Senaste kommentarerna i forumet

Vi ger hopp och styrka till varandra.
Heja oss!

Åh vad jag beundrar din vilja och beslutsamhet.. Vilken helomvändning och resa du gjort hitintills.
Gillar att läsa dina uppdateringar, ger mig hopp och styrka. Vill även tacka för stöd och kloka ord som du skriver på min tråd.
Hejja dig Elias

Hej.
Jag är en riktigt färsking här.. Saken är den att jag har kommit till insikt att när jag festar dvs ca 2ggr i månaden vilket kanske kan tyckas vara lite men jag kan inte sluta dricka och det slutar alltid med att antingen så gör jag bort mig eller vaknar utan något minne ifrån gårdagen..

Jag är en tjej med sunt förnuft men när jag dricker blir jag helt galen och jag vill verkligen inte fortsätta såhär... Men saken är ju den att jag är singel och gillar att vara ute å festa å kanske träffa någon..Men det kommer ju aldrig att hända eftersom jag alltid dricker för mycket..

Så jag behöver tips på hur jag ska sluta dricka men kunna gå ut ändå...

och många tankar och kramar får du från mig MondayM!

Du behövs på den nyktra stigen, i lag med oss andra som vandrar på den. Lycka till!

Hej,
Har inte skrivit på ett tag, har haft vansinnigt mycket med jobb och diverse andra aktiviteter.

Först;
till Nystart. EXAKT som du beskriver det. Reser också en hel del i jobbet och det är lounger, (ensam på) hotellrummet för att inte prata om när kunder/leverantörer vill visa en stan och gå en pubrunda/restaurang besök - svårt att stå emot då. Men jag ska försöka. Jag håller gärna kontakten med dig för att stötta varandra i hur saker utvecklas.

till Ester. Tack för ditt svar. Jag håller på dig och ditt tvåmånadersmål; är övertygad om att du kommer fixa det!

Sen;
Liten uppdatering. En månad avklarad = fyra A-fria helger (hurra!) Känns oerhört bra, faktiskt!
Ett par inbyggda segrar som jag med illa dold stolthet vill nämna här:

I. jag har även gått igenom några sociala träffar med kollegor och polare utan att dricka en droppe. Den sociala aspekten känns som en stor seger.
Har varit lite orolig för att vara hemma hos någon, få frågan och utan att tveka svara Ja och sen köra på. Men det funkade också.
II. Jobbet har varit väldigt stressigt på sista tiden. Min klassiska ventil för stresshantering har varit vin på kvällarna. Icke så denna gång -> känns bra!

Men jag ska inte lura mig själv, eller någon annan. Suget finns där och lurar i bakhuvet. Hela tiden.
"Lite skumpa på fredag" - "ett glas rött till den här fina middagen" - "lite pilsner med polarna" - så låter det hela tiden. Just nu tystar jag rösten med jobb och tittar på siffrorna på vågen.

Till sist;
Är inne på Esters tankar nu och testa Februari också som andra mål. Det skulle i så fall vara den längsta nyktra perioden sen jag var ... 18 år, tror jag. (inte för att jag haft A-problem så länge, men minst en fest i månaden har det ju såklart varit).

Sköt om er alla så hörs vi snart igen!

Bra att du kämpar på. Känslorna går upp och ner för många vid a-stopp. Tror att det beror på att alkohol förändrar sinnena och känslorna. Nu utan a får kroppen och hjärnan svårt att hitta balans på egen hand. Ta det bara lugnt och acceptera att du är lite sur, ledsen glad om vartannat. Det stabiliserar sig snart. Kram...

Du ska bestämma själv hur du gör med mässan.. Men jag gillar dina inlägg, din stöttning och omtanke för oss här på forumet..Jag hoppas allt går bra Kram...

igen? Eller, varför får jag så lätt kontakt med främmande, halvfrämmande människor numera? Det är som om jag plötsligt blir sedd! Jag tål att bli sedd, kanske därför. Jag sträcker på ryggen, jag rör mig ledigare, jag kan t.o.m. le! ibland. Detta trots att jag har det så tungt härhemma. Utkämpar en enorm och ojämn kamp. Jag vet ju själv hur det är att vara inne i träsket, nu står jag snett utanför. Kanske hjälper det att jag varit där? Vet inte. När jag var där så checkade jag alltid av med honom; "hur har du det, vad tycker du,? Jag vill inte vara sån här." Men han tyckte oftast det var lugnt!! Kvinnor som älskar för mycket... bad vår familjerådgivare att jag skulle läsa. Kanske det.

