Senaste kommentarerna i forumet

Jag har sista dagarna upplevt att: Vad skönt Jag behöver inte och vill inte dricka.
Slippa den där jakten på "mer" som jag alltid får. Jag har inte den där dragningen till A just nu.
Bara befriad (iofs höjd dos på Campral men so what?)

Imorgon kan det vara annan stämma i pipan och det vet jag.
Men idag njuter jag av friheten.

Hoppas du också har det fint idag :D

Håller med. Var uppe med tuppen och har hunnit med att fika med grannen, vart ute och sprungit skiten ur mig - 1,5 mil i skogen, duschat och tvättat håret, dammsugit, oljat i mina utemöbler, städat på balkongen och nu ska jag in till stan och fixa mina naglar samt äta lunch med en vän. Kl 18.00 meditation.

Byta detta mot att ligga o kräkas med ångest? Nä aldrig igen.
Njuter till fullo!

Vi åker hem idag, det hade jag helt missat, så nu måste jag packa. Dagarna har rullat på lite för snabbt, jag har inte riktigt hängt med. Igår var det femton grader varmt, idag ligger det snö på marken, det ändrar sig fort så här års. Det verkar som om det dåliga vädret med kraftiga vindar har gett med sig, så det finns hopp om att flygen går i tid igen. I så fall är jag hemma i morgon kväll, så jag återkommer här på lördag. Tills dess:

Ha det bra!

Skönt att höra att du har det bra. Jag hade en vän (numera avliden) som kämpade en stor del av livet som periodare. Sedan slutade han dricka och var befriad. "Det var som att komma ur ett fängelse" sade han. Slutade sitt liv nykter och som medlem i IOGT.

Jag kom att tänka på min vän när jag läste dintt inlägg.

vänligen
IKaros

Härligt MM! Tiden man får när man låter bli att dricka är fantastisk. Livet är kort så varför slösa bort sina dagar på att må dåligt?
Nykterheten är så mycket bättre! Kram

Haha, känner så väl igen mig i när någon sagt att man inte ska dricka, har verkligen blivit som en liten barnunge som blir jättesur.. Klockan kunde vara 17 på eftermiddagen men sa sambon till mig att jag inte fick dricka så gick jag raka vägen in till sängen och vägrade prata mer den dagen. Herregud haha, så man betedde sig! Som tur är kan man ändras.

Hade jag en bra dag :-). Lunch på stan och bio med sonen. Tänkte inte konstant på alkohol vilket känns fantastiskt skönt. Kan det vara så att Campralen börjar verka (har ätit ungefär en vecka)?Har sovit okej, är orolig och snurrar men trots det fått några timmar. Inser att jag måste försöka se till att jag inte är ensam då risken för att jag dricker blir mycket större då. Ska försöka komma igång med någon form av träning också - tänker att detta kanske också kan hjälpa mig med sömnen.
Håller helt med dig Alko om att det är stressen i vardagen som är den största boven när det kommer till sömn. Skulle så gärna vilja sova gott, har haft dessa problem säkert i 10 år.....
En ny dag utan alkohol ska det bli idag!!

Hade jag en bra dag :-). Lunch på stan och bio med sonen. Tänkte inte konstant på alkohol vilket känns fantastiskt skönt. Kan det vara så att Campralen börjar verka (har ätit ungefär en vecka)?Har sovit okej, är orolig och snurrar men trots det fått några timmar. Inser att jag måste försöka se till att jag inte är ensam då risken för att jag dricker blir mycket större då. Ska försöka komma igång med någon form av träning också - tänker att detta kanske också kan hjälpa mig med sömnen.
Håller helt med dig Alko om att det är stressen i vardagen som är den största boven när det kommer till sömn. Skulle så gärna vilja sova gott, har haft dessa problem säkert i 10 år.....
En ny dag utan alkohol ska det bli idag!!

Glömde visst säga att den ligger i "Det vidare livet" :)

För för mig handlar det inte längre om att försöka förändra mitt drickande, det kommer jag aldrig kunna insåg jag eftersom jag nu förstått att jag är alkoholist.

Kände att det var bättre att fortsätta med en tråd där för nu handlar allt om hur jag ska lyckas med ett liv utan alkohol..allt är så nytt men rar en dag i taget..:)

Hur går det? Har inte sett någon ny tråd från dig. Hoppas allt är ok.

Ikaros - Jag är med :D

Vaknade med rejäl huvudvärk (dietrelaterad) och det påminner mig om en status jag inte längre vill ha.
Så tacksam över att jag inte längre vaknar bakfull med huvudvärk. Det är värt så mycket.
Inser mer och mer att ett liv med A-missbruk är inget liv. Det är som att sitta i ett fängelse.

Min läkare har beskrivit mig likt en narkoman, då jag har druckit. Drivet att vilja ha mer och kraften
att se till att jag får det. Kan gå över lik när jag väl satt igång. Den där abstinensen är något jag aldrig
mer vill känna. Den demonen är fruktansvärd. Just nu är jag befriad.

