Senaste kommentarerna i forumet

Lämnat bakom mig ännu en vit helg. Helgen i sig har sällan varit mitt problem dock. Mera veckorna då det mer är vardagarna som är min utmaning. Men jag har känt mindre o mindre sug. Min alkoholterapeut har rätt. Varje återfall späder på suget medan varje ärligt nykter dag ger ett poäng för det andra livet.
Mitt mål är att med självklarhet kunna säga; nej tack, jag dricker inte alkohol.
Lyssnade på en komiker som gjorde en sketch av detta. Att (inte) dricka alkohol är det enda självdestruktiva beteende man tvingas försvara om man inte håller på med. Krånglig mening men ni fattar.
En dag ska jag prata om dessa år av smygdrickande och självmedicinerandet i ett övertygande imperfekt. Det är mitt mål. Nykterhet är samtidigt inte "slutet" utan själva resan för att nå dit. En dag i taget på detta sätt och jag kommer nå dit!
Vit måndag till oss alla!

Har du testat systembolagets app promillekoll? Den kanske kan hjälpa till att hålla koll så att det inte går överstyr? Känns lite som att du balanserar på slak lina ibland och det är ju svårt eftersom a grumlar omdömet.

Grattis till jobbet förresten!

Ja öppna inte dem! Vilken tur att jag inte hade min flaska kvar hemms igår, jag hade druckit upp den. Då hade jag suttit här nu på morgonen och åter igen med ångest över att jag inte klarar av detta med att ha A som
bästa vän. Vem ska jag ta kontakt med? Osv, Istället sitter jag nu med mitt morgonkaffe ?. Vill känna så här varje måndag!!
Kram

Så är det. En massa insikter innan man kommer klarar detta
Kram

Två helger irad, det känns toppen :)
Hoppas alla där utefår en super bra och nykter måndag

Har du fått nog, så har du. Man kommer till en punkt när man känner sig så misslyckad och besviken. Jag fick mitt välbehövliga stöd från min sambo då. Alternativen är att ta hjälp utifrån tror jag. Det är så lätt att halka tillbaka. Hur tänker du den här gången?

Tänker när jag läser att du verkar få ut lika lite av fyllan som jag. Du blir bara trött skriver du. Jag känner igen det. Sen skriver du om känslighet av undertoner och annat. När jag drack gick jag ofta igenom olika skeenden som antingen hänt eller skulle hända. Var alltid rätt "smart", kom på bra idéer som jag glömt på morgonen.
Sömnrubbningarna gör att man inte ser klart. Om du dricker öppet hemma så blir barnen påverkade och ledsna även om du inte är otrevlig. Du är ingen kraft att räkna med. Vill du ha det så? Jag förstår att det är svårt att se alternativen, men du verkar inte få särskilt många positiva effekter av a, verkar liksom jag som att du tror att du får ett lugn. Det är lättare nu att få ett äkta lugn, lättare att känna äkta glädje, lättare att känna sig nöjd med sig själv och sina prestationer.
Bra att du skriver här, det känns som om du fått nog. Nu vet jag inte hur länge du druckit, hur mycket, men de sömnrubbningar som a ställer till med är rätt besvärliga tror jag. Värt att sluta bara därför. Lycka till och fortsätt att skriva härinne.

har sina nackdelar. Jag läste nyligen här om hur någon mådde kass även efter en längre tids nykterhet men att det gav med sig då hen tog ett glas eller två. Det stämmer ju, åtminstone enligt min erfarenhet. Jag har initierat många återfall på just det sättet, att bara få en paus, att få dra över mig den där värmande filten och må bra för en kort sekund. För det är ju så det är, jag mår fysiskt sett sämre nu som nykter än jag gjorde förra gången jag hade en nykter period. Konstigt vore det väl annars, i tolv år har jag matat min kropp med alkohol så självklart får det konsekvenser. Och när jag dricker är det som om tiden står stilla, jag har en tendens att jämföra mitt skick nu med hur det var när jag var nykter sist, utan att reflektera över att det faktiskt har gått en hel del tid sedan dess och alkoholen har haft gott om tid att ytterligare bryta ner min kropp.