Jag extraknäckte en längre tid som a-provare åt Systembolaget. Satt i en sk konsumentpanel. Jag höll på några år och det var så häftigt att få bekanta sig med sortimentet utan att dricka sig full! Få betalt dessutom. Ofta gick jag förbi Prisextra och handlade god mat, blommor, eller något annat på hemvägen. Gröna skylten passerade jag närmast oberörd. Det var som om jag fått nog av Dessa Drycker! Alla smaker, alla dofter och karaktärer som passerade förbi min näsa, gom och smaklökar. Jag var som en väldresserad fågelhund – alltid alert och närmast besatt av att disciplinerat utföra mitt uppdrag, utan att någonsin reflektera över att kanske svälja bytet. När A-tanterna fick veta det här! fick dom nästan krupp och förbjöd mig strängt att fortsätta med den sysslan, precis som om jag var ett barn, en omyndig, Bara ännu-en-Alkoholist – vad det nu är. I missbrukarvården blir man sällan sedd som en människa med förnuft och handlingsfrihet, utan snarare som ett objekt, ett radiostyrt monster; stöpt i samma form som alla andra A.* Mycket riktigt så upphörde kallelserna till fler a-uppdrag i och med det... och det var inte jag som sa upp mig.

* Ok, jag vet att vissa vid vissa tillfällen fungerar så där...radiostyrt när hen är inne i ett allvarligt missbruk. Men alla är ju inte det och inte alltid.

PS. Jag lärde mig under den här tiden att avsky påsvin av alla de slag! Första klunken är insmickrande god, men därefter... känner man den äckliga smaken av bisulfit, konserveringsmedel, tillsatts av "ekfat"(syntetisk) och all annan skit man haft i för att klara hållbarheten i en pappförpackning. Jag började också uppmärksamma de arbetare som hade till uppgift att plocka dessa giftbesprutade druvor. I den gyllene sydafrikanska solen.

Du är min syster MM. Min mentala tvillingsyster. Jag förstod att du skulle få de här känslorna när jag läste om spritmässan och diskussionen med Olmo. Jag hade i ditt läge känt precis som du och varit på god väg in i skärselden igen.

Kämpa nu!
Ta Antabus!
Gör vad fan som helst utom att dricka!
Försök tycka om dig själv!
Tyck om dig själv igen!
Du FÅR inte förstöra den fina MM!!
Det är din förbannade skyldighet att inte svika MM!

Vi här behöver MM!
Du är viktig för oss!

med sympati
Ikaros

Hur går det för dig, Coco?
Du är inte bortglömd.
Kämpa på!

Två veckor är stort. Jag känner så väl igen det du skriver om dagliga attacker av våldsamt a-sug. Det klingar av med tiden, var så säker. Du förmedlar en enorm motivation och insikten finns ju där, du har alla chanser att klara helgen och sedan köra ännu en hel vit vecka. Med vinster i huvudet varje dag.
Bra att du kan parera suget med en halv burk a-fri öl, fixar man det på det sättet är det kanon!
Jag är i sjätte vita veckan nu, världsrekord för min del, och suget är helt borta. Känner mig piggare, klarare, friskare och gladare än på många många år. Klampar på dag för dag och stegen blir lättare hela tiden.
Kämpa på!!!

Tack Elias för styrkan du sänder.:)
Dag 4 , humörsvängningar till tusan. Ledsen att min familj ska behöva utstå.
Är så rädd för ett återfall , även om a suget är långt borta så är jag livrädd för framtiden. Varför skulle jag kunna styra mina impulser och infall nu när jag inte har klarat det förut? Måste bara tro att det går.
Har funderat lite på mina positiva egenskaper och försöker ta dem till mig.
Jag är omtänksam och omvårdnaden , lojal, kreativ, konstnärlig, generös ... Japp, fler kommer jag inte på men gott nog.
Jag är mer än bara skammen jag bär på,, jag är faktiskt en fin människa,, med en kronisk sjukdom som jag gärna hade varit utan. Den finns där, kommer alltid att vara min följeslagare , men den är inte Jag, den ska inte få förgöra mig..
Kram alla

