skrev Studenten i Extrem upptrappning under återfall trots långa uppehåll

" Nu är det onsdag. Jag har inte druckit på några dagar men kroppen är sliten och jag kan inte bestämma mig för om jag ska ge upp eller hålla ut".
Om du inte vet vad du ska bestämma så röstar jag på att gå vidare.
Gå till läkaren och be pm antabus så slipper du bestämma dig varje dag, som ett skydd för dig. Ja eller naltrexon eller camprax.
Och ge för bövelen inte upp nu.
Du kan ?


skrev Lena72 i Extrem upptrappning under återfall trots långa uppehåll

Vågar nästan inte "hojta" rädd för stt säga fel. Men när min vän fick cancer var tynade värre...
Vill igentlingen bara säga hej. Jag ser dej!
Nu har du börjat ETT STEG i rätt riktning!
Kraaaaaaaaaaam

Jag är lite mer seeeeg o liiiiider o sååå trött på mig själv....


skrev Ikaros i Extrem upptrappning under återfall trots långa uppehåll

Hej
Det du beskriver skulle kunna vara jag. Efter 13 års nykterhet satte jag i gång som du. Liksom du är jag högpresterande tränar hårt och har inga synliga tecken på alkoholism trots min 72 år. De senaste åren har jag haft mer än årslånga uppehåll men när jag tagit återfall har jag druckit minst en vecka och stora kvantiteter starksprit. Jag har till och med druckit glykol vilket är livsfarligt och gjorde att jag hamnade under akutvård. Senast gick jag över till spolarvätska när starkspriten tog slut. Måste därefter avgiftas på sjukhus.
Min förmåga till hårt arbete genom mina nyktra perioder ledde till att jag avancerade på arbetet och fick hög lön och status.

Jag tror vill tillhör en grupp alkoholister ( ibland benämnd typ 2, ibland Dipsomani) som dricker destruktivt och i perioder. Jag är övertygad om att vi aldrig kan börja dricka "normalt". En god vän till mig hade ett 20-årigt nyktert uppehåll vilket innebar förtroendeposter och ansvarsfullt arbete med hög lön. Detta söp han bort på två år.

Jag önskar dig lycka till i kampen mot alkoholen och det är en bra början med detta forum. MEN jag tror du behöver mer. AA till exempel och samtal med någon bra alkoholläkare eller alkoholterapeut. Men välj sådana för många av dem har en alltför förenklad bild av alkoholism och särskilt den variant som vi har..

Vänligen
Ikaros


skrev Ikaros i Han ska få en rejäl snyting....

Hej MM
Knepigt det där med jobbet. Men är det inte möjligt att du kan be om att få proverna i en medicinburk med lock där företaget klistrar på en etikett med nödvändig information. Du kan kanske motivera detta med att du vill provsmaka hemma i lugn och ro och därefter välja. Att stå och välja på en hektisk mässa och dessutom lätt påverkad anser du inte vara professionellt.
Ja, det var i varje fall en idé.
MEN, min vän, se upp! Jag blir oroad för dig eftersom ett återfall .... Ja, du vet!
Kanske dags att försöka lämna alkoholbranschen????
Vänligen
Ikaros


skrev MondayMorning i Tredje gången gillt

Pleased to meet you! :D
Bra val!
Har aldrig gillat att skriva "Skamsen" till dig :D

Puss O Kram

Ps det är snart vår ds


skrev MondayMorning i Han ska få en rejäl snyting....

Jag är bjuden på mässan Destillat Stockholm av jobbet. Dels på betald arbetstid och biljetten betald.
Älskar dessa mässor, inte för att det serveras alkohol utan för att jag har ett intresse i själva proceduren
med tillverkning av A.

Men då ingår ju också provsmakningar av ny alkohol som kanske ska köpas in på jobbet och
där är jag inblandad. Nya ideer kring sommardrinkar, ny sprit och inköp ska göras.
Nu ligger detta fokus på mig, att bestämma. Jag är utbildad mixologist och har mest
kunskap i detta område - "vad funkar till vad"

(vilket kanske är lustigt med tanke på att jag själv skiter i att blanda mina egna drinkar utan dricker spriten så ren som möjligt för att inte gå miste om någon alkohol)

De på jobbet vet inte om mina problem.
Jag har mer lagt fram det att jag dricker måttligt.

Detta kommer ju inte funka. Trycket kommer vara enormt på mig att jag ska provsmaka. Vet hur det ser ut.
2 cl småglas i varenda monter.

Åh vad krångligt.............


skrev admi i Nu måste jag, men....

