Senaste kommentarerna i forumet

Det verkar vara något magiskt med just 21 dagar. Många pratar iaf om just denna gräns. Vill någon förklara?

Har också funderingar kring det här vad man ska göra istället för att dricka. Drickandet tar ju upp en del tid faktiskt. Båda att införskaffa och att pimpla i sig. Tänker mycket kring vad som egentligen är roligt att göra. Har nog tappat bort det men det kanske ger sig så småningom. Känner också igen mig i det du skrev om en massa onyttigheter. Här har jag nog lite bytt ut drickandet mot smågodis, jordnötter och annat som inte är så bra i längden. Fast just nu så struntar jag helt i det! Är bara så glad att det inte är alkohol som slinker ner.

Tre dagar idag då. Mycket bra jobbat!

MondayMorning
Starkt gjort av dig. Då är det 119 dagar idag för dig!
Hur funkar AA i mobilen? Jag gick på ett möte en gång men fick total panik därinne för det var så otroligt mycket folk. Funkar inte för mig.
Maken frågade idag igen om han skulle svänga förbi bolaget och jag sa återigen nej. Sa att jag måste verkligen hålla upp nu ett tag för jag mår inte bra av det här drickandet. Han skulle då också hoppa över men vi får väl se om det stämmer när han kommer hem om en halvtimma.
Jag känner verkligen att härinne finns det bra människor som inte är dömande.
Kram till dig

Vaniljsmak
Tack för ditt inlägg och för att du hejar på! Vi kämpar på tillsammans.
Stor kram

Dag 1 är snart över.
Träffade läkaren på alkoholmottagningen idag och fick Theralen för att hjälpa mig med sömnen.

Igår drack jag bara 2 folköl och dagen innan 3. Natten till idag var rätt tuff, hoppas få kunna sova inatt. Har just tagit 0.5 ml Theralen.

Nog känner jag mig lite skakig och lite svårt att koncentrera mig. Men inte så pass att jag tror att jag behöver läggas in.

Jag ser fram emot en nykter dag imorgon!

Ser fram mot att följa din tråd. Du har mycket klokt att dela med dig av, kan hjälpa många här.
Japp, dag 40 idag och fler blir det.
Jag är tacksam för att du varnade mig för att komma för nära kanten och hamna i diket. Peppning kan vi aldrig få för mycket av.
Nu kör vi på i vår vita verklighet!
Kramar

Huvudmålet är väl total avhållsamhet eller möjligen återgång till normalt socialt drickande om det är möjligt. Vägen dit går via delmål. Kör du februari vit kommer mars av bara farten osv.

Klokt beslut, Helle!
När man känner att man nått vägs ände på egen hand finns inget annat att göra. Starkt gjort!
Kämpa på!!!

Hej
Ditt kloka beslut glädjer mig! Du har en spännande tid framför dig. OCH var tyck om dig själv!
Ser fram emot dina inlägg här på forumet.
vänligen
Ikaros

Och det är något jag försöker hålla i minnet hela tiden. Efter en lång promenad och lite shopping är den där envisa malande rastlösheten över och har ersatts av en känsla av trötthet och ren och skär HUNGER!
Så nu blir det mat i stället för dricka. :-)

Vad kommer du att få för hjälp?
Det är ett stort och viktigt steg du tagit, var stolt över dig själv!
Jag har också kontakt med en fd kollega som genomgått behandling och i dag jobbar som alkoholterapeut. Jag tror att ju fler man berättar för, desto mindre skrämmande och stigmatiserande känns det...
Kram och lycka till!

Det känns bra att höra att andra också är trötta. Det känns som att jag läst mycket om folk som blir pigga, går ner i vikt och börjar träna. Jag vill bara äta chips, choklad och ligga under två täcken för jag fryser och vill sova hela tiden. Jag hoppas det går över och egentligen förstår jag att det bara är att vänta ut det. Förgiftar man sin kropp i flera år kan man inte förvänta sig att allt är återställt efter ett par dag. Tyvärr har det där med tålamod sällan varit min grej.

Vad fin du är som säger så steglitsan, men just nu känner jag mig som allt annat än en superkvinna. Kanske snart, kanske när jag känner mig mer trygg i att jag kan hålla det här beslutet. Tre ynka dagar är så lite. Det har jag klarat förut för att sedan, till helgen känna "det där var ju inga problem, nu är det dags att fira!". Det kommer nog gå bra. Det känns bra den här gången. Jag är så glad att jag hittat hit!

Mannen skickar sms och frågar vad jag vill göra till helgen, om vi ska planera in något. Det kanske vore bra, att vara fullbokad så man inte hinner tänka på alkoholen. Men tänk är jag fortfarande såhär förlamande trött? Dessutom borde jag verkligen ta igen plugget jag missat under de här tre dagarna ..

Nu har jag sökt läkarhjälp ,, klarar inte det på egen hand.
Även tagit kontakt med en vän som är nykter alkoholist. För att få stöd även där.
Klarar inte leva med mig själv om det fortsätter så här.

