Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit Morgondag.
Jag tillhör veteranerna här inne och har så många misslyckanden bakom mig men jag är fast besluten att lyckas och nu tar jag nya tag igen. Finns inget med alkohol som är bra, i vilket fall inte för mig.
Instämmer helt att måndagar är sköna då man varit vit ett tag.
Sköt om dig
Lillper/Hilding

Hej allihopa! Vill bara säga att även jag trillade dit igen, var nykter i 1,5 månad men drack sen varje helg tre veckor på raken. Börjar att vara nykter fr.o.m. idag, det känns bra att skriva och läsa här inne, man känner sig inte så ensam om problemet då. Ärligt och rakt skrivet av Lena och bra skrivet av Sisyfos.
Fan va skönt det e å vakna nykter, jag kan se mig själv i spegeln på ett annat sätt har jag märkt ? Man känner sig stolt för varje nykter dag som går, men ändå fantiserar man tillbaka på ljuva stunder med alkoholen och glömmer att det bara är någon eller kanske två timmars njutning och resten av veckan ångest ?

Hej Tjalle, som du säkert redan vet gick det bra i 30 dagar sedan skit igen. Nu kör jag ny runda och önskar det håller denna gång. Börjar KBT när jag är hemma från denna långa resa jag just är ute på.
Hur går det med din rygg och ditt liv Tjalle?
Tänker ofta på dig.
Lillper

30 dagar sedan var det kört igen. Har nu druckit ganska mycket i en vecka och igår var det droppen som gjorde att bägaren rann över igen. Finns verkligen ingen återvändo för mig.
Är så extremt mycket alkis jag kan bli och tar mig nu i kragen och ger alkoholen en stor smäll på käften. Helt sjukt vad många gånger jag misslyckats.
Nu gör jag ett nytt ärligt försök och denna gång är det min tur att börja må bra på riktigt.
Måste bara reda ut denna dag först.
Hilding/Lillper

Det finns säkert kompetens bland oss. Att sätta upp en hemsida är inte svårt. Det svåra är att underhålla och uppdatera den vilket kräver kontinuerlig uppföljning. Jag har kontakter som har kompetensen. Men vi får se hur det går här i fortsättningen.
Kul att ha kontakt med dig igen!
vänligen
Ikaros

Hej
Förmodligen har du också haft problem med servern. Ett ofattbart strul som gjort att jag tappat förtroendet för våra administrörer. Det har ganska säkert lyckats med en felkonfigurering och sedan inte kollat. DNS-servrarna släckte ner en efter en. Klantigt och nonchalant.

Ja, nu har jag ondgjort mig över dig. Saknade dig under den här tidem.
vänligen
Ikaros

Nu känner jag mig mindre ensam och oförsonlig.
Ett bra förslag, men
hur skulle det kunna gå till? Jag är en idiot på datorer.

Jag har samma fundering, Nämligen hur seriösa är de som driver siten. Ett stopp utan information på fyra dagar är knappast försvarbart. Jag tror att felet var ett konfigurationsfel och först när DNS-servrar började släcka ner sidan upptäcktes det väl sent. Det kan knappast ha varit någon administratör som kollade funktionen dagligen. Det är det som gör att även jag tvivlar på att de ansvariga ser lika seriöst på alkoholhjälpen som vi som är beroende av den. Här avhandlar vi livsviktiga frågor i något vi trodde var en seriöst arbetande webplats.
Bara som ett exempel kan jag nämna att jag som amatör aldrig skulle låta en hemsida ligga nere i fyra dygn utan att något meddelande gavs.
Alltså skärpning annars får vi alkoholister själva ta över.
IKaros
Ikaros