Här kommer ett svar från vår läkare på Riddargatan 1, Sven Wåhlin:
Man kan ta Antabus och Naltrexon ihop. Antabus är stöd för att vara nykter, och oftast grunden. Antabus hjälper ofta till att ge mindre sug, eftersom hjärnan kopplar bort tankar på alkohol om man vet att man inte kan dricka. Man får mindre ambivalens.

Räcker inte detta för minska besvärande sug så kan Naltrexon i tillägg vara en bra idé. Oftas tas Naltrexon 1 tablett dagligen under en period på månader- halvår. Men den kan ibland användas för tillfälligt bruk för att minska sug och tankar på alkohol. Den har en snabbt insättande effekt och kan därför tas vid behov.

Den andra tabletten du kanske tänker på är Campral eller Aotal. Den har ofta god effekt på sug, men har långsamt insättande effekt som kommer först efter 5-7 dagar. Så den måste alltid tas regelbundet under en längre period.

/magnus
alkoholhjälpen


skrev admi i Min tråd

Hej Krille! Det är relativt liten risk att de tar dina barn. Socialtjänsten har i grunden samma intresse som du som förälder: Att dina barn ska må bra och att ni ska få hjälp om ni behöver det. Att placera eller omhänderta barn är en åtgärd som bara görs i sista hand. Det kan bara ske när det är akut fara för barnen eller om det är omöjligt att få med föräldrarna på frivillig hjälp.

/magnus
alkoholhjälpen


skrev Elias i Mitt ständiga självförakt ..

En tuff kamp för dig nu. Här har du stöttning till 100%, så skriv och beskriv så får du hjälp från oss i samma eller likartad sits. Efter vår förmåga.
Som du beskriver det är det bara en tidsfråga innan det går från att smyga obemärkt tills ridån faller obarmhärtigt inför dina nära. Ett ljus i mörkret är din övertygelse om att du kan räkna med helhjärtad stöttning från din mor och syskon. Sambon verkar du inte veta var du har i det avseendet, men blottar du dig själv innan bomben briserar ändå är ju chanserna betydligt bättre!
Nu kör du en vit kamp igen och klarar du inte det har du lovat dig själv, och oss, att söka extern hjälp. Tveka inte att göra det om nödvändigt!
Styrkekramar till kämpen Helle!!!


skrev nystart i Dags att kliva ut ur mörkret

För mig spelar det inte stor roll om jag har hemma eller inte, jag har bara 5 minuter till den där förbannade affären - som dessutom ligger vägg i vägg med matbutiken. Skulle det vara stängt där finns det en butik som säljer 3,5% inom ännu närmre avstånd. Men igår blev det nyktert och det måste bli många fler nyktra dagar. Det går åt rätt håll men med många hack och fall. Jag vinner segrar jag inte klarat att vinna innan, men sen faller jag då jag direkt efter en seger firar med A - helt sjukt egentligen. Men nu blir det nyktert.


skrev Helle i Mitt ständiga självförakt ..

Tack Lerigen, Ikaros och Sisyfos.
Blir så ledsen när jag läser era ord. Svårt att höra sanningen från någon annan, blir så konkret.
Samtidigt värmer det så i hjärta och själ att det finns sådan förståelse och välmening.
Dag 3 nykter. Känner inget a sug, snarare avsmak. Men så brukar det kännas.
Jag vill tro och hoppas att jag kan förbli nykter. Viljan finns där, tro mig.
Ikaros jag ska ta till mig dina ord och göra en lista över positiva egenskaper.
Jag har mått bra förut, så någonstans nerpackat i en kartong har jag gömt facit.
Jag kämpar på, mörkt i dag men måste försöka se framåt.
Stor kram å tack för stödet.
// Helle


skrev Dionysa i Nu måste jag, men....

"Dra täcket över huvudet tills det går över. För det går över.
Sticka, stapla kartonger eller sortera skruvar och muttrar.
Gör vad som helst för att sysselsätta dig."


skrev Dionysa i Ny här

Nu får jag feeling! Skulle kunna göra en hel Heueh om det där med skarsnö och minnen från min uppväxt vid Nordpol.., – jag menar: Polcirkeln. Och det där med att försöka reda ut teknikaliteter som kund lyckats ordna till, som är nästintill omöjliga att trassla rätt bakifrån, in och sedan ev ut! Hu! Fint att ni lyckades! ...och det där med hur djur av ol sorter kommunicerar, skulle kunna bli en hel... essä, som en fabel, kanske. Och snyggt det där med Trump – mur, nästan ett palindrom, önskar det stannat därvid irl.