Frågan kommer ofta här i forumet:
Vad ska jag göra nu när jag inte dricker?
Jag kontrar med:
Jisses vad mycket jag hinner med nu när jag kommer upp tidigt på morgonen.

Hello Dagen Här kommer jag med full fart!
Demonen kan stanna där den är. Inlåst.

Hemma igen lördag. Finns inget vin hemma, så en broms är inlagd. Och jag börjar återgå till nollintag en period. Men ordet "bör" är varnande. Brukar betyda att det inte är förankrat inombords. Det är just det här jag var orolig för. Att jag tappar beslutsamhet, men ska plocka upp den igen!

Vad fint att din sambo kunde hjälpa dig med ett svårt beslut! Sådär var det för mig igår. Det var någon timme där under eftermiddagen/kvällen när yngsta var extra jobbig och tillslut hängde äldsta på i bråket. Tillslut satte jag mig i soffan och påpekade för mannen att bolaget var öppet i 30 minuter till. Han sa väl något i stil med ”Jaha, kul för dem” och så var det inget mer med det. Han lämnade inget utrymme för diskussioner och där satt jag som ett småbarn och blev lite butter för att jag inte fick de jag så gärna ville ha. Idag känns det bra, idag är jag glad för det.

Jag ska låta dom kloka valen gälla för framtiden och tänka mig för helst två gånger. Känns det bra, rätt och är det okey? Det blev inte helt okey i går men lyckades begränsa mina glas till tre!

Jag hoppas också du har vett, och styrka, att komma in hit och skriva istället för att supa. Det är svårt för mig att relatera till ditt sätt att dricka, vi verkar ha olika sätt att hantera alkoholen, men det är intressant att läsa. Jag har inte reflekterat över att beroende kan yttra sig så olika innan jag hittade det här forumet.

Återigen, tack för att du delar med dig!

Hon valde åt dig så du slapp våndas över det mer än precis då, när möjligheten försvann framför ögonen. Önskar att jag hade sluppit välja själv varje gång. Visst kan det kännas kränkande i stunden och visst kan man reagera som ett barn vars godispåse blir ryckt ur händerna, men efteråt...Starkt och klokt av henne. Stöttning på riktigt i den konkreta vardagen skulle jag kalla det hon gjorde. Din hjärna är kidnappad i just den här frågan och hon ser det och tar över rodret en stund.

Jag förstår oron över att bortförklara alkoholintaget med att det handlar om "så små mängder". Det är nog en fara för alla oss som dricker i det tysta, hemma, på vardagskvällarna. Det är det vi vill kunna göra, att bara ta ett glas då och då, men något få av oss klarar av.
När kommer du hem igen? Har du några planer för hur relationen till alkohol kommer att se ut då?

Låter som en skön weekend ligger framför dig. Avbrott från vardagen, skidåkning, (återhämtning?)
Vilken del av dig vill dricka den där ölen och drinken? Utan att ha någon åsikt om det är bra eller dåligt att testa hur det går, har du satt prislapp på dina valmöjligheter?
Vad kostar det dig att prova små mängder sällskapsdrickande? Vad är vinsten? Är den större än priset?
Vad kostar det dig att avstå helt? Vad är vinsten? Är den större än priset?
Hur som helst låter det härligt med luftombyte!

Kan vara bekymrad över att jag kan komma att tycka att små mängder inte gör något. Men som jag skrivit förut vet jag inte i förväg hur det slutar, och att jag påverkas psykiskt av alkohol. Alltså är valet enkelt, eller borde vara.

Funderat lite. Jag har ju inte haft särskilt täta återfall och däremellan egentligen inte brytt mig om att försöka avstå alkohol av rädsla för att trigga ett nytt, det har automatiskt blivit helnykterhet när träningsambitionerna under helgerna varit högre än önskan att dricka. Något glas för sällskaps skull har aldrig intresserat mig.
Har under svårare perioder med miniåterfall (någon dag var och varannan månad) som kommit allt tätare reflekterat över triggermekanismen men trott att mitt tidigare liv i missbruk inte varit livslångt alkoholberoende utan självmedicinering. Jag har ju förstått att jag aldrig dricker om jag inte kan bli berusad, aldrig mindre än 4-8 sk "portioner", men tänkt att det är ju min allt-eller-inget personlighet. Har 9 ggr av 10 kontroll, men kontroll betyder kontroll i att dricka precis så mycket att jag blir riktigt avdomnad men ändå fungerar dagen därpå och att det inte blir konsekvenser som skulle bevisa för mig själv eller omgivningen att jag har problem. För då skulle jag ju tvingas sluta. Kontroll för att säkerställa möjligheten att fortsätta med andra ord.
Om jag inte hade blivit aktiv här efter förra återfallet, skulle en del av helgerna under februari och mars bestått av endagsåterfall? Vad hade hänt då, med tanke på progressiviteten i beroendet?
Eller hade jag lagt perioden bakom mig och inte tänkt så mycket mer på saken?
Kunskap, gemenskap och öppenhet kan aldrig skada. Jag vet inte om det har förhindrat sällskap med mr Vodka, men jag har börjat tänka till ytterligare ett varv innan jag utsätter mig för frestelsen. Att skriva för andras ögon än mina egna tvingar mig att granska logiken och kongruensen i mina resonemang. Om det hjälper mig att vara helnykter mars också är faran för tyngre återfall undanröjd för flera månader framåt. Hoppas jag har vett att stanna upp och skriva istället för att tjurskalligt välja min egen väg nästa gång tvånget att supa skallen av mig dyker upp.

