Senaste kommentarerna i forumet

Håller tummarna för att allt går bra med nedtrappning och avslut och att du inte behöver ringa 112.

Hej Lena70
Hur har du det? Jag saknar dig här på forumet.
Vänligen
Ikaros

Jag tänkte på min Sambo när jag skrev det där. Hon har massor av engagemang och är ytterst hjälpsam. Det innebär att hon gärna tar på sig ansvar och mindre uppgifter. Som att handla åt någon, hjälpa någon att boka biljetter på Internet, plocka ur min träningsväska, ringa barnbarnen, mm mm
Alla dessa små kortvariga men viktiga uppgifter gör att hon blir trött. Nu har hon inga alkoholproblem men äter gärna väl mycket. Stressen hon får gör det omöjligt för henne att gå ner i vikt, något hon vill.
När jag läste vad du skrev tydde jag ordet lite som att uppgifterna inte var omfattande men är de tillräckligt många kan de utgöra grunden för stress. Och stressen leder alltför lätt till glaset.
Och jag är övertygad om att det är någon "trigger" i ditt liv som du underskattar eller missar. MM är också inne på en liknande tanke. Och då tänkte jag att detta med alltför många uppgifter kunde vara en sådan.
Ja, det var ungefär så jag tänkte.
Vänligen
Ikaros

Hej
Och tack för respons. Och tack MM för att du oroar dig för mig.
Jag är i allra högsta grad nykter och med i livet. Tränar och bygger om badrummet här hemma. Följer alkoholhjälpen regelbundet och skriver också några rader i bland. Något som jag funderat mycket på under min "karriär" är att jag har svårt att hantera positiva omdömen om mig och även svårt med positiva känslor. Inte sällan har jag tagit återfall när jag känt mig lycklig/glad. Knepigt. Jag skall försöka vidareutveckla detta framöver.
vänligen
Ikaros

Hur går det för dig? Känner så igen mig i det du skriver. Man vaknar på morgonen och såklart ska man avstå för vinet, men det är ganska mysigt att ta ett glas när kvällen kommer, det blir dock inte bara ett glas, och då är det inte så mysigt längre, särskilt inte nästa dag. Jag har druckigt en hel del under helgen, men idag ska jag vara nykter, jag tar en dag i taget. I morgon vet jag inte, men just idag ska jag skippa vinet. Varje glas som man inte häller i sig är en vinst!!

tänkte att jag skulle ta ett glas vin, men sen stannade jag upp, funderade på VARFÖR?! Nä, jag kommer må bättre i morgon om jag är nykter idag. Nya tag!

Jag är så tacksam för erat stöd!

Jag är nykter idag. Men lätt är det inte.

Japp, ringde dem idag.

Jag berättade lite om hur mycket jag dricker och om min oro för DT.
Fick rådet att nu två sista dagarna trappa ner och bara dricka 3 folköl. Risken verkar vara störst om man slutar tvärt på extremt hög konsumtion.
Men ifall jag skulle få kramper så var det bara att ringa 112. Hoppas det inte kommer till det.

Tackar!

Jo, jag inser att Campralen inte på något magiskt sätt löser alla problem.
Men lite hjälp hoppas jag kunna få, även med samtal på alkoholmottagningen. Det har ju aldrig fungerat på egen hand.

Jodå, det blev alkohol i helgen, känns inge bra, ångest, men men, jag tar nya tag, det är ju ny vecka :-)

Kan det vara så att tankarna byggs upp under tid då man är nykter för vissa, och för andra så kommer det bara helt plötsligt ett infall vid en viss situation.
I båda fallen så behövs verktyg för att ändra dessa tankar så fort som möjligt, och det är ju detta som är riktigt knepigt.

Jag märker ju oxå att tänket börjar ändra sig när det gått lite tid, man vet om vad som händer och hur dåligt man kommer att må och vilka konsekvenser det får om man skruvar av korken, men likväl så blir det gärna fel.

Det kanske är så att vi börjar prata om alkohol för att försöka intala oss att vi inte ska dricka för att vi märker att nåt håller på att hända i hjärnan, kanske, jag vet inte.

