Senaste kommentarerna i forumet

Änglar finns! Jag blir glad när jag läser ditt inlägg, att du lever ditt liv! ☺

Jag är nere. Trött, trött och trött. Inget är roligt. Jag är deprimerad, sjukskriven sen oktober. Alkoholstoppet valde jag också för att hjälpa psyket på traven men hittills har det inte hjälpt. Jag har en längtan efter längtan, känna mig förväntansfull och glad. Tyvärr är det inte första gången jag mår dåligt så jag f ö r s ö k e r påminna mig om att det vänder. Middagsätningen i torsdags var utan alkohol för min del. När beställningen på dryck togs upp valde jag en alkoholfri öl. Den smakade ok men kändes alltför avslagen så det blev vatten resten av måltiden.

Hej Skamsen
under den tid jag vandrat här med damoklessvärder hängande över huvudet har jag fått stor hjälp. Inte minst du har hjälpt mig och detta mer än du anar. Jag vill tacka dig för detta och självsåldigt utnämna dig till en av mina skyddsänglar. Det ställer inga krav du skall vara precis den du är . MEN nu med benämningen skyddsängel.

Jag är din skyddsängel.
Och du är min.
Med varma beskyddande osynliga händer....

Tack så otroligt mycket tack, av hela mitt hjärta

Jag har såna cravings att jag tamigtusan storknar stundtals! Inte förrän nu fattar jag vilken smakförstärkare socker är. Och socker finns precis överallt. Det är sanslöst hur hjärntvättad och marinerad jag känner mig. Och jag har hållit ut i snart tre veckor.

Ah, marsipangris..! Där sitter den i kylan och vill komma in i munvärmen... Nejnej, fy skäms på mig, Nyman! Inte reta MM nu!

Vi fixar det här bara för att vi så gärna vill. Så kan vi väl se det?

<3

Det är så lätt att drabbas av missmod och självförakt när man trillar dit. Många av oss är allt eller inget-människor (läste att det är mycket vanligt bland folk med missbruksproblem) så när feltrampet är ett faktum är det näst intill omöjligt att resonera logiskt kring det som hänt. Nedanstående text är hämtad från Martina Johanssons Beroendehjärnan. Hon talar om sockerberoende men det kan precis lika väl stå - och handla om - alkoholberoende:

"Vuxna människor tror gärna att de måste lyckas med saker på första försöket - att det förväntas av dem. Det är inte sant, för vi är alla barn inom något område och ingen förutom oss själva förväntar sig att vi ska lyckas bara för att vi är vuxna.
Att göra ett snedsteg i att hantera sitt sockerberoende innebär inte att man måste 'börja om', för det finns ingen början eller slut på att hantera ett beroende eller ändra ett negativt beteendemönster. Det börjar inte på måndag och är klart på fredag, utan något som man hanterar dag för dag. Ett snedsteg innebär inte att allting är förstört eller att man är misslyckad som person. Det är inte ett misslyckande överhuvudtaget och kräver inga mer åtgärder än att man gör sitt bästa nästa dag och tar det därifrån. Ju snabbare vi kan acceptera och förlåta oss själva ju färre blir också misstagen."

(Och ja, hon skriver faktiskt ju-ju och inte ju-desto.)

Snart ska jag och Lucas iväg på första charterresan sen jag blev nykter. Alkoholen är jag inte bekymrad över, även om jag är vaksam. Men maten, godsakerna, sötsakerna, inställningen att man ska unna sig - oj, vad alarmklockorna ringer. Behöver en strategi innan jag far och framförallt behöver jag bestämma mig för vad som är viktigt för mig att hålla och vad som går bra att slira lite med. Blir säkert lärorikt.

En fin lördag önskar jag alla här inne.

Samtidigt som du fyller 101 dagar har jag utnämnt dig till en av mina skyddsänglar. Du hjälper mig i min nykterhet . Och det mer än vad du kan föreställa dig.
vänligen Ikaros

Är nu inne på min 2:a vecka utan S och M. O jisses.....
Jag vill äta upp min mandelmassarulle på 0,3 kg till frukost!!!!
Den ligger där i kylen och JAG VILL ÄTA UPP DEN!