Vad roligt att ni också ska iväg!
Du är så medveten om alkoholen nu, ska bli spännande se vilka reflektioner du gör angående det.

AlkoDHyperD: haha ja kanske är det så! Eller jag VET ju att det är så.

Hjärnklar: Hej, hallo där! Saknat dig här inne, hoppas ni har det bra i fjällen. Den här perioden är intensiv, det är den verkligen men det är helt klart värt det! Barnen är fina och underbara och helt otroligt krävande i perioder, precis som det ska vara.
Människan menar inget illa (det är min far), det är jag säker på. Det blir bara fel.

I_morgon: Vad fint sagt och vad kul att du hittat hit, välkommen!

Norrlandsbrud: Där är du ju! Blev lite fundersam på vart du tagit vägen ;). Innan jag fick barnen drack jag varenda helg och blev helt otroligt full. Jag gjorde pinsamma saker, fick minnesluckor och en massa sådant. Fy vad hemskt det var. Efter barnet blev det mer hemmadrickande var och varannan kväll.

Till helgen ska vi åka till en skidanläggning på andra sidan gränsen. Det blir med min mamma och låtsaspappa. Vi ska bo i husvagn tillsammans, det har vi gjort förr. I sådana här lägen blir det alltid öl och vin. Inte i stora mängder men ändå. Det blir som Hjärnklart skriver i sin tråd; kanske en öl till lunch, kanske en drink på afterskiin eller i bastun, ett glas vin till middagen och så vidare. Det ska bli intressant att se hur jag kommer hantera den situationen.

till ljudet av sirener, tidigt, alldeles för tidigt. Det var en tornado som drog förbi precis över hotellet. Ovan som jag är visste jag inte riktigt vad jag skulle göra, jag tittade ut på grenar, löv och annat skräp som virvlade runt i vinden och bestämde mig för att gå till receptionen och kolla vad alla andra gjorde. Märkligt nog var det ingen som sprang runt i panik; alla tog det lugnt, höll sig borta från fönstren, drack kaffe och stod och småpratade med varandra. Några minuter senare var det lugnt igen och rumsdörrarna stängdes, en efter en. Uppenbarligen är folket här vana vid det, för egen del var det kört; inte en chans att somna om. Så när morgonen kom var jag inte i bästa form för en dags arbete. Jag tog mig igenom den dock, men nu när jag sitter här och skriver känner jag sängen dra i mig som en oemotståndligt stark magnet, en sån där som lyfter bilar på en skrotgård.

Lite till ska jag nog försöka hänga i, man får ju inte vara blödig för att citera Lars Ekborg. Gossen jag har med mig är rätt ung, under trettio, men han börjar se rätt sliten ut. Trots att vi var färdiga vid sex idag och hade lite tid för fritidsaktiviteter, och trots att det var hans första besök i USA ville han helst tillbaka till hotellet och ta det lugnt. Det är en skaplig boost för mitt ego det där: att det tempo jag normalt håller räcker för att trötta ut en unge. Jag är nog inte så gammal och skröplig i alla fall.

Hemma verkar allt rulla på, hunden och sonen kommer bra överens så jag slipper oroa mig. Dom såg en varg i förrgår morse, den stod bara tjugo meter bort och dom tittade på varandra i ett par minuter innan vargen bestämde sig för att de båda var för magra för att vara värda besväret och vände åter in i skogen. Eller så kände han att han var i ett litet underläge; min son är lika lång som jag och med hunden stickande fram nosen mellan hans ben, i trygghet bakom honom, såg de nog ut som en ganska underlig varelse. Kan tro att vargen kommer hem och berättar för frugan att han har mött ett skogstroll med två huvuden. Det retar mig lite för jag har sett spåren åtskilliga gånger men aldrig själv fått chansen att göra dess bekantskap personligen. Nåväl, jag har ju i alla fall sett en tornado för första gången.

Ha en härlig dag allihop!

Länge sen det hördes något från dig .. känns det som , vi brukar ju träffa på varann hos Elias ..
hoppas allt är bra med dig .. // Ler

Fint att läsa allt du skriver. Även om det är en del jobbiga saker. Kan inte relatera till hur det är att ha barn/ungdomar i hemmet då jag inte har några barn själv. Men kan relatera till det du kallar "belöning".
"Idag har jag städat lägenheten, tvättat, jobbat och tränat! Förtjänar jag inte ett glas vin? Bara ett?" Grymt jobbat till dig! Helgen börjar närma sig. Hur ser planerna ut? :)