...Hur går det för dig? Har du ringt A-linjen? :)

för sug och tankar. Då hamnar man i underläge. Acceptera att de kommer, och förbered dig på det.
Man kan inte bli berusad av själva sugen, utan först när man sträcker ut handen efter första glaset.
Så om man inte sträcker ut handen, behöver man inte oroa sig för sugen. De är då bara jobbiga, men går att övervinna.

Kämpa vidare JoYo, bevara friheten.

Jag hade bestämt att gå på ett spinningpass, men där på vägen till gymmet drog hjärnan av och tyckte vi kunde dricka lite så jag gick på SB och köpte sprit och drack säkert 30-40 cl medans jag var på passet. Ur sportflaskan. Som jag skrivit förr så är mina återfall aldrig planerade utan rycket kan komma precis när som helst.

Jag får aldrig sänka garden.
Jag måste alltid vara på min vakt.
Detta kan ske på två röda sekunder att
min hjärna tar ett annat spår än det nyktra.

Ja delade godhjärtat och systerligt av mig av det stulna vinet. Prästen kom ju dessutom på att det var jag så jag vet inte hur dom tänkte när dom lät mig vara kvar. Även den händelsen är det ju lite varning på. Mår bra idag, har vart på ett tufft spinningpass nu på morgonen. Utan Whiskey i sportflaskan denna gång. Ja t.o.m det har jag gjort. Haft wirre med mig på gymmet. Hallå? Hur tänker man då?

Kramat till alla som vill ha.

Det hjälper mig att skriva av mig allt här. Hos er är alla ord utan skam!
Att skriva ur sig hjälper mig att se klart. Ni bekräftar och stöttar så att man vill fortsätta uppåt! Att det kan ta flera månader och år att komma ur beroendehjärnan....ger mig hopp om att det blir lättare med tiden att välja livet utan alkohol.
Nu är det ständig argumentation i hjärnan om hur sköööönt det vore med ett glas och i nästa stund inse konsekvenserna. Jag är bara så rädd att glömma för en stund, lyssna på suget och ge mig.
Jag vill sluta argumentera och bestämma mig för att vara nykter - alltid. För tänk om jag inte klarar 2 månader? En vecka till ens?
Åå vad jag önskar oss alla och våra barn ett nyktert liv!!
Jag väljer ett nyktert liv! Med mina barn!
❤️

Jag grunnar på samma sak, men har bara lyckats vara nykter max en vecka på raken under många år. Hur ska jag klara de situationer som jag brukar dricka (och det har inte varit någon ände på förevändningarna)? Jag vet att jag inte kan hantera "måttligt" drickande i nuläget, så mycket insikt har jag iaf.

Efter min nystart och 5 dagar som nykter kände jag för första gången tydligt att jag fick mindre ångest och blev klarare i huvudet för varje dag. När jag i helgen drack i en social situation kände jag så tydligt hur mitt omdöme grumlades och hjärndimman infann sig när jag smuttade på glas #2. Det kändes inte bra alls, varken fysiskt eller psykiskt, och jag skämdes eftersom jag skulle träffa en vän senare som garanterat inte hade druckit, som skulle märka att jag var onykter. Hen ställde till min lättnad in. Om jag som du lyckas hålla mig nykter i några månader kommer jag nog också börja tänka att "nu kan jag nog hantera det". Vad gör man? Går tillbaka till ruta ett och börjar om igen? Tre månader är iaf något du kan vara VÄLDIGT stolt över :-)

Nu ska jag söka professionell hjälp (letar runt fn). AA var absolut inget för mig, som helt övertygad ateist och troende på logik och sunt förnuft kan jag inte ta något 12-stegs baserat program på allvar. Om man ändå vill försöka dricka måttligt finns ju naltrexon. Det funkade faktiskt för mig, men den slog ut effekten av den antidepressiva medicin jag tar (voxra) och gjorde mig helt bottenlöst deprimerad så jag kan tyvärr inte ta naltrexon. Men det är definitivt ett tips! Man tappar "mer-suget" efter första glaset och det funkar bra för många som krycka att ta de dagar man dricker.