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

men den tar inte bort mitt, nu kraftiga sug.
Visst kan jag "bara" lida mej igenom. Vet ju stt det blir lättare med tiden. Men mina krafter känns svaga och vill underlätta för mig själv.
Ler då jag tänker "barnafödande" Vill ha all smärtlindring jag kan få..... Ha ha
Kollar upp det under dagen. Nån annan som vet?????
Kram


skrev Sisyfos i Mitt ständiga självförakt ..

Helle, för det första så har jag liksom du bestämt mig ibland att klarar jag det inre nu, DÅ ska jag söka hjälp. Det har ännu inte hänt. Har en ursäkt vid varje misslyckande och så går det en period när det känns bra igen och man tror att man fixar det. Det känns som att vi dricker av ungefär samma anledning, vet i och för sig inte din, men för mig spelar ansvarslösheten en roll. Jag vill inte alltid vara så präktig och skötsam. Blir trött och tänker att lite a kan göra susen. Å med det kommer ångest, självförakt etc, ja, du vet ju. Gömma, städa, skämmas.
Jag tänker att du gör det svårt för dig när du har alkohol hemma. Det känns som att du har det i alla fall. Det betyder att du kan agera på dina impulser. Det är inte bara vilja. Det handlar om möjlighet, i alla fall för mig. Och när du väl börjat dricka så är omdömet grumlat. Och alkoholen gör nåt med själen. Tror att det blir värre och värre, så ta dig en funderare på hur du kan få hemmet alkoholfritt. Om du ska klara det själv vill säga. Du kanske är bättre/smartare/duktigare än jag och kan greja det ändå... men att rensa ut är en bra början. Då måste man planera drickandet i nyktert tillstånd och jag är skeptisk till att nån planerar för att dricka 2l starksprit och handlar hem det.
Du skriver nu att ingen märker... och ja, det kanske är så. I alla fall ingen som inte har mött det tidigare, men gränsen är hårfin. Det är lätt att snubbla över på andra sidan där de faktiskt märker... och det kanske de redan gör. Dottern din märker kanske redan. Man får ju en annan blick och ett annat rörelsemönster. Får ångest bara jag skriver detta eftersom jag tror att min son vid några tillfällen anade/märkte/visste. DET är sanningar jag inte vill hantera. Så skamfyllt!
Jag vet hur svårt det är för i och med att man rensar bort a, så måste ju problemet upp till ytan. För mig löstes det genom att sambon hittade flaskgömmorna. Vi hade heller nästan inget hemma, så det blev inte så svårt. Vet inte om du kan få hemmet a-fritt men det känns som att du borde försöka. När alkohol är tillgängligt så ska mycket vilja till om man har utvecklat en sjukdom. Jag vet inte om det ens är möjligt för oss som är beteendestyrda och inte har en oerhört lång nykter period bakom oss. Lycka till nu!


skrev heueh i Ny här

var frusen idag. Så har det varit ett tag nu, ena dagen är det någon plusgrad, nästa är det minus en eller ett par grader. Det hör årstiden till antar jag, mig besvärar det inte. Snötäcket ligger kvar men har förvandlats till skarsnö, så igår hängav jag mig åt lite nostalgi. En lek vi ägnade oss åt som barn var att försöka gå på skaren utan att sjunka igenom. När skaren nästan bär, men bara nästan, blir det där en utmaning. Man kan inte bara kliva upp på den; bara om man fördelar vikten på båda fötterna håller den för ens vikt. Så det var vad jag ägnade en del av min tid åt igår, jag satte upp ena foten först, sedan försökte jag med en kombination av hopp och knäböj få upp den andra utan att bryta igenom det sköra ytskiktet. Barnsligt, jag vet, men rätt kul faktiskt. Hoppas bara ingen såg mig.

Jag har suttit i telefon stora delar av natten. Min son befinner sig, som jag skrivit tidigare, i USA för att lösa ett akut problem hos en kund och behövde min hjälp till och från. Det är lite jobbigt det där; man pratar en stund, slumrar en stund, så ringer telefonen igen och man måste återigen försöka få igång hjärncellerna. Varje gång man lägger huvudet på kudden så hoppas man att det är färdigt, att man ska få sova resten av natten, men icke. Till slut, när det verkligen är färdigt, så vågar man inte tro det utan ligger vaken och väntar på att den där stridstrumpeten ska ljuda ännu en gång. Det löste sig till slut; det visade sig att felet låg hos kunden, vi hade gjort allt rätt från början. Att tro att de skulle betala för hans resa vore önsketänkande dock, jänkarna har generellt sett filosofin att det alltid är någon annan som ska betala, oavsett vems felet är. Så har det alltid varit, vi lärde oss tidigt att ta rejält betalt för våra tjänster redan från början så att vi skulle ha råd att inte få betalt senare. Se bara på Donald Duck, f'låt, Trump ska det vara, och hans mur.

