skrev Malkolm85 i snart helg skrämmande

Igår gick det okej. Men idag är ångesten och rastlösheten total. Vad ska man ta sig till när abstinensen är så stark. I morgon har jag varit nykter en vecka. Förra lördagen vid denna tiden var jag jättefull. Stökade var dum och slog sönder porslin innan jag däckade på golvet. Vad fan är det att sakna. Varför får man sug efter detta kräldjur man blir av alkohol. Helt sjukt men den lömska alkoholen försöker väl lura en igen. Denna gången ska jag inte bli lurad. Ingen abstinens i världen ska få mig till det. Kämpa på alla


skrev Lexi i Vill förändra mitt liv.

Har du, liksom jag hamnat i diket? Ska vi ta varandra i hand o börja om igen?


skrev Restart2017 i Dag fem, tre frågor.

Likhetstecken.
För några år sen bodde jag på gymmet och skidor är kul :)

Tyvärr trillade jag dit ikväll
Hade några starköl liggande, tog en direkt när vi kom hem från backen.
Vid sex tiden.
Fått i mig fem stycken, kommer inte kunde sluta än.
Men ska ge mig innan tolv och va pigg i morgon och börja om :(


skrev Dionysa i Långeman checkar in..

Jag kan u berätta... att bortom kampen. på gym. mot a., etc. så finns det något Annat.


skrev Coco79 i Nu börjar kampen...med vita dagar

Tack igen Elias och Ikaros för era kommentarer! Idag var det mycket enklare än igår att hålla sig nykter, suget kom knappt alls, men jag antar att det är upp och ner med det från dag till dag. Jag höll mig sysselsatt och försökte tänka positiva tankar. När jag kom hem efter bion ca 18-tiden fick jag dock en ledsamhetskänsla och saknad över att inte få dricka vin ikväll. Tillvaron känns så tråkig utan vin. Hoppas jag så småningom inser att tillvaron är bättre och mer värdefull utan vin, som jag har läst här på mångas trådar. Vill själv uppleva det. Fram till dess att ta en dag i taget så som den kommer. Fortsatt trevlig lördagkväll och en nykter god natt till alla som kämpar här!


skrev Coco79 i Långeman checkar in..

Jag säger WoW till din viktminskning men förstås också nykterheten! Otroligt bra kämpat!! Jag vill också gå ned i vikt (och behöver göra det), så jag hoppas en vit period skall hjälpa mig på den vägen också. Fortsätt kämpa!


skrev Coco79 i Långeman checkar in..

Jag har samma mål som dig, som ett första steg i alla fall, dvs att klara helgen utan alkohol. Det har gått bra hittills (förutom ett enormt sug igår fredag men det gick ju över till slut), första nyktra dagen i torsdags och idag tredje vita dagen. Skall nog fortsätta med nykterhet i början av veckan också, och helst januari ut. Minst. Vill som du känna en förändring i hur jag mår. Idag var jag på förvånansvärt bra humör under dagen, men mot kvällen blev jag lite ledsen över att saknaden av vin ändå är så stor, det känns bara så tråkigt att inte 'få' dricka. Tristess i tillvaron liksom. Men jag gör det här uppehållet för min egen skull. Önskar dig lycka till på vägen!


skrev Soja123 i Vill sluta, ska sluta, en dag i taget.

När paniken faller på att jag aldrig ska dricka igen då är det som jobbigast....den lilla lilla stunden jag tänker den tanken innan jag lugnar mig med att jag behöver inte bestämma det nu utan jag kan ta en dag i taget den är förjävlig!! Oron sprider sig i hela kroppen och minnesbilder om de glada dagarna om öl i solen och kokain på min favoritkrog på småtimmarna jag vill bara släppa allt som har med nykterhet att göra. Men just nu är jag så stark så jag klarar att ducka undan de tankarna, som en boxare i god form. Men jag kan inte göra alá boxaren Prince och släppa garden och bara stå och parrera. Jag måste vara vaksam, jag trillar väldigt lätt dit, väldig, väldigt lätt! När tankarna börjar snurra om att det inte är så farligt och det inte gör så mycket, går jag förbi en bar då kan jag lätt trilla dit. Men just nu sysselsätter jag mig med saker som jag inte kan göra när jag krökar och det värdesätter jag. Jag är trevlig mot min närvaro, jag tränar och mår bra. Så vill jag alltid ha det.