För något tiotal år sedan noterade jag att efter varje återfall drabbades jag av en besvärlig hosta djupt nere i bröstet. Den satt i några dagar först, men allteftersom tiden gick hängde den i längre och sedan ett par år tillbaka är den kronisk. Jag har varit nykter rätt länge nu men hostan är kvar och jag misstänker att jag aldrig kommer att bli av med den helt. Ibland blir jag så trött på den att det är frestande att ta en paus, jag vet ju att några glas skulle hölja alla mina fysiska besvär i en osynlighetsmantel. Problemet är att nedbrytningen fortsätter; jag är bara inte medveten om den. Jag tycker ju självklart att jag har varit så duktig som har slutat dricka att jag förtjänar en belöning, men sanningen är en annan. Jag har plågat min kropp så länge nu att jag får ta mitt straff, jag får acceptera att jag aldrig kommer att vara i samma form som om jag aldrig hade druckit. Det känns trist ibland men å andra sidan mår jag psykiskt så mycket bättre nu att jag har lättare att handskas med min situation sådan den är.

Det snöar. Jag sitter här framför datorn och tittar ut på ett tätt snöfall, riktig julesnö som faller sakta till marken och återigen döljer den i det vackra vita täcke jag uppskattar så mycket. Det är härligt men lär inte vara länge, så här års åker ju temperaturen jojo och om ett par dagar är det säkert barmark igen så jag får passa på att njuta medans jag kan. Vi hade ett rådjur på vår tomt i morse, varken jag eller hunden märkte det förrän vi kommit en bit på väg, vår morgonpromenad för oss i en slinga runt vår tomt så de första tvåhundra metrarna har vi full insyn, tja, så gott det nu går mellan trädstammarna. Hursomhelst såg vi ett rådjur komma från baksidan av huset, gira tvärt vänster när det fick syn på oss och försvinna in i skogen. Hunden hade åsikter om det där så det blev lite besvärligt att locka med honom på en fortsatt vandring, jag fick lova dyrt och heligt att vi skulle företa en noggrann undersökning av tomten när vi kom hem igen. Och så blev det; två snögubbar som for kors och tvärs runt huset och som inte såg mer än spår. Så nu har hunden suttit på balkongen i snart en timme och spanat förgäves.

Ha en härlig dag!

Kommer tanken/impulsen farande om att gå in på bolaget kan du ju även välja att göra något annat ärende innan så "klokhjärnan" hinner ikapp.
Kanske skriva några rader också först. Typ, nu tänker jag ta en sväng in på systemet för att.....osv

Beror lite på hur du tänker angående försöka med måttlighet eller försöka avstå helt.
På något sätt är det ju mindre risker med att avstå helt eftersom strategierna glöms bort så fort man blir lite onykter.
Förebygga innan kan ju vara något som funkar under bägge dessa förutsättningar. Bestämma med kompisar som inte dricker så mycket att ni ska ses eller gå till ett visst ställe och att du inte vill gå till "riskställen". Eller planera kvällen mer detaljerat ett tag framöver. Om du involverar de vänner du ska umgås med i dina planer kan du även få stöttning utifrån.
Beskriv gärna mer vilka tillfällen du skulle behöva bättre strategier och hur det brukar gå till när du tappar omdömet.

Tog bilen dit, tack för pepp o frågor vänner. men min fru erbjöd sig köra hem. Bläääää. Blev väldigt måttligt i alla fall men det blir alltid måttligt för mig. Men min dagbok här visar ju så sjukt tydligt hur dålig jag är på att vara utan.

Tänker inte ge upp men tankar pendlar nu mellan två alternativ

1. Vita vardagar, tillåta måttliga helger.

2. Bli hel nykterist. Ingen mer a ever,

Funderingar på att lösa vissa grundproblem som orsakar stress börjar utkristalliseras. Men måste tillbaka till längre vit period för att få känna hur jag verkligen mår utan bedövning.

