fin dag

Jag har slarvat enormt denna vecka pga att det funnits vin hemma. Min man köpte sedan fick jag vin i present. Allt tog jag till mig sp det blev vin sönd, månd, ons. Känns inte bra! Det bästa är att jag själv inte köpt det, men när det finns tillgängligt så dricker jag. Meddelat min man att inte köpa hem. Så nu "ska" jag inte dricka något till helgen är planerat. Man mår ju så bra utan, stt det ska vara så svårt att inse ?. Må gott pinalina, vi kämpar ihop och alla andra

sin egen personlighet? Ska man ens? Jag tror nog de flesta har sidor av sin personlighet som dom inte är helt nöjda med, så ock jag. Alldeles bortsett från mina missbruksproblem så finns det saker hos mig själv som stör mig. Jag har till exempel en tendens att göra en sak i taget och det väl inte helt fel, för det mesta, men ibland drar jag det in absurdum. Just nu har jag två stora rishögar liggande på gräsmattan som skulle behöva komma iväg till tippen, annars lär jag få två stora döda fläckar på gräsmattan när den så småningom inser att det är vår och börjar växa. Jag har bestämt mig för att så småningom köpa en släpkärra, det känns som ett måste här ute på landet, bara inte just nu. Så rishögarna ligger där de ligger, i väntan på en släpkärra som kanske inte blir inhandlad förrän till hösten. Till saken hör att det ligger en mack bara någon mil bort som hyr ut släpkärror för en spottstyver, men jag ska ju köpa en, gubevars, så varför slösa pengar på att hyra nu? Dum i huvvet, javisst, men det bär verkligen emot. Eller så är det ren lathet.

Latheten ja, där har vi en annan sak som jag brottas med. Ibland kan det vara till fördel, jag har en tendens att hitta det enklaste sättet att göra saker på, men där finns också stora nackdelar. Ofta misstar jag enkelt för snabbt, och när man försöker göra saker snabbt har man en tendens att slarva och det går ibland ut över till exempel fingrarna, vilka brukar vara täckta med plåster efter ett antal snabba men ogenomtänkta beslut. Så är det förstås också det där med att få rumpan ur vagnen, nu när jag sitter här inne i värmen och tittar ut på min frostnupna trädgård dyker det upp en hel del "ska bara" som hindrar mig från att ge mig i kast med dagens värv. Det är väl ok om de där "ska bara" innefattar att ta itu med årets deklaration eller så, men när det mest handlar om att slösurfa på nätet eller att spela något löjligt litet spel så blir jag arg på mig själv. Vilket sällan får något bra resultat, jag går bara undan och ställer mig i ett hörn och är sur tillbaka.

Ta så mycket plats du vill, MM, jag tycker det är kul att veta att någon läser mina alster. Jag vet ju redan att det finns några stycken som gör det, och jag har ju flera gånger deklarerat att jag skriver för min egen skull, men ändå... Jag är lite av en enstöring och det är jag helt ok med, jag har svårt att uttrycka mig i tal så jag känner mig ofta utanför i sociala sammanhang, jag är livrädd för att göra bort mig och när jag någon gång säger något och får undrande blickar till svar kan jag älta det i timmar efteråt. Så jag har valt att undvika större sällskap, om jag måste så sitter jag inte sällan tyst i ett hörn alternativt hittar någon som är lika udda som jag som jag kan umgås på tu man hand med. Icke desto mindre har jag ett bekräftelsebehov, kanske är det till och med lite större än det är hos mer socialt aktiva människor. Så även om jag sällan svarar på kommentarer så betyder dom en hel del för mig.

Ha en bra dag allihop!

Vi har varit några stycken härinne som jag tror har lite samma tendenser ibland: att försöka se till så att alla får respons på sina inlägg. Tänkte kanske att du låg lite åt det hållet AlkoHD :-). Nu är det helt ogörligt. Eller så är det fortfarande möjligt bara jag som inte orkar längre och inte heller riktigt kan hålla reda på alla nya som bara rasar in här. Jag tycker det är utmärkt när man som du lackar ur lite grann och uttrycker sin besvikelse och sitt behov av respons. Men jag vet inte om lösningen är att börja ta ansvar för alla trådar... det är oerhört tröttande. Vi är så oerhört många! Ibland får jag en känsla av tröstlöshet när jag läser. Det är så otroligt många med samma historier, samma bakgrund, samma tendenser. Och vi skäms, men vi tröstar, ger oerhört fantastiska råd och tips. Vi kan verkligen det här ämnet i teorin i alla fall. Jag tycker att du har fantastiska strategier NyaMagnus. Spela upp filmen och nu skapa ett nätverk. Om man halkar så är det så oerhört bra att ta sig upp snabbt, det har varit den avgörande skillnaden för mig. Att inte bara känna hopplösheten och gå tillbaka till träsket. Nu håller vi varandra flytande (kanske ett oerhört dåligt uttryck) på land!

