Senaste kommentarerna i forumet

...var en låt som gick som ett riktigt örhänge i början på åttiotalet.
Gruppen som sjöng den hette boomtown rats och de blev inspirerade av 16 åriga Brenda som 1979 sköt ihjäl ett antal personer på sin skola i USA, när frågan kom varför, så blev hennes svar jag gillar inte måndagar...
Okey okey jag ska erkänna att jag aldrig kommer att gå så långt, men....
Låten påminner mig en gång i veckan, och den har samtidigt en lugnande påverkan, gå inte för långt den här dagen, och gör inget överilat...

Helgen som har gått har varit till full belåtenhet, jag och frugan har gjort en massa grejer, både planerade och impulsiva saker.
Och ändå har vi hunnit njutit av våran tid, kanske mest pga av den tidiga vårsolen som spritt lite glädje i våra sinnen.
Otroligt vad lite solsken kan göra med humöret egentligen.
Vi hade ingenting planerat idag, jag skulle få sovmorgon lovade frugan mig, men jag var först att vakna ändå.
Barnen kom och åt frukost med oss och morgonen blev riktigt hejdundrande bra.
Tvättmaskinen har gått i skift och snart är det bara disktrasan kvar som inte ha fått sig en omgång, allt är rent och doftar härligt av sköljmedel.

Vi var också först med att fixa till baksidan i området, fyra timmar med högtryckstvätten spolade rent alla utemöbler och trallar.
Gamla bruna intorkade löv fanns kvar som ett märke på nya tralldelen trots att jag spolat bort den helt, en vinter av förruttnelse hade missfärgat ytan på virket.
Borta är hundskiten efter dotterns jyckar, några fastfrusna i isen med med lite frenesi flög de iväg ut över gräsmattan, gödning tänkte jag trots att snön låg kvar på stora delar av den, men först var vi i alla fall.
Längtan efter att få sitta i solen är oerhört stark, det bästa med hela senvintern.
Sittdynorna får vi vänta lite med, så att de inte möglar och får svarta prickar, hammocktaket gick en vända i tvättmaskinen men den förblev allt lite solkig ändå, antingen det eller söndertvättad.
Men nu är vi förberedda på våren, det som återstår är trädgården men då måste snön få smälta bort först.
Så den får vänta några veckor till så att tjälen hinner gå ur marken, krattning, gödning, lite gräsfrön och klippa bort lite döda växtdelar, sen så får det börja spira ordentligt.
Maj Juni är mina favoritmånader, då växer det som bäst i marken, en tillväxttid som gör åtminstone mitt sinne lite gladare.
..och man kan se fram emot en hel sommar med sol och värme, dit längtar jag till!

En helg med mycken möten mellan olika personer, upprätt kontakterna med vänner, och så mellon förståss.
Inte vann rätt låt, men det blev bra ändå, vi kommer ha en stor chans i den internationella tävlingen.
Den här helgen gav mig massor av ny energi, istället för bakfylleångest, svettiga lakan och ett surt leverne.
Bara en sådan enkel sak som att jag vaknade tidigare idag än väntat, istället för att fortsätta tryna i bingen är bevis nog.
Kanske var det ljuset, kanske var det att jag trivdes med livet, kanske det också gav mig impulsiva energier till att starta upp något nytt...

Ibland är inte livet så pjåkigt och jag har heller ingen hybris inför morgondagen, det ska bli mer sol under veckan har de lovat.
Och jag kommer heller inte att behöva skjuta ihjäl någon med ursäkten av att jag hatar måndagar, inte den här veckan i alla fall, haha!

Mors!

/Berra

P.S Ikväll drack jag två ölsorter till söndagsgrytan som var helt nya för mig, det händer hela tiden nya grejer på den alkoholbefriade fronten, så det utvecklas och ser lovande ut för oss som inte behöver förlora oss själva i berusningen var vecka. D.S

Hej!
Nu har det gått en tid sedan mitt första inlägg här på forumet, och det har hänt massor i mitt liv.
För snart 16 månader sen mådde jag skit och ville inte leva längre.

Jag har tagit itu med massor av saker sedan dess: bor i Sverige igen, bytt jobb, är särbo, slutat röka (dock fyller snus den funktionen just nu)
Ser att jag skrev att jag måste hitta min väg, och jag har under denna tid testat många olika saker, internetbehandling här, internatbehandling (12 stegs), AA, terapi (psykiatriker, alkoholterapi samt KBT), medicin (naltrexon/revia och baklofen, anti-depp)

Idag mår jag rätt så bra! Det har nog varit mitt mål hela tiden att "må bra igen", att hitta glädje, att kunna hantera livet på ett hälsosammare sätt.

