Senaste kommentarerna i forumet

Fredagen blev tuff som jag trodde, ibland går det lättare och ibland svårare, så är det ju men om man försöker se till att ha något att göra och stannar upp och försöker fundera 5 minuter på alla negativa konsekvenser alkoholen har gett så kan det vara hjälpande...

Kul att höra att du mår bra AlkoDHyperD, och ja, det kan kanske vara bra att ibland att helt hålla sig borta från allt prat om alkohol, men då man känner att det är nära att gå fel så vill jag gärna prata/skriva med någon.

Nu kör vi en vit vecka igen ?

Om så, upp på hästen igen ;-)

Kram

Du är säkert där snart också! Hej Dig! En dag i taget.

Kosten är det viktigaste för viktnedgång. Jag följer lchf och har nu gått ned ca 10 kg på 8 veckor. Sockret är som en drog och eftersom insulinet i kroppen avstannar fettförbränningen så är det av vikt att strunta i socker.

drömsemestern gick måttlighets drickande perfekt. Max två 0,33 öl eller 2 glas vin per dag. Inte ens varje dag.
Men... jag hade inte tid att fokusera på paradiset som jag befann mig i, för att tankarna kretsade kring alkohol för mycket.
Jag åker några dagar till Barcelona i vår och jag har inte ens minsta tanke på att ta ett glas vin.
Jag vill så gärna slippa på att tänka om jag får och hur mycket jag får dricka.

Så underbart att kunna njuta av en helg utan a, vilken skillnad det gör. SÅ skönt att slippa dricka!! Nu håller vi i detta!

Tråkigt att du får sån lcke konstruktiv feedback från din sambo, säger mer om henne än om dig. Kämpa på!

Hej
Önskar Dig en fin söndag. Dottern kommer nog att "trilla in" fler gånger. Barn är kloka.
vänligen
Ikaros

Bra fråga, tror det är mer alla krav från jobb, familj etc som gör att jag har svårt att få stunder av total avkoppling och tar till a för att "stänga av" hjärnstormen som jag inte alltid kan kontrollera. Sen känner man ju sig ensam i själva kanpen mot ångest o alkohol. Men jag känner mig verkligen på rätt spår även om jag åkte dit igen nu i helgen. Ser fram emot ny period av sunda dagar.

50 dagar är stort!!!mkt mer än vad jag själv klarat att samla ihop. Heja dig!

...är förutom ensamhet och otillräcklighetskänslor en av mina anledningar. När det går för fort och jag inte hittar bromsen. Alkohol raderar hårddisken, ger en time-out, bromsar mig. Nu har det senaste året varit ganska bra sedan jag började med Concerta och fick lite bättre broms, men den räckte inte fullt ut. Träning har också varit en hjälp, men kan inte bromsa där heller utan tränar sönder kroppen och ställer den på högvarv. Och, ja, den nya medicinen kommer jag att få behålla. Är lite orolig för att det ska bli som allt annat, bara. Nyhetens behag, sedan, när det nya tillståndet blir vardag hittar jag på något för att sabba för mig själv igen. Jag kan mina mönster och väljer därför att njuta av det som är idag. Försvinner det har jag ändå haft en tid med må-bra-känslor och kanske hinner jag jobba mer med alla grundproblem så nästa fall blir mjukare.

rabbitgirl. Jag höll på i många år med "måttlighetsdrickande" som ibland gick mycket bra, men ibland gick fullständigt åt pipan. Känner frihet i att slippa så mycket tankar kring a.. Nu när jag kan se det efteråt, så kretsade tankarna kring a nästan jämt. Alltså jag såg fram emot kvällen när jag kunde dricka. Allt annat började förlora sitt värde.. Var det kalas utan a, så skyndade jag mig hem efteråt för att kunna dricka. Kvälls-skjutsning av barnen var det ju tjafs om med sambon. Ingen av oss ville ju missa att dricka en ledig kväll. Och absolut inte en helgkväll. Det finns säkert någon som kan minska och förändra sitt a-intag, bara inte beroendet har gått för långt...

Nybörjare! Insåg att jag inte börjat en egen tråd, utan kommit in hos någon annans! Sorry :)

har dom flesta som missbrukat länge efteråt.. Jag hade det nog i flera månader efter a-stopp till och från. Tror att det tar jättelänge för kroppen att återhämta sig från förgiftning vilket a-intag faktiskt är. Hopas din jobb-intervju går bra. Låter väldigt ensamt att inte prata med någon på jobbet..Då finns ju tid för mycket egna tankar och ingen att ventilera dom med. Kan säkert bli jobbigt om man inte är helt stabil. Kram..

Ja det är väldigt svårt att kämpa när ens närmaste inte stöttar. Men jag ska jag ska klara det med eller utan hennes hjälp. Men en kamp är det. ?

trott att jag varit rätt härdad vad gäller alla olika sorter alkisar häller i sig när de är desperata men....