Jag har inte varit på AA, har varit på NA två gånger. Det var givande att lyssna på alla men jag våga aldrig dela och det är väl det som ska till för att det ska ge ngt. Sen kändes det som att alla var längre gåendes i sin sjukdom än jag..
Jag var heller inte riktigt där så jag kunde erkänna hur sjuk jag var.

Idag tacka jag nä till en fest på grund av att jag inte ville nära alkohol, känns inte kul på något sätt liksom. Jag tänkte inte berätta för någon förutom de som vet om mitt beslut utan tänkte säga att jag gick på medicin, men jag ångra mig och valde att säga att jag var sjuk...Jag hade säkert klarat det, att gå dit o inte dricka men jag tror det hade skjutit mig närmre mot att dricka för att jag fick bekräftat att jag klara att inte dricka på en fest. Jag är nog inte redo för att få den bekräftelsen än..

Ha det gott alla jag är så glad att ni finns

God nykter lördag på er och framförallt vakna nyktra i morgon och gör det ni verkligen tycker om! Unna er det..


skrev Börjaom i Börja om

Det handlar ju faktiskt inte om att sluta med något. Alkoholen. Det handlar om att börja något. Leva. Tänk all tid man levt med stängda sinnen och istället befunnit sig någon helt annan stans. Och utanför har livet pågått. Men man har inte deltagit. Försummelse av en själv, relationer, drömmar, livsmöjligheter och nutiden. Inte en tanke bakåt. Men framförallt inte några framåt. När jag tidigare drack var den enda styrkan att finna i alkoholen. Med sinnena förlamade så fanns inget att erövra. Inget att drömma om. Eller sträva emot. Kvar var tomma upplevelser för stunden.

Idag har jag börjat leva. Skogen doftar på promenaderna. Jag spelar musik och hör något. Jag läser och upplever. Jag vaknar tacksam upp på morgonen, efter god sömn, utan oro och ångest. Sinnena återvänder. Drömmar skapas. Drivkrafter uppstår. Livet börjar återvända.

Visst kommer det sug ibland. Och självklart är vissa dagar mindre roliga än andra. Och visst har jag mängder med problem som jag själv skapat som måste hanteras. Skämskuddar från förr som måste vädras. Relationer repareras. Och självkontrollen underhållas.

Men när livet återvänder blir även det jobbiga enklare. När sinnena är öppna och drivs av kärlek istället för på alkohol byts ångesten mot tankar om framtiden. Oron till hanterbara problem. Uppgivenheten till en smygande framtidstro.

Aldrig ska jag sluta att minnas om hur svart jag var i sinnet. Hur jag mådde fysiskt och orsaken. Jag ska fortsätta räkna mina dagar jag lever istället för att se det som dagar sen jag slutade.

Lördagskväll. Och livet är inte längre något som pågår medan jag sysslar med annat.

Skriver inte lika ofta här inne märker jag. Men jag är inne och läser en hel del. Tacksam för forumet och alla här – hoppas ni har en fin och vit helg!


skrev Dionysa i Ny här

Mönster är till för att brytas.


skrev Hjärnklar i Förändring

..Så kom frågan om att köpa hem vin kl 18 ikväll lördag, så det gick ändå inte. Maken var klockvill och trodde systemet var öppet. Jag är tacksam att det är stängt för då kan jag inte ändra mig angående vinet ☺


skrev Hjärnklar i Förändring

Rödvinsbrässerad högrev är gott! Jag köpte 2 kilo inför helgen med planen att göra köttgryta utan vin i, eftersom risken är mycket stor att det annars blir vin i kockan också!
I vilket fall kom jag fram till att jag vill ha vin i maten och sa det till maken..Sa att jag köper en flaska så kan han dricka till maten av det som inte går i matlagningen. Då frågade han om jag tror att vi kan köpa hem en bag och dricka "lagom" ur den. Alltså att vi skulle ha hemma. Jag sa NEJ och att jag kan inte dricka lagom, jo kanske några gånger men sen är jag tillbaka. Ok svarade han. Möjligt att jag övertolkar men jag tycker mig se att det är jobbigt för honom att inte ha vin hemma. Saken är den att jag tycker att han är mer fixerad vid att dricka än jag är. Han dricker oftare men inte alltid stora mängder. Jag har många gånger sagt ja när frågan om att köpa vin på fredag kommit fast jag lika gärna varit utan. Det har att göra med att jag har svårt göra honom besviken. Det här är förmodligen mest i mitt huvud även om det delvis stämmer. Jobbar med att ta egna beslut. Det var en fråga om vi skulle ha vin hemma och jag sa att jag inte vill. Det var inte en begäran som jag nekade och kanske orsakade besvikelse. Fan vad bra jag är som klarar att sortera ut det här!


skrev Dionysa i Div åsikter eller...?