Tack för kloka ord. Jag tror det där med eget ansvar är något jag måste jobba på. I stunder av stress när autopiloten går på har jag fortfarande inga bra strategier.
Förebygga går bättre. Har däremot inte provat filmen. Ska skapa den idag och börja spela upp.

Sovit tungt utan att vakna flera gånger. Så skönt.

Gårdagen kom och gick. Presentationen gick bra, det var jag och ett gäng gubbar, det är väl lite så inom mitt yrke. Före var jag knappt nervös och efteråt kändes det bra. Jag pratade bara i några minuter tillskillnad från de flesta andra och jag tror det var uppskattat.
När jag väl kom hem hade jag en lätt huvudvärk. Jag satte mig framför dator, slog igång en serie jag sett förr och tänkte att jag skulle vila innan jag skulle ut på middag. PANG sa det och så var alkoholsuget där. Triggat av lusten att fira att jag klarade av presentationen och för att jag druckit till den serien så många gånger förr. Går det här suger någonsin över? Jag har varit rökare, det var många år sedan, men känner aldrig ett sug efter cigaretter idag.

Senare, ute på middagen, insåg jag styrkan i att ha bestämt mig för en vit månad. Det finns inga alternativ och är inte förhandlingsbart. Jag anlände till restauranger efter några andra bekanta och satt och drack öl. Fick en lätt klump i magen tills jag insåg att de drack alkoholfritt! Då var det lätt att beställa in en likadan. Senare beställdes det in vin men vid det laget hade jag samlat ihop mig själv, påmint mig om att det hela inte är förhandlingsbart och kunde tacka nej. Ingen frågade varför och det är jag tacksam för.

Fastän jag inte drack igår så känner jag mig nästan lite bakis idag! Det blev rätt sent och den obehagskänsla jag har idag talar om för mig att jag gjorde helt rätt i att avstå alkoholen. Den hade inte gjort någonting för mig. Kanske att vinet hade passat fint till maten men bortsett från det hade jag väl mest blivit lite högljudd, sagt dumma saker och mått riktigt dåligt idag.

NyaMagnus: Under mitt fjärde år på universitetet tog jag på mig alla presentationer som skulle göras i alla kurser jag läste. Jag avskydde att stå inför folk men insåg också att det var någonting som krävdes av mig. Så jag gjorde det, det var tufft men jag överlevde. Idag är jag fortfarande nervös men det går helt klart bättre och bättre för varje gång.

Egentligen bör vi nog vara lite noga med hur vi uttrycker oss härinne.
Själv borde jag i högre utsträckning skriva: "jag kände mig trött, less och stressad så jag tyckte att det vore en bra idé att dricka vin", "jag valde därför att dricka vin för att må bättre"... redan när jag skriver just de orden särskilt de om att må bättre så blir det lite lättare att dra hela filmen till slut. Om jag gör nåt för att må bättre så ska det ju helst vars det som händer, men om man som nyaMagnus skriver spelar filmen till slut så är blir det ju inte så. Kanske 20 minuter..,
Så när du skriver "risken är stor att det blir" - vad är det då du egentligen borde skriva:
Jag kanske väljer att ta ett glas vin... för att? För att? Jag alltid gör det?, för att det är gott och trevligt? För att jag behöver det efter en jobbig dag? Och när man väl förklarat varför för sig själv så kan man också fortsätta dialogen. Alltid? Men då väljer jag a-fritt idag, inte lika gott, men trevligt... jobbig dag? Finns det nåt annat jag behöver? En promenad? Träning? God mat? Bad? Lättare sagt än gjort detta givetvis, men vi har alla ett val (även om det stundtals känns som om autopiloten är på).