Jag har varit på möten på ett flertal program/mottaggningar men hittills har alla haft 12-stegs inriktning som de tonat ned/inte nämnt på sina hemsidor. Stor besvikelse. Imorgon ska jag på ett första möte på en mottagning som erbjuder kbt-samtal, kartlägging av "triggers", utbildning om hur alkohol (eller annat missbruk) påverkar hjärnan och gruppsamtal. Det låter som att det kan passa mig, återkommer om hur det går :-)

Hälsningar, Lili

Middagen som jag skulle till fick ställas för min del på grund av dubbelbokning. Blev således lugna kvällar både fredagen och lördagen utan alkohol. Däremot gick det sämre med sockermonstret som dök upp som ett brev på posten under helgen. Aja, nu är det vecka och då är det lite enklare att sköta sig i och med alla rutiner. Men fan att jag inte kan få en sammahängande vecka som sockerfri. Aja, nya tag antar jag.

Träffade en kompis som jag berättade för att jag dragit ner och tackar nej till alkohol pga att det blivit för mycket under hösten/vintern. Hon, precis som så många andra, tycker att det är vettigt.

Hej
Hur mår du? Det var en stund sedan jag läste något inlägg av Dig.
vänligen
Ikaros

önskar dig en fin start på en ny vecka. Läst din tråd och vill bara skicka en varm hälsning till dig.
Kram!

en liten hälsning och en stor kram till dig som start på veckan.
<3

Sisyfos, om jag så har en droppe alkohol hemma dricker jag upp det. Jag kan INTE ha tillgång till alkohol. Har insett det efter förra veckans återfall. Att gå in på systembolaget för att inventera alkoholfria hyllan är heller inget som jag skulle ge mig på. Litar inte på mig själv utan vet att där skulle slinka med en flaska GIN i klirrfri liten petflaska. Som jag sedan skulle dricka ur. Och få ångest. Och rädsla. Och göra maken besviken, barnen bedrövade, vännerna fundersamma, sömnen kass, kroppen i akutläge, mig själv helt ur fas...Systemet är The very big NO NO!
Vi tar en vit vecka nu, kan vi hjälpas åt med detta? Jag får sånt stöd av dig här inne, hoppas kunna ge något tillbaka.
Kram!

"Sedan har jag mitt behov av tro eller någon slags mening med existensen. Den finns där men jag förmår inte att ta steget. Fastän jag insett det själsliga behovet har jag inte kunnat tillfredsställa det.Kanske att jag här snuddar vid en mycket viktig punkt för min egen nykterhet. Tron på en kraft starkare än det egna jaget är kanske nödvändigt för att jag skall uppnå varaktig nykterhet. Men tro är inte lika lätt att erhålla som sprit. Den säljs inte på flaska."

Läser dina ord och känner sådan igenkänning. Har läst mycket tidigare i livet om Viktor Frankl; Livet måste ha en mening. Han säger i en intervju att han fann livets mening i "kärlek - i att glömma sig själv, gå utanför sig själv och leva så totalt som möjligt i världen, i nuet." Han upptäckte att det alltid gick att ha en förankring i det eviga och en livsuppgift i att hjälpa och glädja andra. "man blir inte lycklig genom att jaga lycka för egen del. Enda sättet att uppnå lycka är att glömma sig själv för andra." Frankl har betytt mycket för mina yrkesval och jag mår nog som bäst när jag glömmer mig själv och lägger mitt fulla fokus på andra. I detta ligger tveklöst en sanning.
Men vi är som allt levande som växer - vi behöver också näring i grunden för att fortsätta vara starka och kunna ge. Min längtan handlar om denna näring - var blir vi påfyllda av hopp, styrka, tillförsikt? Alkohol är ingen näringsdryck, det är en dräneringsdryck, men den fyller ett tomrum som vattnet i din damm.
Över detta vill och behöver jag reflektera mer! Tack för ditt inlägg och tack för alla som delar sina svar.

Det där med att dricka upp allt, samma här..... Efter ett gäng nyktra dagar så köpte jag hem, drack måttligt och slutade tidigt och gick över till vatten - 2 dagar...... Sen efter en jobbig dag igår korkades det upp tidigt - konstaterade efter ett par stycken glas att jag måste helt enkelt sluta - som jag sagt till mig själv så många gånger att jag inte ens kan minnas längre. Men innan jag slutar så måste ju allt drickbart drickas upp, usch..... sista glaset hälldes iallafall ut I diskhon.

Bara att start om..... igen.... suck.