Nu måste jag skriva: läs dina egna inlägg. Du kan ju hoppa över alla beskäftiga inlägg som jag skrivit när jag definitivt inte levde som jag lär. Men läs, läs om när du grät och drack, läs om all ångest som det för med sig. Du är imponerande för du skriver nog ärligast härinne om hur det verkligen känns och är. Vilken kluvenhet det är. Jag har ju inte heller slutat helt, men jag måste poängtera att det är farligt. För många dagar på en vecka, för mycket vid ett tillfälle. Allt triggar igång nåt och varken du eller jag vill tillbaks. Du som har varit så ärlig, läs dina egna inlägg. Du vill inte tillbaka till den som tittade sig i spegeln och grät, men ändå fortsatte att dricka. Jag säger inte avstå helt. En rolig kväll med mannen kanske du kan ha. Men nu gäller det att visa detta genom att inte börja om. Så, ja det är kanske dags att ta till piller igen. Lev vidare nu på det du faktiskt åstadkommit. Och så undrar jag förstås: har du någon depression? Årstidsbunden nedstämdhet?
Lena72 du är en sann hjälte härinne med dina ärliga inlägg!!! Fortsätt nu och visa att det går.

... är sköna efter några dagar utan A. Ibland kan måndagen vara lite utmanande för mig. Har varit hemma med familjen och "skött" mig. Har hänt några gånger att jag slunkit förbi en pub på vägen hem. Dock ej idag, vilket känns skönt. En situation som jag känner kan trigga mig är eftermiddagar vid 14-15tiden, då det är viktigt att ha något att stoppa i munnen i stället för att ta några öl. Kallt kolsyrat vatten och en banan t ex. En annan situation är när jag sovit dåligt (vilket händer då vi har ett barn som vaknar ett par gånger/natt), då kan jag känna redan på morgonen att det är en riskfylld dag. Fick höra något om HALT-orden, vilka det finns en hel del bra saker att ha koll på. Fortsättning följer :-)!

Helgen hade nog varit lite lättare om forumet inte legat nere. Sugen kom och gick i vågor, speciellt under lördagen. Den dagen är så starkt förknippat med "några glas" för mig. Nåväl, jag tog mig igenom den helt nykter. Min första vita helg på jag vet inte hur länge! Dessutom lyckade jag klämma in två träningspass. Lördagens ben, rygg och biceps pass tog precis där det skulle och sedan lite till. Mina ben har sådan träningsvärk så jag nästan önskar att de skulle falla av!

Dag 8 har gått bra. Steg upp rätt tidigt och drog till (ex)jobbet. Dagen där gick fort, 9 timmar flög förbi. När jag slutat hämtade jag barnen, handlade, hjälpte till med läxorna, lagade mat, diskade, tvättade, hjälpte de små med duschen och småplockade hemma. Nu är jag så sjukt trött så jag vet inte vad! Maken slutar om en timme och då tror jag faktiskt jag ska lägga mig i sängen för att se på en serie! Så Sarsaparilla idag mår jag bra och är alldeles för trött för att vara sugen på alkohol! Imorgon ska jag försöka klämma in ett träningspass efter jobbet och innan min syster kommer på besök. Hur har din helg varit?

.... här är vi många som kan stötta varandra på olika sätt. Att du nu tagit steget att skriva i kombination med din tydliga uppriktighet kan vara ett viktigt steg mot ett förändrat liv och framtidstro.Återkommer med lite mer tankar. KRAM!

Bra gjort av dig att komma igång med träning. Själv är jag en bit därifrån men hoppas komma dit så småningom och orka med mer än att bara promenera med hundarna. Får upp härliga bilder i huvudet när du beskriver hur du ska orka leka och klättra med barnen. Köpa nya fina kläder. Håll kvar dom tankarna om det känns motigt.

Mycket smart att skriva "dagbok" på annat sätt när forumet låg nere. Vi var säkert många som tyckte det blev en extra jobbig helg pga det.

Hur mår du idag?

Hejja dig Elias!
Kram

Idag är det inte lätt att hålla sig nykter, men det får gå.
Mår skit och ska aldrig mer röra alkohol.