Tack, Adde. Det där kändes... riktigt bra, trots allt.


skrev Adde i Jag vill slippa tröstevinet och hitta tillbaka...

stanna i rörelsen och njuta av stunden är så gott att kunna ! Ta små pausar och bara vara, när som helst, ger så mycket energi och skänker livet en ny dimension.

När jag hade alkohol i kroppen var det lögn att njuta av livet, allt vara bara en jakt på nästa fylla. Ett steg i taget så kommer man långt !

Häng på nu :-))


skrev Karin01 i Han ska få en rejäl snyting....

Stort grattis till dina 100 dagar fina, kloka du!


skrev Adde i Div åsikter eller...?

fina Tilde att du tänker på mig !! Känns riktigt bra !! Hoppas det är bra med dig också ?

Jag såg en dödsannons i tidningen idag och blir beklämd. En kvinna som var gift med en nykter alkoholist hade förhållandevis hastigt passerat till den andra sidan. Hon och hennes man satt där på mitt allra första AA-möte i min hemstad och jag gick i hans fotspår eftersom han hade varit nykter i 7 år då. Jag sög i mig av hans erfarenheter och gjorde så som jag fick lära mig från dag ett på behandlingen : Följ "Di Gamle" och gör som de gjort så kommer det att gå bra för dig också. Så sant, så rätt och, framförallt, så enkelt.

Jag gick på många öppna möten direkt i början och där var den nyligen bortgångna kvinnan stadig gäst. Hon med flera anhöriga som kom på de öppna mötena lärde mig så enormt mycket om hur det är på den sidan av sjukdomen. Det var, ÄR, viktigt för mig att lära av andra. Vi följdes åt i några år men gled sen isär mer och mer för att till slut bara träffas på Gotlandskonventet, Gullbranna och ett och annat Landsmöte bla nu senast i augusti. Att det blev så beror nog på att jag valde livet medan hennes man valde AA som blev hans drog istället för alkoholen. Och därav blev hon också medberoende i det nyktra livet utan att ha förmågan att skaffa sig ett liv utan alkoholens inflytande trots nykterheten.

Lite orättvis kan jag tycka att livet, eller rättare : Döden, ändå är. Att misshandla sin kropp med ett sånt kraftig gift som alkohol i 25-30 års tid utan värre skador medan livspartnern dör i förtid känns fel. Jag har mina krämpor, en väldigt vanlig men som nog kan skyllas på alkoholen, men annars "bara" ett resultat av att jag inte skött min kropp så som man ska göra. Så får jag välja så vill jag bara att det går fort på slutet.

"Begravningarna kommer
tätare och tätare
som vägskyltarna
när man närmar sig en stad."

- Tomas Tranströmer, ur Snön faller

”Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätt­er. Men kostymen sys i det tysta.”(Tranströmer)

Nog med dysterheten !!
Idag är jag nykter och så tänker jag vara när jag ska till att sova och chansen att jag vaknar nykter är då rätt stor !
Och i morgon tar jag ett beslut om att inte dricka oavsett vad som än händer. Då har jag ett beslut att luta mig mot.

Sköt om er därute !!


skrev Ankmamman i Kapad hjärna

Det är verkligen obehagligt vad beroendehjärnan kan ställa till med. Det är som ett oönskat värddjur som hela tiden försöker få en på fall. Jag har haft mkt tankar på A och på att jag nog egentligen inte har så stora problem så då kan jag nog så småningom dricka måttligt. Men samtidigt vet jag förnuftsmässigt att jag visst har problem och att jag inte vill utsätta mig för att dricka ens två glas vin. Det är ingenting som skiljer mig från alla andra som har problem med alkohol. Det spelar ingen roll att jag inte dricker två flaskor vin om dagen. Mängden jag dricker är i alla fall mer än en normalkonsument dricker. Jag antar att det är många som känner igen sig i den kamp som ens inre röst för när det gäller resonemang om man har problem eller inte?
Jag är trött på att ständigt föra en dialog med argument för och emot om jag ska dricka. Mitt inre vet ju vad som är bäst, ett helt nyktert liv. Hoppas rösten tystnar snart.
Ha en bra lördagkväll alla!


skrev Lena72 i Nu måste jag, men....

men vad suget drar nu när jag har fuskat.
Bit ihop!
Inget hemma, film med barnen! Ingen fara....
Kram


skrev Liten stor i Nytt försök. Nu ska det väl hålla?