T-sprit är ju klassiskt. I min ungdom jobbade jag på mack och på helgerna kom gubbarna tidigt från häktet där de fått sova det värsta ruset av sig och redan när de kom in genom dörren fylldes lokalen av doften av T-röd. Och ja, de behövde en återställare så en liter Röd inköptes till första frukost.

Yrkesmännen som tog en klunk T-röd och en klunk vodka för att neutralisera var en allmän snackis bland oss yngre på jobbet. De hade dessutom ett farligt jobb. Den ena har dött knall och fall, kanonfull. Den andra träffade jag för några veckor sen, trevlig och skojfrisk, och synnerligen levande :-)

I min åldersgrupp är vi oftast "rena" alkoholister som varit/är rädda för att blanda med annat som tabletter och ren knark. Och det är jag enormt glad för idag ! Tyvärr börjar vi dö ut pga ålder och de som kommer efter oss är ofta tablettberoende pga sjukvårdens frikostiga förskrivande av olika preparat. Och jag känner inte mycket samhörighet till dem eftersom jag inte förstår mig på deras beteende.

Men åter till sorterna som intas.....T-röd har jag nämnt, hela kartan av olika spritdrycker förstås, spolarvätska, skokräm (!!), handsprit, flytande vitaminer som nästan alltid är löst i alkohol, receptbelagd hostmedicin, kort sagt allt som har spår av alkohol.

MEN........ nyheten i samlingen är, hör och häpna, bensin !!

Och där tar mitt kunnande slut ! Blir man full på att dricka bensin ? Sniffa kan jag förstå men dricka ?? Ok, bensin är ju utspädd med alkohol men vad fan.... ???

Man blir aldrig för gammal för att lära.

spelar roll.
Jag vet inte om du läst allt jag skrivit om mina motgångar, en del rätt kniviga. Men inte nån gång har drickandet varit ett alternativ !
Ja, jag har varit fruktansvärt rädd för att ta till spriten men det har stannat vid rädslan.
Jag kommer ihåg att jag skrev när jag kommit ur den sista våndan att de som jag känt som tagit klivet ut från denna värld och varit nyktra alkoholister så har ingen av dem druckit sig ut från livet. På nåt sätt tror jag seriöst att när vi varit nyktra ett tag och stöter på problem så är nykterheten ändå så kär för oss så vi får styrkan att stå emot. Vi har verktygen att ta till...

Sköt om dig och lobba lite för en återträff så jag får den där kramen du är skyldig mig :-))

Härligt!! Hoppas denna vilopaus får hålla i sig? Varför skulle den inte göra det?
Din medicin får du väl behålla tänker jag?

Känner igen mig i det du skriver om att uppskatta vilan. Jag är inte hyperaktiv (tror jag) men väl igång
med något hela tiden. Gör 5-6 saker samtidigt och byter ständigt aktivitet. Ibland när även
jag har känt mig slö och sömnig så har jag njutit. Dessa gånger är väldigt få. Men jag
vet när människor har frågat:

- Hur mår du?
Svaret blir:
- Åh jag är så galet trött och jag njuter av varje sekund.

Vet också att mitt alkoholintag (också vansinnighetsdrickare) har varit när jag är som mest aktiv och jag är
upp i det blå med skallen. Då är det som att jag har druckit för att dämpa ner mig (har aldrig satt detta i samband
förens nu) Jag har aldrig riktigt kunna förklara mina alkoholperioder men det börjar klarna för mig.

Det är för att jag vill få sova och få känna mig slö. När jag är uppe i en spiral av träning, städa, fixa, dona,
må bra, hjärta/själ/kropp/ är uppe i de rosa bra luddiga. Ja då ska jag in och sabba det med en dålig period.

Ska bli riktigt intressant att få göra min utredning, kanske svaret ligger där.

Jag har ju undrat varför jag hamnar i dessa taskiga perioder när jag i de bra perioderna inte har något sug
utan bara hat och avsky mot A.

Ok, jag vill absolut inte påstå att det är omöjligt att dricka måttligt för de som någon gång drack för mycket.
Jag vill dock påstå att det är omöjligt att dricka måttligt för mig :) Vi är olika.
Jag försökte dricka måttligt i kanske 5 år och jag känner igen dina/era beskrivningar av suget som kommer ibland och kampen att inte ta ett glas vin som kan bli helt plötsligt tre, och tre glas var definitivt för mycket för mig.
Jag har konstaterat efter några år att jag måste testa det andra alternativet, att inte dricka alls. Jag hade inga abstinenssymtom. Men de första positiva effekterna kom nu, dvs efter 2,5 månader.
Första är att jag är faktiskt inte deprimerad längre. Jag var deppig när jag inte drack, under veckorna. Jag hade ångest när jag drack på fredag och lördag. Alkoholen minskar antalet dopaminreceptorer D1 i hjärnan och det tar en stund innan de byggs upp igen. Det verkar så att min hjärna har återhämtat sig.
Den andra effekten är att jag slipper det eviga tänkande och ältandet om jag borde/inte borde ta ett glas, att det ska bli bara ett glas osv. Jag slipper suget. Jag har tid att tänka på annat.
Det är bara jag som bestämmer över min kropp. Den härliga känslan att jag är stark är överväldigande, jag älskar den. Jag känner nu att jag klarar mycket mer än jag trodde.
När jag överväger för- och nackdelar att dricka måttligt och inte dricka alls, vinner definitivt det andra alternativet hos mig.
Och min tips är att man ska testa någon gång i livet, minst 3 månader. För att ta ett beslut vad som är bra för en, borde man väl testa båda alternativen :)
Lycka till alla med måttligt och icke drickande!