Alltså ingen med alkohol utan nu är det bara efter jobbet. Fortfarande vitt men oj vilken stress som sköljer genom kroppen och har gjort under dagen. stressattacker är luriga. En hel del fysiska besvär som yrsel, värk i leder o nacke. Lite förvirring. Men efter vit vecka lär det knappast bero på avsaknad av a utan påslag av stress.

Tack Elias, jag kör på o heja dig!

Grattis!!! Bra jobbat. Hur känns det på andra sidan 40?

Jag kände mig hemlös!
Visst, solen lyste lite till slut! Jag måste dock ta mig ur den här svackan för att riktigt kunna uppskatta detta. Jag är så ledsen

Att ni kommer att upplysa oss om eventuella problem med hemsidan. Att inte säga ngt alls är verkligen dålig psykologi.
Det föranleder mig att fråga vad tanken med denna sida är på sikt. Har ni ett uttalat mål med ngn slags undersökning? Är vi försökspersoner som så småningom kommer att ha bidragit färdigt till ev. karriärer? Ursäkta en misstrogen beroendemänniska som mår kass.
Jag skulle vilja ha ett svar. Vad är intentionen med detta forum?

Ville in här och skriva igår men då låg sidan nere. Allt bra här, vitt sedan 27/1 bortsett från ett glas vin till maten för 2 v sen och smakade en klunk mellanöl till maten i fredags, i hemmamiljö vilket är safe för mig. Mår fint utan a, börjar kännas lite som en vana att vara utan. Idag planerad aw med nära vänner, jag ska inte dricka och det känns skönt och inte konstigt. Jag är trygg med dem och vi har minst lika kul ändå. En oplanerad grej kommer nu på fredag. Först var det tal om ett firande på krogen och då kände jag varningsklockorna ringa. Sen ändrades det till firande hemma och då slappnade jag av. Krogen är ju en stor trigger för mig. Gillar bruset i natten, känslan av att "allt kan hända". Nu blev det hemmamiddag och jag sa till min man att jag inte kommer dricka. Känns bra. På lördagen hade vi planerat att gå ut och äta middag men vi ska avboka det för något mycket roligare händer, nämligen att vi ska bli djurägare igen, vilket är en stor anledning till att jag mår så bra.
Men tankarna på kommande risksituationer finns med mig och jag känner mig vaksam. Jag vet att längtan efter att ha en helkväll ute kommer att komma.

Suveränt att kunna räkna in ytterligare en vit helg, jag hade oxå en vit helg.
Nu siktar vi på en vit vecka till ?

Känns så bra idag att helgen blev vit, har varit lite krasslig så jag har faktiskt inte känt nåt särskilt sug heller.
Nu kör jag på en vecka till....

Tuff period....
Druckit en del, ej jätte mycket, tvärt om. Haft kul där jag fick känslan att jag är "normal".... (ännu farligare) konsert med mannen o drack ca1 flaska vin. Vi hade SÅ kul!!!!
Vi skrattade o hade så trevligt.
Men mår inte bra. I själen. Känner mej "FUL" nu när jag drack....
låter löjligt men lite "utsatt/våldförd/kränkt jag ville men känner mej kränkt. AV MEJ SJÄLV! HÖRDE MIN A TANT!! Vaaaaaaa?!

Jag ville ha kul, kändes ok men skall lite vin kännas så här....
-då kommer jag nog gör fel ofta.... sa ju 0!
- Faaaan
-har ju ändå klarat 104 dagar....

Nu VILL JAG INTE vara nykter ?

Och nu blev jag en dålig medborgare och en DÅLIG MAMMA!!!!

Känns

Har ingen ork..... vill inte dricka, vill inte vara nykter. O inte bara det.... allt. Jobb, barn, lite i en "trist" period!

Ligger mest o överlever, lite film, lite sjuk (har haft feber men ej nu) jobbar trotts sjukdom, egenföretagare!

Allt har inte med alkohol att göra utan mer tom.....
Tog härom dagen 2 glas sedan tänkte jag "jaha och????" Det var inte värt det....