När det gäller alkoholen så har jag druckit vid några tillfällen under den här tiden, aldrig några mängder och vid sociala tillfällen.
Just den här meningen är svår att skriva då det såklart finns olika sätt att se beroende och vilket otroligt känsligt ämne det är gällande "kontrollerat drickande / avstå helt".
Det jag vill belysa med mitt inlägg är att det finns massor av olika vägar att ta sig ur destruktiva beteenden och det gäller att hitta den som är bäst för just dig, det är inte svart eller vitt, eller en väg som gäller.
Jag har lärt mig något överallt och samtidigt varit lyckligt lottad att kunna prova alla dessa alternativ...

Det jag inte trodde när jag skrev mitt första inlägg, eller det jag ser i svaren på mitt inlägg är att det blir bättre!
Så jävla svårt att se då, men kämpa på, det gör jag :-)

Ha det gott allihopa!

Tror rationaliserande, analyserande och intellektualiserande alltid varit mitt sätt att hantera en (tidigt) oförutsägbar tillvaro. Kaos i hjärnan (adhd) och emotionellet instabil paraniod mamma samt växlande omsorgspersoner krävde hög förmåga att analysera och förutse och skapa egen förståelse. För att överleva.
Det man tränar växer. Det som inte får näring dör. Att känna och uttrycka behov släcktes till obefintlighet.
Så det du skriver är så rätt. Jag använder det jag har tillgång till för att slippa känna eller för att jag inte är tränad i det.
Periodisk alkoholism är allvarlig. Dricka sig berusad genom att halsa starksprit som om det var vatten nästan varje dag i en månad är inte i närheten av "normaldrickande". Inte ens om jag "bara" höll mig till x antal förutbestämda centiliter och klockslag. Om man som enda baksmälla är rejält darrig, men varken illamående eller huvudvärk...nä, det går inte att intellektualisera bort genom att plocka ner och bokstavstolka definitionen på alkoholberoende. Hur nykter jag än är 340 dagar om året.
Jag hade innan 25-årsåldern en fullt utvecklad alkoholism med alla allvarlighetssymptom som finns på listan. Inte fan kan sånt botas. Magkänslan säger FARA! Hjärnan förstår inte att det betyder att man bör akta sig fort som attan, utan försöker lösa problemet genom att analysera sönder det tills det inte längre finns. Med fokus på analyserandet undviks också känslan (rädsla)

Hej nu har jag bestämt mig för att ta prover på levern osv för att se om mitt drickande har medfört några skador på mig. Sen ska jag ha en vit månad från och med idag. Försöker skriva varje dag för att påminna mig själv om att jag inte mår bra av att dricka.

Nä, svårt att hålla sig under riskbruksnivån för kvinnor och samtidigt kunna använda a som avkoppling... det ska nog helt enkelt inte användas på det sätt som många gör. 9 standardglas är 1/2 flaska fr o 1/2 flaska lö och så finns det 3 glas till att sprida ut. Och det är ju inga svåra mängder att hålla för personer med ett sunt förhållande till a. Men det är rätt många som passerar den gränsen, det är jag rätt säker på.

är det bra att rationalisera, förstå processer och biokemin bakom allt. Det gör jag hela tiden.
Det hjälper. Jag vet exkat6 vad som händer, hur det händer, vilka receptorer osv, delar av hjärnan.

Det är inte tack vare detta som jag slutade dricka. Biokemin hjälper mig säkert att bygga upp ett nytt liv.
Men jag slutade irrationellt, av en impuls och helt utan en rationell anledning.
Ibland är det bra att tro på annat än bara vetenskap. Speciellt när det är fullmåne, ha ha.

Det bästa är att du förstått att alkoholen är ett stort problem! Gå och prata med någon! Det finns väl en anledning till att du dricker som du gör? Jag själv dricker mest för att jag är ensam och hamnat i självömkan. Så behöver det inte vara för dig! Det är ofta skuld och skam med när det handlar om alkohol! Förmodar av du gjort bort dig utifrån det du skriver! Allt det där här jag också gjort! Du är värd mer! Dock kommer ingen av oss bli lyckliga med alkohol!