Positivt: Jag har godis och chips cravings vilket gör att min hjärna har
fullt upp att fokusera på detta och den skiter totalt i alkohol.
Den vill ha en liten liten marsipangris.... :( :( :(
Bara en pytteliten ....

Hej
Jag är helt utan sug och har varit så i månader. Ändå vet jag att det finns där, damoklessvärdet, och att det kan aktiveras om jag inte är försiktigt. Här på forumet finns fler som kan hjälpa mig undan för det. MondayMorning, Skamsen, Elias och Pi31415 bara för att nämna några. AA-möten hjälper också med att driva bort katastrofhotet.
Jag känner det som om jag fått en skara skyddsänglar och det är inte alla förunnat. Jag tror att jag i framtiden skall tacka mina skyddsänglar när det går bra för mig.

Just nu lever jag ett utmärkt liv, skall alldeles strax gratulera min dotterson på hans tolvårsdag. Att vara tolv år är att äga livet.

Från en tacksam
Ikaros

Det känns rätt och bra på alla sätt och vis. Och vilken symbolhandling, detta med halsbandet. Det var trevligt när du steg in här i forumet. En slags lågmäld och eftertänksam stil, slitstark och klok. Du har ju berättat att du ser allt i bilder. Nåväl, jag har en förmåga att uppskatta den minsta tendens till situationskomik. Så när heueh berättar om sin hund, ja, då ser jag ju dig vid scenen strax intill och ... äh, jag vet inte, det hela blir väldigt underhållande.

Stort grattis!

Ditt halsband ska du bära med stolthet.
Jag tatuerade in en text över min vänstra pulsåder på handleden
när jag hade varit nykter i en vecka med texten i vacker gammal skrivstil.
"One day at a time"

Det är en vacker fri, flygande duva under.
Berättade även för tatuerare vad texten betydde för
mig: den ska påminna mig om hur jag ska leva för
resten av mitt. Att jag hade tagit ett sånt grovt återfall
att det var risk för hjärtstillestånd...

Den kommer fyllas på med en flygande duva, en för varje år, den 25 oktober.
Varje gång jag får ett sug (eller rättare sagt , varje morgon) så tittar jag på
min tatuering. Jag får en flashback hur dåligt jag mådde när jag satt i den
där stolen med armen utsträckt.

När jag gick därifrån så sa jag: -Tack du kan ha räddat mitt liv.

Dagen innan hade jag orkat ställt mig
upp och städat ur här hemma, ett stort antal vodka och gin flaskor.

Det dyra vita linnelakanet slängde jag. Det ville jag inte se något mer. De fläckar
jag hade åstadkommit under dessa dagar skulle aldrig gå bort.
i tvätten. Inte i mitt psyke heller...

Stort grattis till ditt år! Riktigt riktigt bra kämpat.
Unna dig något fint idag, det är du värd

Varm kramar

MM

Det ni skriver ger mig extra energi och en skjuts vidare i kostomläggningen. Tycker det är helt otroligt att så tydligt uppleva skillnaden i framförallt sömnmönstret beroende på vad jag tankar kroppen med.

Det här var ett av dom bättre besluten jag tagit.

Hur går det för dig, höstlöven?
Håller alla tummar för dig....

Heh Coco79
Du är på väg ått rätt håll. Förnekelsen har du lämnat bakom dig så prolemet står klart. Bekämpa det, men ta hjälp. Efter ett tag minskar suget och då gäller det att inte vara slarvig. Spännande resa du har framför dig,Ytterst utvecklande. Skriv och berätta hur det går. Här fördöms ingen dom har råkat hamna lite snett någon gång
vänligen Ikaros

Hur går det för dig, Solrosfrö?
Håller tummarna...
/Elias

Så härligt positiva vibbar i det du skriver, övertygad om att du klarar hela helgen! Så bra med en plan för dagen, det hjälper säkert för att du ska vakna nykter och klar även på söndag morgon.
Go vit helg på dig!