Eller är det alkohol allt handlar om??

Jo snälla hjälp mej! Har naltrexon o Campral. En hjälpte mej bra. En tog bort sug o gjorde A lite trist. En tog bort effekten av A o gjorde så jag kunde dricka men utslöt effekter (ej full) kommer inte ihåg vilken som var vilken....

Borde kanske köra igen....

Kram o tack för att ni saknade mej!!!!! ?

Jag måste närma mig det där vardagstråkiga, att inte uppleva någonting särskilt. Inga starka känslor eller intryck. Inte agera. Inte åstadkomma eller uppleva någonting särskilt. Bara acceptera vardagen och vara i kontakt med känslan av ingenting. Till och med sätta ord på det väcker motstånd. Fingrarna gör motstånd när de närmar sig tangentbordet. Nej! Skriv det inte. Håll insikten hemlig!
Det är därför hjälpen känns hoppfull till en början, nyhetens behag, för att sedan sluta fungera. Nya insikter och beteenden räcker inte hur välgörande de än är. Jag lutar mig inte tillbaka, nöjd som det är, utan drar igång analyserandet i syfte att förstå mer av det som inte kan förstås. Ställer frågor omöjliga att besvara. Var det inte mer än så här? För om det bara är så här står jag inte ut! Framtiden tornar upp sig som en enda grå och händelselös vardag. Bara vara...Slår ifrån mig det direkt. Att leta fel på mig själv är ett sätt att slippa tomhetskänslan.
Medicin som dämpar obehaget känns bra ett tag, till även avsaknad av panik och rastlöshet blir vardag. Då vill jag känna något annat och är tillbaka i den välkända känslan igen.
Vissa människor har ett undvikandebeteende som rör undvikande av situationer eller tillstånd som skapar obehagliga känslor. Generaliserat ångestsyndrom innebär en konstant självgenererande oro. En irrationell rädsla för allt som skulle kunna hända. Jag kanske snarare har ett "uppsökandebeteende". Generaliserat upplevelsesyndrom. Söker upp förändrade tillstånd i kroppen eller hjärnan för att jag egentligen undviker att inte uppleva.
Jag fick i uppgift att stanna upp och utforska känslan så fort det började krypa i kroppen. Gjorde så. Blundade. Andades. Utforskade. Vad var det nu jag utforskade? Kände ju - ingenting!
I mitt huvud hördes ett tyst vrål: Kom igen då, ångest, förhelvete, kom igen då, sorg eller rädsla eller vad fan som helst! Nähä...kände bara frustration över att obehaget var så fjuttigt. Som en liten fjantig bris, när jag satt där och välkomnade stormen. Inte mycket att hantera där.
Hur åtgärdar man ett problem som inte syns eller märks? Hur får man fatt i det? Det är just det. Att INTE åtgärda. Släppa kampen. Släppa...
Betyder det att jag måste acceptera att det är som det är?
Att jag försöker laga något som inte är trasigt. Som en reparatör som talar om för kunden att det är ett komplicerat problem det här som kommer att ta lite tid, pillar sönder lite smågrejer för att sedan omsorgsfullt sätta ihop dem och skickar en fet räkning för arbetskostnaden.
Det är därför jag inte blir avskräckt av smärtan i kroppen när jag pressar den bortom gränserna. Dör hellre plötsligt i en olycka eller hjärtinfarkt än stannar kvar i den sega slentrianen. Eller tror inte att det ska hända eftersom jag överlevt så mycket som borde tagit livet av mig. Spänningssökande personlighet i ett nötskal. Såväl inre som yttre spänning.
Jag behöver förstå meningen med det där tråkiga händelselösa för att kunna komma bort från tvånget att hela tiden uppleva och göra. Eller supa skallen av mig...

Skönt att siten fungerar igen.
Helgen var helvit med trevligt sällskap med både min son och min far. Kvalitetstid för tre generationer!