Grattis till tre veckor Elias!
Själv har jag redan tappat typ tre kg och fler kommer att rasa. Igår drack min fru vin, barnen åt chips, jag nöjde mig med lightläsk och det gick hur bra som helst. Hrt tränat idag, känner mig stark o inte orolig för att inte klara kvällen men en konstig obehagskänsla eller rastlöshet eller kanske till och med dysterhet sitter som en klump i halsen nu på lördagen. Känns som jag skulle vilja träna ett kvällspass också hellre än att ta det lugnt i soffan ikväll. Har man glömt hur man softar utan a? Är väl iofs inte fel att ersätta allt med träning men hoppas jag ska kunna slappna av å njuta utan tillsatser framöver. 10 vita dagar blir det i alla fall. Ska väl tillägga till min "dagbok" att jag även ätit extremt nyttigt 10 dagar så känslan kan även påverkas av det.


skrev Ester i Ger inte upp...

Tredje vita lördagen och det känns trist och tråkigt. Ibland är suget inte så mycket fysiskt utan mer ett sätt att slippa tristessen och energilösheten. Min förhoppning är att våren och ljuset kanske sakta fyller på energin i takt med att kroppen och själen läker. En dag i taget tänker jag.


skrev Thebeachboy i Dag fem, tre frågor.

Så sammanfattningsvis är det så att man ska "hitta på" nåt på festkvällarna. Som igår kväll, sjukt trevligt att komma hem och störtsomna efter tre timmar kvällsåk. Vaknade vid 0545 (ja, jag är morgonmänniska) och mådde som sagt toppen. Istället för att vara hemma och låta vinflaskan efter vinflaska gå åt så är det "bara" att fylla tiden med annat. Och tvinga upp sig på morgonen. Då orkar man inte nåt på kvällen.

Man ser på kontoutdraget att det finns pengar kvar.

Och vågen pekar neråt (förutom muskelmassan som pekar uppåt!)

Det blir mina tips och pepp till mig själv den närmsta tiden som kommer få mig att vara nykter!!

(Dag 13...)


skrev Thebeachboy i Dag fem, tre frågor.

Haha, skidbacke sa du? Jag åkte bräda med kidsen igår kväll. Inga folk i liftkön ( alla var väl hemma och fredags-"mös") så det blev många åk i vår korta hemmabacke. Imorse vaknade jag med värk, nej inte huvudvärk och ångest utan njutbar muskelvärk!
Nä, nu drar jag ut och springer! Ikväll blir det gladiatorerna och bubbelvatten! Tjihoo! Det här fungerar ju!


skrev Svartvit i Nystart

Just nu går det som sagt bra, jag känner inte längre att jag vill bli full. Jag är glad över att det funkar att ha alkohol hemma, eller det är ju inte min men att min sambo kan ha alkohol hemma känns bra. Han drack oftare innan han träffade mig (då var det väl någon gång i månaden) men han vet ju hur jag brukar bli så han har låtit bli att dricka när vi är tillsammans. Det är jag ganska glad för, visserligen är det inga problem om han eller någon annan dricker något men att vara nykter runt fulla människor tycker jag inte om.
Det känns verkligen som att jag är på rätt väg nu, det känns jättebra. Forumet är verkligen till stor hjälp, så fina och förstående människor!
Ha en härlig lördag ?


skrev Hjärnklar i Ibland så händer det något..

Jag längtade också efter vin till matlagning. .
Köpte en bib med äppelmust hos delikatessbutiken i stan. 139 kr för 3 liter äppelmust! Det var på tok för dyrt tyckte jag och ställde tillbaka den. På en gång började jag fnissa och tog ner den igen, betalade och gick. Knappast dyrt med 139 kr för en bib va? Det var gott att krana ur den men blev uppenbart att det var yrseln jag saknade. Så tokigt att vilja bli påverkad när jag står och lagar extra god mat, fokus borde vara på det!