Verkligen skönt med nykter lördag morgon. Natten var helt okej, vaknade några gånger och såg på klockan men annars sovit bra. TACK Ikaros, Morgondag och Elias för ert pepp!! Liksom du Elias försöker jag nu själv först, men har i tankarna börjat fundera att det kanske ändå inte skulle vara så 'farligt' att söka hjälp, om jag behöver det. Har kollat när AA har möten på min ort, de har också en hjälptelefon att ringa till alla dagar.
Än så länge idag inget sug, mera en förväntansfull känsla att detta blir en bra dag! Jag ska via djuraffären och köpa lyxmat åt mina katter, gå via biblioteket och hämta ut en bok jag beställt (Tack det är bra - min väg till ett nyktert liv) - vill just nu läsa så mycket jag kan o hinner om andras berättelser. Det är motivarande för mig! Sen tänkte jag att det blir en bio på eftermiddagen också, då är jag i alla fall borta hemifrån den tiden som det värsta suget kanske kommer. Jag har ju för det mesta druckit själv hemma, och speciellt på helgerna har det varit jag o vinet och pysslande hemma. Lycka till alla ni andra också!!

Jag skulle vilja veta om det är bättre att ta Antabus med mat?
Blir ofta risig i magen och har svårt att avgöra om jag ska ta det morgon eller kväll.....

Att läsa om och lära sig av andra med samma problem är en bra strategi för att förändra något. Det är det vi gör här på forumet. Bra att tänka lite framåt hur man vill må fysiskt och psykiskt. Även som du tänker på, hur du kan finnas för dina barn och andra nära och kära är viktigt. Att ta en stund i taget men ändå tänka på sin framtid är smart. Var och en har sin väg och sina mål. Nu har du tagit dom första stegen i din plan.

Läste igenom din tråd och så mycket igenkänning. Tycker också dagarna är en grå sörja. Som transportsträckor. Vill mest sova för allt är så meningslöst. Skönt att du känner att det ljusnar.
Hur hittar man tillbaks till någon slags mening och riktning? Kommer det automatiskt eller måste man skaffa sig nån hobby. Jag är på dag 4 bara och blir så inspirerad av dig. Heja!!

En bra sak med a-stopp för min del är att jag har unnat mig mycket godsaker, men ändå fått bort ölmagen. Det är ju mycket kalorer i a. Jag kunde ju få ner stora mängder alkohol på en kväll, de flesta dagar i veckan. Det blir ju en del. Det tar några månader innan kroppen stabiliseras. Det finns ju fler kvinnor nu med ölmagar än förr. Det beror ju på att vi tagit över herrarnas dåliga vanor. Kan tänkas att även du Ester får ner några kilon "automatiskt" med din nya livsstil...

Samtidigt som du jobbat med din egen nykterhet, har du tagit dig tid att skriva så mycket bra, tänkvärt och stöttande här inne på forumet.

Stort tack, och många lyckönskningar till den fortsatta vandringen på nykterhetens stig.

Och grattis till både nykterhet och en bra start på viktresan! Absolut kan jag försöka göra så för jag vill också gå ner i vikt, 5-7 kg ungefär. Den enda gång under den här perioden då jag varit på krogen "skyllde" jag faktiskt på att jag skulle träna efteråt. Vilket var sant ? Ska dock försöka gå ner i vikt sakta för annars tappar jag så mycket i styrka. Jag har satt några (ganska blygsamma) träningsmål som jag tycker är motiverande.
Himla bra av dig att ha gått ner fyra kilo redan! Resultat motiverar. Heja!

Du har gjort en beundransvärd resa, både med nykterheten och med bygget av ditt nya liv. Alla dina texter här har inspirerat, stöttat och hjälpt.
Det har känts tryggt ut att ha dig en bit framför på den nyktra stigen. Din tråd var den första jag läste, och inspirerades av, när jag skälvande av abstinens och ångest påbörjade min vandring här inne i början på sommaren.

Vilken bra ettårspresent du skaffat. Häromdagen skrev jag i en annan tråd om att man kan skaffa ett litet speciellt föremål och använda som en slags talisman. Som extra stöd när det svajar. Ditt halsband blir perfekt för det.

Ett stort tack för allt positivt du gett och delat med dig av Levande!

Hellre choklad än vin, det är gott och ger ingen bakfylleångest. Man slipper smyga också och vara rädd för att lukta gammal, eller ny, fylla. Köra bil är heller inget problem.
Så härligt att allt ser ljusare ut nu, det är så många vinster med nyktra dagar. Vit dag nr 22 för mig nu.
Kämpa på och njut av helgen med klara och vita (icke rödsprängda) ögon!!!!!!