Ångestsymptom och abstinenssymptom ger samma fysiska signaler. Ökas puls, svettningar, illamående, darrighet, muskelsvaghet mm.. Hjärnan vet inte ursprunget, om det är kemiskt, tankar eller verklig fara.
Ju mer man druckit dagen innan desto mer gift ska kroppen göra sig av med och desto mer symptom. Personer utan problem med alkohol skulle också uppleva de symptomen om de någon gång druckit samma mängd.
Om det dessutom finns tankar om misslyckande, att man drack fast man inte skulle, eller att man brutit ett löfte gentemot sig sjäkv eller någon annan ökar det ju på de symptomen.
När kroppen signalerar att något är fel - hallå hjärnan, det finns gift härinne! - skapas dessutom rädsla, även om man vet varför man känner som man känner.
Alltså kan man säga att personer med alkoholproblem upplever mer ångest än personer utan problem just av den anledningen att man dricker mer av giftet. Är man beroende skapas ju dessutom ångest för att kroppen saknar ämnet som den vant sig vid och anpassat sig till. Låg på dopamin = obehag.
Jag kan känna igen det för egen del genom att min ADHD-kaos/panik/rastlöshet brukade kännas så när jag inte hade möjlighet att få en dopamindusch av hård träning eller annan kickutlösande aktivitet, innan jag fick medicin.

Jag tror absolut att vi i många fall får mer ångest. Anledningen till det är nog att eftersom vi vet om att vi inte bör dricka och att det är dåligt för oss så får vi mer ångest. En person som kan dricka normalt och inte är beroende eller missbrukar alkohol behöver ju inte ha den känslan att det är "fel" att dricka. Ofta har man också närstående som inte vill att man dricker och när man då bryter mot det och gör dem "besvikna" så är det klart att ångesten infinner sig. Att göra någonting som man vet är fel är ångestframkallande. Detta är i alla fall min teori och det är så det känns för mig.

Du är så medveten om dina risktillfällen, det är ju bra. Det kommer säkert att gå bättre i framtiden. Själv kan jag tappa omdömet helt efter ett, två eller tre glas vin (jag vet aldrig när). Det beror nog på hur jag mår, om jag är trött, ej har ätit, ibland vet jag inte alls varför det går överstyr - eller inte. Men jag tänker på det du skrev tidigare: man kan aldrig luta sej tillbaka..

Att läsa mellan raderna och försöka förstå vad som egentligen sägs.
Se någon prata genom att utstöta ljud och röra på läpparna det kan nog vartenda varelse både göra och höra.
Alla djur kan kommunicera på sitt sätt, människan försöker i det längsta att tyda vad de menar.
Medans de har svårt att själva värdera det som kommuniceras dem emellan.
En person som flackar med blicken talar inte alltid sanning, att lyssna på en blind person som inte kan se dig i ögonen försvårar budskapen, t.om med en som är kraftig skälögd kan vara svår att se vem han eller hon talar till.
Kroppsspråket säger en sak medans munnen glappar åt ett annat håll, jag brukar själv irritera mig på tv-reportrarna som gestikulerar på ett felaktigt sätt, de nyper med fingrarna, skapar illusionen av en boll, eller en explosion, dämpar eller höjer.
Det ska vara en ordförstärkelse men kan ibland bara bli förvirrande.

Jo jag är en sådan som lyssnar på det som egentligen aldrig sägs, utan vad som menas eller ger känslan.
Kan vara bra för att jag kan förutse saker, men lika gärna vara en förbannelse att mina sinnen aldrig kan få vila,
Utan att jag ska behöva tyda och dechiffrera koden precis hela tiden, varför inte bara lyssna på det som sägs.
Jo det är min förbannelse som inte går att bara koppla bort, jo kanske det gick med berusningen, men då funkade å andra sidan ingenting av kodavläsningen, det blev bara ett enda kaos som t.ex att man inte lyssnar på vad andra säger eller bara avbryter hela tiden eller upprepar sig och upprepar sig...