Klarar bara 1 vit dag!!! Allting handlar om vanor och det är det svåraste att bryta. Allt jag gör kopplas till vin. Jag tar vin pga att jag är ledsen, glad, stressad, lycklig, uttråkad, deppig, osv. Jag kan inte tänka mig ett liv utan vin, men vill kunna hålla mig till helgerna, till en början. När jag slutade röka så var det pga dödsångest. Arbetar inom vården och såg en massa elände och cancer vilket gjorde att jag valde mellan att "chansa att fortsätta" eller ett ev "cancerbesked i framtiden". Men jag minns att allt var så tråkigt utan dem. Vinet är svårare att bryta pga det ger så mycket lycka i livet. Trots studier om ökad cancerrisk vid hög konsumtion så blundar jag. Men om jag bara kan hålla mig till helgerna och dricka lagom så är jag nöjd. Jag måste ersätta vinet mot något annat. Mellan kl 16-20 måste jag hålla mig hemifrån och shoppa, då funkar det!!! För jag får inget abstinens. Har bokat upp mig med shopping, zumba mm till nästa vecka. De sägs också att dricker man mycket och ofta så tar det bort lyckan i det vardagliga sysslorna. Det gör mig livrädd. Förr älskade jag att gå långpromenader och lyssna på musik, men nu föredrar jag dricka vin och betala räkningar ?. Måste lära om hjärnan, men hur? Inget är roligt längre utan vinet

Kom hit igen, Blomman!
Allt kan repareras.

Tycker att du får dåliga råd från din mamma. Hon tar dig inte på allvar, skrattar åt dig när du är allvarlig och skrämmer dig samtidigt från att göra något mycket ansvarsfullt. Vem är det förresten som talar om för dig att du inte förtjänar din sambo för att du är besvärlig att leva med? Om det är de här tillfällena du syftar på så kan du ju faktiskt göra det du vill och ta kontakt med någon som kan beriendeproblematik. Eftersom du dricker sällan och jag utgår ifrån att dottern har nån annan som ser till henne vid de tillfällena då kanske det inte ens görs någon orosanmälan. De kommer inte att ta henne i alla fall. Här på forumet finns för övrigt länkar som du kanske kan ha nytta av när du söker svar på dina frågor.
Jag tror verkligen inte att du behöver vara orolig för att söka hjälp och vi är flera här som vet att det inte bara är att sluta.
Du skulle kanske bli ännu mera hjälpt att en terapeutisk kontakt som kan förmedla att du är bra.

Ja, det är ju så det är tyvärr. Men nu är du på gång igen. Mycket vitt i år för dig kan man konstatera och mänga sunda val. Hade samma känsla som du för ett par veckor sedan: Jag ville inte dricka. Men sen.., hann inte med jobbet, kvällar inbokade, ingen ände och ja... stänga av. Nä, mindfullness funkar nog bättre än vin. Måste nog pröva det eller yoga. Jag mår för dåligt fysiskt av vin också + allt psykiskt mående. Se allt bra du är nu, nyckelpigan!

Förstår det här med att intellektualisera... hitta artiklar och bevis som styrker det ena eller det andra... vi är nog många som är där då och då, speciellt när sen lille djävulen vill lura iväg oss.
Ibland är det komplicerat och ibland är det enkelt. A är inte bra för oss, vi är alla här pga någon form av förhållande till a som ställer till det för oss. Inte alltid, inte varje gång... och det är det som gör det så bedrägligt, så lätt för oss att dras med och lura oss själva.

Ibland är det komplicerat och ibland är det väldigt enkelt. Beroende eller ej - a är inte bra för oss. Vi kan kanske hjälpa varandra med den insikten och inte komplicera allt med att se om vi uppfyller alla kriterier.

A ställer till det i mitt liv. Jag mår bättre av att avstå. Så enkelt och så svårt är det. Stor kram ❤

Tack AlkoDHyperD... jo, det har du ju rätt i... är så lätt att slå ner på sig själv och då är det svårt att orka. Jag tänker försöka göra fler bra val, har anmält mig till en mindfulnesskurs som börjar nästa vecka, ska boka tid hos psykolog.... och försöka kravla mig upp ur det här hålet... tack för stödet... man är ju så ledsen... kram

det kan man fråga sig. Undrar också hur många som egentligen har missbruksproblem men också hur många som har ett riskbruk. Kollar man på hur många standardglas man kan dricka utan att hamna i ett riskbruk så ser man ju att det inte är speciellt många glas. Jag drack 12 standardglas 5-6 gånger i veckan....

Framför mig i kassakön var en man som fullständigt stank alkohol och cigarettrök. Han verkade inte berusad. Men det fick mig att tänka på hur många det är därute som har ett alkoholmissbruk. Jag funderade också på om jag har luktat så där illa, såklart jag har, men bland folk?, så att alla har stannat upp. Nä, nu är det andra bullar som gäller, vill inte lukta illa.

Det värmde. Jo, nu är det nya tag!

Bra att du skriver här! Känn ingen skuld och skam! Man kan alltid tänka! " man kan alltid börja om " Alkohol är inte att leka med och väldigt förrädiskt! Ge inte upp och skriv igen!!