Jag hade hoppats lite på att deppigheten skulle ha släppt nu men den har inte det. Känner mig låg men hör iallafall fåglarna som börjat sjunga på morgnarna och jag har börjat förodla små plantor som ska bli grönsaker under sommaren. Odling och djur hobbys.
Vardagarna är ett problem. Jag har valt ett jobb som ska ge mindre stress då jag fick en etmattningdeppresion för snart 10 år sedan. Jobbet rullar mest bara på och blir lite tråkigt. Jag har inga vänner på jobbet och det kan gå dagar när jag inte pratar med någon under hela jobb dagen. Detta är också psykiskt tungt och nu i veckar sökte jag ett nytt jobb som jag ska på intervju på på tisdag.
Jag funderar över om jag klarar mer stress nu. Ensamhet och tristess är väl också en form av stress.
Jag vill inte vara ensam hela dagarna. Jag vill ha kolleger och någon att äta lunch med. Vi får se hur det går på intervjun. Jag behöver ju inte ta något beslut om den inte går bra..
I övrigt rullar det på. Förstår inte varför jag fortfarande inte sover bra... sömnproblemen var kanske inte alkoholrelaterade trots allt...

Jag är ny här och har följt er en tid.jag mår dåligt och har ångest över mitt drickande och skall testa om detta kan hjälpa mej att få ett liv som gör att jag mår bättre. Jag säger varje söndag att jag skall ha vita veckor men nog f....n när det blir torsdag planerar jag för helgen, jag är sambo och gömmer flaskor med vin i garderoben och dricker ofta på lördagen på dagen, jag köper öl som min sambo tror att jag dricker bara men han undrar ibland hur jag kan bli så berusad på 2 öl. Jag skall vara så förbannat duktig o präktig jag fattar inte varför. Min sambo vet att jag har "haft problem med drickandet" men han förstår inte och det klandrar jag inte honom för men jag önskade att han kom o kramade mej och sa att lilla gumman nu har jag studerat dej o hittat vinflaskor i din garderob (han måste ju fatta tycker jag) nu hjälps vi åt med detta.
Jag börjar med detta så återkommer jag ha en fin söndag för det skall jag ha känns bra?

Jag som är hyperaktiv, tränar två pass om dagen, jobbar, har en massa barn och andra fritidsaktiviteter, har inga problem att fylla mina timmar. Ändå kan det uppstå ett hål, eller tomrum, mitt i alltihop. Är det en tankevurpa? Hålet kanske inte finns utan är en känsla. Hur fyller man en känsla? Nej, att stanna upp och hitta den där känslan som kan upplevas som ett hål. Närma sig istället för att fylla igen. Betrakta hålet. Fylla ett hål kan ju vara att undvika det, inte vilja ha det. Och det är när behovet att fylla hålet uppstår som suget sätter in.
Tänk dig själv. På vilket sätt fyller du det när du dricker alkohol? Den enda skillnaden för mig är att jag gör allt som jag brukar, eller till och med mindre, men med en annan känsla, frånvaro av känsla kan man säga. Hålet finns alltså inte på riktigt utan är en upplevelse.
Hur ser ditt hål ut Heueh?

Tack för din kommentar. Nu ska vi se till att peppa och stötta varandra, vi ensamhetsdrickare :-) Jag drack igår, men måttligt. Jag hade inget mer hemma att dricka, numera köper jag inga BIBar, jag försöker se till att göra annat, bryta vanorna, tex läsa böcker, träna osv. I kväll har jag bokat in en fika med en vän, och det är just fika, då blir det inget dricka. Hoppas att du vaknar upp pigg och fräsch idag. Trevlig söndag till kaktusen och till alla er andra!

Ha, ha, jag skrev att jag skulle låta bli forumet för att rensa skallen från prat om alkohol, men finner mig själv sitta och läsa och skriva som en besatt....fast inga tankar på att jag själv vill dricka. Funkar det här som substitut, så varför inte. Mår skitbra just nu och vill dela med mig lite av energin för att peppa andra. Ska ut och springa någon mil med maken nu.
Hoppas du klarade helgen.

Skönt att höra. Värdefullt för henne. Och för dig. Starkt. Bygg vidare!