Jag tror hunden fick korn på sin första ekorre igår. Jag skriver tror, för jag såg den aldrig. Allt jag såg var hunden som rusade in under en gran för att sedan, besviken, sitta och titta upp längs stammen. Där vi bodde innan fanns det inga ekorrar, åtminstone inte längs den rutt vi gick, så det här lilla kreaturet var något helt nytt för honom. Med tanke på hans attityd gentemot möss och sorkar så tror jag inte han hade några illasinnade avsikter; han ville säkert bara hälsa. Ekorren i fråga kunde ju naturligtvis inte vara säker på det, jag tror det råder en viss språkförbistring bland djur, så han tyckte nog det var säkrast att förhandlingarna skedde med en viss nivåskillnad mellan parterna. Nåväl, jag tror nog det kommer fler tillfällen, inte för att jag har några större förhoppningar om att ekorren kommer att ändra sin taktik, men det är väl där tjusningen ligger antar jag; att alltid kunna hoppas på nästa gång...

Ha en bra dag allihop!


skrev Pi31415 i Nu måste jag, men....

antabus-tabletten först. Då kan man inte dricka.

Jag vet inte om man kan ta dessa tabletter samtidigt, men under tiden som du tar reda på det, eller tills svar kommer här, är eventuella återfall blockerade av antabusen.

Kämpa vidare nu Lena72. Vi är många som önskar att det ska gå bra för dig.
Pepp, kram och lycka till!


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

Nån som vet om jag kan ta naltrexon o antabus ihop? Känner att suget är starkt nu efter återfallet. Vill inte riskera att "glömma" antabusen o dricka. Jag har även den andra tabletten (glömt namnet) hemma. Så svårt att komma fram på VC.
Tack!


skrev Ikaros i Mitt ständiga självförakt ..

Jag delar allt som Lerigen skriver.
Jag tror att din föresats att vara helt ärlig här på forumet är viktigt och bra. Jag ser fram emot att läsa mycket om din kamp framöver.
Att sträva efter perfektion är som att försöka ta ner månen. Det är helt enkelt omöjligt. Man kan aldrig göra mer än sitt bästa. Och detta med att börja bearbeta drickandet är nog det bästa.
Lycka till och vore jag kristen skulle jag be om att du skulle kunna förlåta dig själv så att inte skuld och skam förmörkar din syn på dig själv.
Vad är det bästa med Helle? Kanske en lista över bra egenskaper vore något?
Vänligen
Ikaros


skrev Ikaros i Tredje gången gillt

Hej
Klokt val av namnbyte tycker jag. Stämmer bättre med min bild av dig.
vänligen
Ikaros


skrev Sisyfos i Dags att kliva ut ur mörkret

Nystart: Ja, vi är väl lite lika du och jag. Vi har inte bestämt oss för att avstå. Jag har inget hemma nu. Skulle aldrig ens kunna gömma en flaska. Redan om jag köpt den skulle den bränna i mitt medvetande och vilja drickas upp. Skulle vara besatt. Behöver en längre a-fri period nu, så varför inte februari. Efter en löngre a-fri period finns inte funderingarna på samma sätt om att dricka el inte. Det har blivit en vana. Så är det inte nu. Jag måste fundera och välja. Idsg valde jag rätt. Hoppas allt det blir fortsatt så ett stort anal dagar. Lycka till du också Nystart!


skrev Sisyfos i Nu vill jag sluta på riktigt!

Har läst din tråd idag. Grattis till ett gott beslut och ett fantastiskt bra jobb.! Bra också med en konkret bild på hur det blir om man dricker.


skrev Krille 666 i Min tråd

Hej.
Hade druckit mycket ett tag och känt mej nedstämd och haft väldigt mycket ångest en längre.
Till slut orkade jag inte längre och begav mej mot psykakuten rejält berusad(1.44),men kunde ändå enligt en lätt förvånad läkare prata tydligt mellan gråt attackerna.
Väl där så pratade jag om självmordstankar och ett ev separerande från min sambo och om hur mycket jag älskar mina barn osv.
Nu min fråga.
Det kommer nu bli en utredning från socialtjänsten och min största skräck är ju förstås att dem ska ta barnen ifrån oss.
Detta var 5 dagar sedan och jag har faktiskt varit nykter sedan dess.
Har även kontaktat hjälp ifrån ett av alla ställen där vi bor..
Hur stor är chansen att de tar barnen??
Min sambo är nykterist och jag har ingen kriminell bakgrund.

Tacksam för svar