Denna helg har det blivit en del alkohol, i min ensamhet. Men men,,, jag tar nya tag och idag är jag nykter, skönt att starta veckan fräsch. Nu kommer ju våren och då är det lätt att lockas. Sol och vin hör ihop på något sätt, men ska tänka om, hitta på nya saker att göra.

Tack. Jo vet de, drack 2 drinkar i fredags me, sen slutade jag, trots jag hade en halv flaska kvar. Drack 4 öl igår me. Ska försöka o hålla de till fredag o lördag nästa vecka.

Så lätt att hamna i tankefällan "fan, det sket sig, ingen idé" och bara fortsätta. Men det gjorde du inte!
Kan det få vara ett lika stort plus i protokollet som det minus du beskrev innan? Och alla andra dagar, januari och februari, det blir väldigt många plus det.

Och när du inte orkar, lägg dig ner och gråt. Gråt över hur det blivit, gråt över hur svårt det är, gråt för din egen skull. Ge dig själv tillåtelsen att känna både rädslan och sorgen. Du kan genom att få känna det du känner ge dig själv den förståelse och tröst som jag hoppas det även finns någon i din närhet som kan ge och som jag är övertygad om att du skulle ge någon kär vän om denne var i din situation❤️

Det är inget fel på dig!!!!

Ingen här har väl svårt att avstå A när man inte är sugen eller när man är jättemotiverad. Då är det ju lätt som en plätt!

Det är ju när vi inte är lika motiverade eller när vi känner sug som det svåra börjar. Det är därför som återfall är ett ypperligt tillfälle att lära sig ifrån.

Det kommer gå bra ska du se ?

Att vara utsjasad, deppig, hungrig och få erbjudandet om tillfällig lindring sådär framför näsan, som en present från ovan!
Men att din make frågar om du vill ha vin är ju inte så bra. Är han med på tåget? Vill han att du ska hålla dig nykter, eller tror han att "lite vin ska hon väl klara av". Man kan ju inte förbjuda någon annan att dricka, och han kanske inte förstår hur svårt det är, men just nu skulle det vara bra för dig med stöttning. Klarar beroendedelen i dig av att be honom hjälpa dig?

Låter som att ni drar ner varandra i alkoholträsket lite Hjärnklar. Kan han ge dig lite stöd i att avstå? Han dricker också för mycket, men det vet ni väl? Det är ju så, så svårt att avstå på egenhand, även med stöd från en sambo. Men när ni är två som velar hit och dit och tycker att ni ska fortsätta som förrut i alla fall ibland, så blir det ju nästan omöjligt. Vad vill du? Vad vill din man? Tyckte mig läsa att du hör till oss som sover bra utan alkohol. Jag sover väldigt dåligt när jag druckit och det blir påtagligt när jag dricker sällan som nu. Fast blir det fler dagar i rad med alkohol så märker jag det inte så mycket längre. Å så uppvaknandet... känslan av obehag i kroppen, muntorrhet. Du har så rätt i att drickandet är meningslöst. Jag satt och räknade igår vad jag faktiskt druckit i standardglas de senaste veckorna. Blev lite förvånad för jag tycker ju inte att det är så farligt nu, men siffrorna talade sitt tydliga språk. Jag dricker dubbelt så mycket som ett rskbruk för kvinnor och dubblar också risken genom att dricka för många glas åt gången.
Kanske nåt för er också att göra. Det blir oerhört svårt att sluta dricka när ni gång på gång hittar anledningar, men ni kanske kan börja genom att köpa halvflaskor. Inga fler dunkar. Då begränsar det sig i alla fall lite grann.

Skönt att höra hur det går till på mötet hos soc. Känns väldigt jobbigt dock då jag arbetar i kommunen och gör en del orosanmälningar själv.
Jag är så otroligt besviken på mig själv att jag låtit allt gå så här långt. Man tror hela tiden att det är väl inga problem att sluta på egen hand. Det lustiga med att jag drack i helgen är att jag var inte ens sugen....Det är som om en liten djävul sitter på axeln och säger: -Jo, men visst ska du ta ett glas vin, kanske 2 eller 3 också.
Har inte under mina vita veckor inta saknat alkoholen nämnvärt. Ändå så gör man det och man får må så här..... Vad är det för fel på mig.
Känns skönt att skriva av sig här då man inte känner sig så ensam.
Är lite orolig inför nästa vecka då jag både ska till läkaren på uppföljningsmöte och till behandlaren. Veckan efter det skall hela familjen på Soc...
Mycket att tänka på är det, och för en person som har lätt att oroa sig samt sover knappt något blir det nästan övermäktigt. Måste försöka tänka en dag i taget. Hoppas jag orkar detta!!!!