Svår dag för dig idag och kvalfyllda tankar kring mässan. Hoppas du känner den sympati för dig som strömmar till dig från så många här och att det kan vara till någon hjälp.
Du är så stark och klarsynt och ger många här styrka, inklusive mig själv. Framför allt för din egen skull önskar jag helhjärtat att du rider ut stormen även denna gång liksom du gjorde sist när du låg med täcket över huvudet, men jag önskar det även för alla andras skull som blir hjälpta av dig här.
Och du, den där a-mässan verkar livsfarlig för dig med din problematik. Din beskrivning av dina tankar kring den får alla varningsklockor att skrälla på hög volym. Du måste avstå och sjukanmälan är väl egentligen inte att fuska med reglerna med tanke på sammanhanget.
Håller alla tår och tummar så de vitnar för att du ska klara av det mentala skovet och att du förpassar den där a-rackaren som pickar i ditt huvud till det helvete hen hör hemma. En rejäl snyting!
Kämpa på!!!

I tanken förändras vi och våra val. Du verkar ha tänkt till och förberett dig för eventuelle svårigheter med a-stopp. Bra att du känner nykterhetens fördelar. Suget minskar nog med tiden. Så är det för mig i alla fall...

Känner nu att jag borde ha läst ordentligt i din tråd innan jag hade synpunkter på det du skrev i det andra ämnet.
Tänker nu att det var ett väldigt skrivande även här om provsmakning etc. Känner att det är dags att förmedla den andra bilden igen: skuld, skam, huvudvärk, otillräcklighet, ångest, oro. Du vet ju! Vilken kamp du har just nu. Förstår din synpunkt så mycket bättre.
Du är i tremånaders träsket...
Det känns som om du redan tycker att det är lite kört på grund av den där mässan och kanske börjar se det som en ursäkt. Ser möjligheten, nu mår du dessutom dåligt. Men läs ditt inlägg i #33. Eller hela din tråd för den delen. Jag tycker ju att du kommer med så kloka inlägg och synpunkter hos andra så du har helt enkelt känts mer stabil än vad jag fattar att du är nu. Håll ut! Det blir ljusare runt hörnet, det vet du. Cyberkram

gör det du ska..och du-ta en filt med in på toa för det kan bli kallt att sitta där länge <3

Det går fram och tillbaka. Jag tyckte det var lätt som en plätt att avstå alkohol den första månaden. Kände inte alls igen mig i abstinensbeskrivningar och nästan planerade återfall. Jag kände mig udda. Sen vet jag inte vad som hände riktigt eftersom jag drack vin i fredags (torsdag idag), jag hade lust och sug och samtidigt nyfikenhet på hur jag skulle reagera. Rejält vinseg på lördag och kom fram till att dricka vin inte var värt bakiskänslan. Hade vin kvar och sparade det tills nästa matlagningstillfälle då rödvin skulle passa I maten (inte till..*L). Tydligen var det matlagningsdags igår, dock utan matlagning. Trött och lite uppvarvad tog jag ett glas vin när jag kom hem, och ett till och ett till. Men sen var flaskan slut, det var 3/4 kvar i den. Bakisseg idag..nej, inte värt det.
Tar nu nya tag! Nyckeln till gårdagens drickande var att det fanns vin hemma samt att jag var trött, hungrig och lite skör. Alltså...inget vin hemma..det blir resultatet!

Har positiva A-tankar från helvetet just nu. Ska fixa snabbt på stan det som måste göras sen hem och låsa in mig på toa, sitta där tills det går över... För det går över... Snart... Tack! ❤️

Jag får sån lust att krama om dig och säga att det kommer att ordna sig! Du får en virtuell kram och klapp på axeln istället, hoppas du känner av mitt och andras stöd idag när det är extra tungt.
Jag tror starkt på preventiv sjukskrivning som kortsiktig lösning. Jag har druckit på Campral, så nog går det att trilla dit trots att du har det i kroppen.
Ta det bara lugnt nu, och andas..andas!

Visst är det konstigt?! Förstår ingenting, borde ju gå ned massor i vikt kan man tycka. Men det viktigaste är som du säger, kroppen får vila. Den slipper gift och får istället träning och bra mat. Det MÅSTE vara väldigt bra även om vikten inte går åt rätt håll just nu.
Ja tiden har gått så himla fort, det är så skönt att slippa ångest och bakfylla! Du är grymt duktig du också! Stor kram ?