Det är många som vittnar trötthet i början. Jag tyckte också att jag var väldigt trött precis när jag slutat dricka. vilket egentligen känns ganska realistiskt, kroppen bearbetar, återhämtar sig och det tar längre tid än den sekunden man ställer säger nej tack. Även om alla fall jag förväntar mig att bli pigg nästan dagen efter så har jag behövt lite mer tålamod än så. Men det kommer! Ha tålamod, jag tror det är suveränt att fundera på alternativa aktiviteter att sysselsätta sig med under de stunder som man vet är riskstunder för alkoholen.

Sen den här superkvinnan - du är hon redan. Glöm inte det!

SL

hur går det?
Du trampar väl vidare på stigen, ett steg i taget?

Själv känner jag mig lugn och trygg, och fortsätter utan att tappa vaksamhet och fokus.

Kom då ihåg att du kan distanspromenera med vän.

Ja Elias, låter som ett bra delmål igen. Men skulle gärna sätta större mål. Trappat ner ordentligt nu sista dagarna i kombination med sjukdom och första helvita blir nog idag.

Ja, intensivt är det, det är så sant så! Det är väl där alkoholen har hjälpt att dämpa allt, hjälpt mig att varva ner på kvällarna.

Jag tycker om att promenera men har av någon konstig anledning blivit lite mörkrädd på senaste och tycker inte om att gå ut när det är mörkt. Jätte konstigt, jag vet att det inte finns något farligt i mörkret men ändå ... det har varit en del oroligheter i den här staden på senaste så kanske är det de. Försöker komma ut på dagarna om jag kan och på kvällarna med maken om det går att få barnvakt, tyvärr är det lite svårt då våra föräldrar inte bor här. Förra sommaren joggade vi mycket tillsammans, det var skönt. Lite som att dejta, att få tid tillsammans. Dumt nog började jag fira att jag vart så duktig med öl... Jag kanske skulle se om några av mina vänner eller bekanta härikring är intresserade av att ta upp kvällspromenader (då maken inte jobbat kväll vill säga).

Du är i en intensiv livsperiod nu med barnen i den åldern och studier på sista året. Bara det räcker egentligen som hobbies haha! När jag studerade orkade jag, utöver studielitteraturen, inte läsa så mycket och då bara väldigt lättsmälta deckare. Känner du någon du skulle kunna gå ut och gå med på kvällarna? Ett tips kan vara att prata i telefon med en kompis, och att kompisen (om möjligt ) också är ute och går. Blir rätt fnissigt och bra sätt att kunna ta en promenad med någon som bor en bit ifrån ☺

I fredags var jag hemma för jag var förkyld och hade feber. Sedan i lördags var jag ochkså sjuk men blev bättre på söndagen blev jag bättre och kunde gå till jobbet i måndags. Så i går eftermiddag kom febern tillbaka och nu är jag helt däckad igen. Underligt tycker jag. Jag brukar ju aldrig bli sjuk och nu 2 ggr på mindre än en vecka. Undrar om det har med mitt alkoholstopp att göra.
Tröttsamt.
Dag 10 idag.

Tröttheten är så jobbig Hjärnklart. Jag orkar inte vara så här trött! Jag vill ju vara den där superkvinnan som klarar allt, karriären (utbildningen), barnen, kärlekslivet med maken, hemmet, sporten, fritiden och allt de där andra! Varför ska man (jag) har så många krav på sig (mig) själv?! Jag vet ju att de är väldigt då som klarar allt de där utan att gå sönder. Jag vill inte gå sönder, igen. Eller ännu mer. Ett steg åt gången. Jag känner att den här depp-perioden börjar lätta lite nu. Kanske får jag lite energi så jag orkar komma igång med träningen innan nästa period tar över. Jag mådde bra när jag tränade regelbundet för några år sedan. Då drack jag inte så mycket heller.

Att dricka av tristess känns igen! Står/sitter man där med vinglaset så göra man något, precis som du säger.

Jag tror att tröttheten iallafall inte försvinner av alkoholen. .
På kvällarna ser jag på olika serier, tar det lugnt. Mycket vindrickande har skett av tristess, då har det ju "hänt" något. Klokt av dig att fundera på hobbies. Jag kan vara så avundsjuk på de som verkar kunna ösa energi över dygnet!

Det är så sjukt ... jag var på affären nyss. Skulle handla lunch. Gick förbi hyllorna med öl... ojoj. Jag vill åt smaken och det "förbjudna". Att dricka en öl på en onsdag förmiddag känns lite spännande, det bryter det vardagliga och det känns som att man unnar sig. Det blev ingen lunch. Eller ja ... det blev chips. Och dipp. Och choklad. Nyttigt värre. Fast det viktigaste av allt är väl att inte inte blev några öl. Allt de här onyttiga får vara nog så "busigt" och "lyxigt" en onsdag förmiddag.

Damn you autocorr

Såg det speglosan skrivit om målarböcker nu ?

Stickning kunde vara något kanske. Eller målarböcker. Det måste jag kolla upp!