Jo jag är faktiskt väldigt glad över att slippa behöva avkoda alla flashbacks som man fick dagen eller dagarna efter en fylla.
Hua så mycket skit man hann att häva ur sig på en sådan kort tid, munnen gick som en tvåtaktare och inte hade man något förstånd att sålla bort känsligheter eller osanningar eller till vem man sade saker till.
Det är ett kav lugnt hav numera, knappt lite krusningar på ytan längre, och då mår hela kroppen bättre av att inte behöva slåss mot sina inre demoner i form av ångestattacker.
En frihet i sig självt, minsann...

Min vecka som passerat har innehållit både bra och mindre trevliga saker.
Tillbringade tre timmar på skiktröntgen i fredags, det måste ha varit spännande för dem och fortfarande har jag ingenting fått veta.
Ska jag behöva oroa mig eller inte, bara att ingenting få veta är en oro i sig självt.
Jag är nog inte så rädd inför döden längre, hann att förlika mig med den när jag var som deppigast och faktiskt hade självmordstankar, men om min tid är utstakad så vill jag veta det så jag hinner med så mycket som möjligt.
Jag vill inte dö nyfiken.

I helgen har vi renoverat upp gamla arbetsrummet, ett femtonspel som kom i gungning när dottern flyttade ut och vi fick plötsligt ett rum till övers, grabben flyttade in i hennes gamla rum som var större, renovering.
Hans gamla rum blev arbetsrum, renovering.
Gamla arbetsrummet blir numera ett gästrum så ungarna kan sova över framledes, renovering.
Har dragit på det så länge jag har orkat och frugan har inte velat tjatat men påtalat det sådär någon gång i veckan, har inte velat påbörja så långe vi inte har alla grejor hemma, grejerna finns hemma och sedan är det bara att hitta en ledig lucka.
Luckan kom nu i helgen, och jag har i huvudet planerat allt in i minsta detalj, precis som Ingvar Jönsson i Jönssonligan.
Om vi bär ut alla grejor på lördag förmiddag så ska rummet vara färdigrenoverat på söndag eftermiddag, och så blev det.
Återstår att inhandla en ny garderob och faktiskt en heltäckningsmatta, vår allra första.
Har blivit en hejare på att fixa rummen numera, slarvar som en tok där det går att slarva, tidigare spacklade jag på en massa för att dagen efter slipa bort det, en femlitershink var inget problem att slösa bort på ett enda rum, tog en evighet.
Igår en knappa deciliter, listfärgen är vattenbaserad och kan målas över efter någon timme, likadant med takfärgen.
Numera slabbar man upp tapetklistret direkt på väggen så tapetbord är bortrationaliserad, det bubblar sig överallt men försvinner när limmet har torkat, man river tapeten när det krånglar så får man oskarpa kanter, osv osv...
Man har blivit fuskigare med åren men får skylla på att det bygger på livserfarenhet, och om det inte märks så är det bara onödigt nedlagd tid och arbete.

Det är också en grej som kommer md åldern, man lägger inte ner mer energi på mer än det behövs.
Jag kommer inte behöva försvara mig för ett dåligt precisionsarbete om det ändå kommer att behöva göras om ett tiotal år senare.
Det är ingen altartavla, och jag kommer att behöva dömas efter det, det ska slitas på och användas och tidens tand kommer att skapa en patina som man kan välja att ha kvar, eller förändra, i detta fall...förändra.

Förändring är bra, och ha en patina på sin lever...är mindre bra.