Jag tog aldrig reda på om vinet skulle klara infrysning samt upptining i Micro. Sparade istället vinet eftersom jag hade mer kött att tillaga (för lite lök hemma att tillaga allt i helgen). Igår var jag väldigt trött, sov länge och var sen på samtal hos min prattant. Egentligen orkade jag inte åka och handla mat som jag tänkt, ville helst åka hem och sova. Men maten hemma var slut, slut på riktigt alltså. Fanns ingenting att laga mat på och resterna uppätna. Så jag pressade mig och fixade inköpen. När jag kom hem ville jag dricka vin. Sa till mig själv att det finns nog andra sätt att varva ner på. Varför det undrade jäveln på axeln, vin är ju gott och det är inte så mycket kvar så att det kan bli för stor berusning. Okej, sa jag och hällde upp ett glas vin.
Maken kom hem och jag hojtade till honom i hallen att nu kommer du tro jag är klart alkoholiserad, men jag sitter bara och tar ett glas vin för att det är gott och jag är svintrött (glad ton i rösten). Visst, visst du är en alkis svarade maken, bara jag får ett glas jag också. Han fick ETT, sen uppmanade jag honom att ta en whiskey istället så jag fick behålla vinet själv. Han tog sig en whiskey och sen den skvätt av vinet jag hade kvar.
Summa sumarum drack jag 3/4 flaska och sen la jag mig tillrätta i hans famn och såg ett avsnitt av en serie vi följer, höll nästan på att somna. Gick och la mig 19:30 och har sovit till 8:30 idag. Fortfarande rätt mosig.
Nu tror jag inte att det är vinet i sig som orsakat att jag sov 13 timmar. Snarare att jag var übertrött och valde att dricka vin för att minska på varvtalet. Vinet gjorde att jag fick fram tröttheten. 3/4 flaska är ju faktiskt ingenting, det tänkte jag igår och tycker fortfarande idag. Men varför är jag då vinseg? Eller är jag sömnbakis, eller en kombo?

min hjärna vill dricka, den har tagit en annan riktning igen och jag läser på tunnelbanas dörr på väg till läkaren...

"At every door, there is an emergency door opener".......................

Har börjat läsa boken som jag skrev om ovan, För mycket för ofta. Och jag måste säga att jag gillar den. Det står nog inget revolutionerande i den egentligen men det finns en hel del övningar och exempel som är bra att fundera kring och som får ens egen tankeverksamhet att gå igång. Mitt sätt att förhålla mig till alkohol är inte tvärnej för alltid. Vissa har säker synpunkter på hur jag väljer att tackla mina spöken. Men jag har börjat forma mitt ramverk för hur mitt februari ska se ut. Och skulle det inte funka, ja då måste jag revidera och göra om. Vi får se hur det går helt enkelt.

Jag känner mig inte mogen att skriva exakt hur jag tänkte att jag ska lägga upp min strategi. Men jag kommer behöva skriva här för jag har ju ändå en avsikt att förändra mitt drickande och alkoholhjälpen håller mig i schack.

Hur som haver så känns allt bra på A-fronten. I helgen vankas en tjejmiddag som jag planerar att ta med ett alkoholfritt alterantiv. Det kommer säkert bli en tidig kväll för min del och jag tror inte att det kommer att bli ett bekymmer. Känner egentligen bara värdinnan och i ärlighetens namn är jag inte överdrivet sugen på att gå men det kan vara bra att dyka upp.

Hoppas ni har det fint!
SL

Jag vet inte vad det är som är skillnaden den här gången, i det här försöket, jag har prövat många gånger tidigare. Kanske är motivationen en annan, kanske är det för att jag medvetande gjort min situation för mig själv, dvs min hälsa, mitt beteende när jag druckit A och kanske för att jag i min omgivning sagt att jag håller nere på A, vilket accepteras utan att någon undrar. Men tanken på att dricka sig riktigt full får jag nog flera gånger om dagen, jag känner även igen vad det är som ofta triggar igång drickandet och försöker vara medveten om att känna igen situationerna och känslan som dyker upp så att jag hinner parera för det. Det går ganska bra. Jag har alltid ett 6p med A fri öl hemma som faktiskt blir ett substitut. Jag tar en burk, jag får den där känslan som jag saknar, efter halva burken så har suget försvunnit. Det är min nödventil när det är som värst. Det är i hemmet, när alla andra sover som jag helst dricker. Över tid måste jag hitta en långsiktig strategi för att hålla mig ifrån A. Sommaren kommer, det gör även alla grillmiddagar och Rosévinsdunken - jag måste förbereda mig.