Berra

Hej
Jag vet inte säkert om alkoholister får mer ångest efter att ha druckit än icke alkoholister. Men en sak vet jag och det är att jag aldrig träffat en alkoholist som inte haft ångest efter att ha druckit.
vänligen
Ikaros

Nä, det hade den inte....mer än några dagar.
Därför finns det aldrig sprit hemma hos oss. Och det är väldigt långt till närmaste bolag.
Tur att det finns rent logistiska skyddsbarriärer!
Gonatt

Det känns som om det du skriver är väldigt viktigt. Men jag kan inte sortera upp hur det är menat att tolkas
"Ett barn som lyssnar på den vuxna personen och klarar inte av det.....sparka ut den vuxna och komma åt barnet....barnet har kraft som gömmer sig bakom all trauma och alla skador och alla brister som den vuxna personen har"
Är det barnets egna trauma och skador?
Hittar inte. Kraften finns på utsidan. Skyddar det skadade barnet inuti. Kraften måste finnas. Jo, barnet har kraft annars hade det inte överlevt. Kraften måste lossas för den stänger in. Skyddsrum är säkra men kalla, mörka och ensamma. Rustningar skyddar men väger mycket och hindrar rörelse.

Tänk så skönt för oss imorgon att vakna upp pigga! Brukar också dricka på söndagar( om jag har något)... men INTE ikväll och inte förra söndagen heller( då hade jag festat rejält 8 dagar i följd). Det absolut bästa för mig är att inte ha något alls hemma. Nu har jag 2 L sprit som jag köpte på flyget förra lördagen. Men de ska få stå kvar oöppnade.
Kram❤

Så mycket kaos att hantera. Så mycket ansvar. Och jag känner mig lugn.
Tränat skiten ur mig hela helgen, mycket frisk luft, många timmars läsning i lugn och ro. Två böcker och en massa här på forumet.
Maken sa imorse "jag önskar jag hade tio procent av ditt go". Jo, det hade nog räckt för mig med, svarade jag, blir lite mycket 'go' ibland..."det händer saker iallafall" menade han.
Just det. Händer saker. Hela jävla tiden. Ibland funderar jag på om det är jag som ser till att det alltid finns hundra problem att lösa, eller om det är så att jag inte kan låta bli att lösa allt som dyker upp.
Måndagens och tisdagens agenda:
-Överklagan till försäkringskassan som ska skrivas - och det måste vara vattentätt vilket innebär nagelfarande av lagar och riktlinjer - för vinna ska jag.
-IVO-anmälan till BUP för felbedömning och vägran till utredning för min dotter.
-Västbusmöte angående dottern där jag behöver se till att hon får all hjälp som finns och lite till
-Bevaka en ansökan om bistånd som jag skerv i fredags till soc och vill att man tar upp som extraärende i soc nämnden redan på tisdag. Alltså mail och telefonkontakt med handläggare.
Morgondagen består av praktiska göromål, vardagsgrejer typ åka kors o tvärs för att få dottern till skolan, kommunstyrelsemöte (som behöver förberedas ikväll), middagslagning samt besök av familjebehandlare ang dottern, ytterligare ett politiskt möte måndag kväll.
Andas, vila och träna schemaläggs till tisdag morgon och onsdag förmiddag, ska bli sköööönt....
Fan va gött att man är nykter!

Jag undrar om du brutit nu och försöker komma på fötter?
Hur ser dagen ut för dig imorgon?
Kram

Måste jag lova att prova för att få reda på vad näringstillskottet heter, Roffe? ?

men inget vin hemma, vilket är toppen. I morgon kommer jag kunna vakna utvilad. I morgon ska jag inte svänga förbi bolaget. Det är lättare än att svänga förbi bolaget och sen försöka avstå från vinet.

När verkligeheten öppnar ens ögon. Och man vågar se.
Ha inte vin hemma. Räcker så.
Kram

Jag har svårast att hålla mig undan vin på söndagar. Det är min första sönd jag inte dricker vin. Haft en toppen dag med långpromenad i solen. Åkte iväg på em för shopping (för att jag inte vill bli sugen). På vägen hem kring kl.18 så kom jag på att jag har en 1/2 flaska vin. Bestämde mig för att ta den när jag kommer hem. När jag kom hem fanns det ingenting. Blev först helt förstörd och rastlös men det försvann inom 15 min. Så nu ikväll är jag så nöjd. Kommer vara pigg och glad imorgon Månd ??. Inser att jag kan nog inte ha vin hemma om jag skall klara detta!!!?