Senaste kommentarerna i forumet

För råd och tips miss L.
Jag gjorde precis det, tänkte ungefär så här:
I morgon ska jag va pigg och nykter, ta med barnen till en skidbacke och åka lite.
Å det är precis vad vi ska göra, hade aldrig orkat det om jag gick i fällan i går.
Idag är det lugnare, känner mig faktisk glad och stark :)

Beachboy, grymt med rekord i två grenar.
Grattis.
Själv tar jag det hyfsat lugnt med rekorden än så länge, måste komma i form först.
Märker dock stor skillnad bara på fyra pass på gymmet.
När det gäller hur man beter sig nykter på fest, den frågan kan inte jag svara på.
Jag stannar hellre hemma än går nykter på fest...sorgligt nog
Klarar inte av fulla människor när jag själv är nykter, vilken paradox eller ironi eller nåt liknande :))

Så stolt över mig själv, lärt mig så mycket under denna tiden om mig själv och att hantera livet.
Nu är det dags att ta nästa steg och inte sluta jobba med mig själv för lärt mig att spöket smyger i bakgrunden hela tiden.
Köpte mig ett halsband i början nykterheten, lovade mig själv att inte ta på mig det innan det gått ett år och nu är jag där.
Ett eklöv med inskriptionen är följ ditt hjärta, det är det jag skall jag göra detta året men ha med mig kloka val.
Vill tacka er alla som delar och stöttar, det har varit så viktigt under året och hjälpt mig så mycket.
Önskar er alla styrka att ta kloka val som passar er väg och ingen tack för ni finns?

F

Din självanalys är klockren. Med den insikten kan du resa långt på den vita vägen, det ger så många vinster jämfört med alternativet.
Första tiden efter ett a-stopp kan vara jobbig med abstinens, så ett tips är att försöka hålla ut längre än till onsdag så att du verkligen får känna förändring. Men kortare delmål är en bra början. Själv tar jag en dag i taget, med huvudmål på ca ett halvår. Jag har omvandlat mitt mål rent mentalt till att gälla en viktnedgång på 15 kg, där alkoholfritt är en orubblig del i programmet. Minus fyra kg på 22 dagar nu (klappar mig på axeln)! Det hjälper mig stort i min motivation.
Kämpa dig igenom helgen nu, det klarar du med lite jävlaranamma!!!

Det går bra nu, dag 13 och i morgon 2 hela veckor!
Den värsta "gråheten" och meningslösheten avsaknaden av A fick mig att känna börjar försvinna, känns bra att se verkligheten som den är. Visserligen är den bitvis långt ifrån rolig men känns fegt att jag gömt mig bakom alkohol. De allra flesta står ut med tristess, ångest och vardag utan undanflykter och det ska även jag göra!
Att vara med barnen utan att tänka på om jag luktar vin (ganska stora barn), kunna rycka ut och köra om det skulle behövas en sen kväll är belöning nog <3, det är för dem jag vill klara det här!

Just nu känns det bra, inte svårt. Visserligen byter jag ut en överkonsumtion mot någon annan, i detta fall godis. Måste bryta det också! Jag har en beroendepersonlighet, det vet jag så väl och överkonsumerar alltid ngt...vin, tobak, mat/godis. Men just nu känns sjuka mängder choklad bättre än vin...och vågen har jag gömt för mig själv. Ska ta tag i det så småningom också.

Jag läser det mesta härinne även om jag inte är så aktiv och skriver, kämpa på alla!

Kram

Blev lite fel :)

Och hur mycket a skadar kropp och knopp. Vid sug måste vi ha våra strategier. Det finns vissa fällor i vårt liv, vi som har a-beroende. Tänk ut vilka dina fällor är. Tex matcher med kompisar, fester, AF osv. Antingen får man undvika situationerna till en början eller ha andra strategier för att undvika misstaget att trilla dit. Förstod att du har barn. Vi som vuxna är förebilder för barnen. Vilken förebild vill du vara? När vi slutar med a är det viktigt att tänka och lära sig om oss själva och beroendet. Ju mer vi kan om det desto bättre anser jag. Du är smart som tränar och håller igång. Det är en bra att ha aktiviteter som inte passar med a-intag. Att inte ta det första glaset är den gyllene regeln :)

Viktigt i detta är att han inte någonstans kopplar att vi tar avstånd pga alkoholen. Han verkar tro att det beror på mycket annat, men inte alkoholen.

Förstod nog att du egentligen inte menade "ett glas vin", räckte det med det skulle du inte haft några problem...
Finns nog inget universalrecept på hur man undviker det där första glaset, det är väldigt individuellt hur man parerar suget. En sjuhelvetes vilja att vara nykter hjälper förstås en hel del och att läsa olika berättelser här ger också styrka. Håller du dig vit en tid kommer du garanterat att känna hur skönt det är att sova med kvalitet, vakna utan fylleångest, slippa minnesluckor, slippa planera för drickandet, slippa smyga och försöka dölja spår osv. Livet återvänder!
I mitt fall var första veckan värst, med abstinens och våldsamt a-sug. Nu är "bara" ett visst sug kvar, men lyckat hålla det stången hittills. 22:a vita dagen idag. Om jag inte klarar detta själv, kommer jag att söka hjälp.
Kämpa på!!!

Jag och sambon bråkade mycket i början av nykterheten. Ena stunden känner man sig glad för att i nästa stund bli ledsen arg eller sur. Var det så här nykterheten skulle kännas? Det lägger sig oftast sen. Sakta men säkert. Stabilisering på de flesta plan. Det bästa med nykterheten är att vakna pigg på morgonen och se framåt... Ännu en nykter dag till handlingarna.. Ha en fin kväll med gästerna....

Du har tagit ett viktigt första steg, det att komma till insikt om att ditt drickande inte är sunt. Insikten har du nog haft ett tag, men nu har du valt vita dagar - och lyckats hittills! Att du är här och skriver kommer att vara till stor hjälp för dig, det är i alla fall min egen erfarenhet. Här kan du vara helt ärlig och lita på att de kommentarer du får också är det.
Själv slutade jag med alkohol på nyårsafton efter åratal av dagligt drickande, alltså 22:a vita dagen idag. Den 30/12 var jag helt under isen och slängde ut ett nödrop här, i packat tillstånd. Fick fin peppning direkt! Första veckan var hemsk med tydliga abstinenssymtom. De har klingat av, men suget finns kvar och drar i mig dagligen. De lockropen har dock också blivit svagare under tiden. Ser fram mot den dagen när jag på kvällen kan känna att jag varit helt utan sug under dagen. Hur lång tid det tar innan suget försvinner, om det gör det, kan man inte säga. I alla fall inte när det gäller oss som har eller har haft dagligt drickande som mönster. Det är individuellt. Andra dricker som svampar tidvis helt utan sug mellan perioderna.
Mår nu jättebra, bättre än på säkert tio år, och parerar de dagliga attackerna från a-djävulen. Varje sådant avvärjande är en seger och stärker min självkänsla. Kommer kanske att falla någon eller några gånger framöver, men jag är fast besluten att traska vidare på den vita stigen. Klarar jag inte detta själv kommer jag att söka hjälp enligt Ikaros tips ovan. Han är en klok man.
Kämpa på och håll ut, så kommer vinsterna! Vita dagar och nätter är inte så dumt.
Njut nu av en härlig vit helg och varför inte en hel vit vecka på det!!!

Att lära sig stå kvar när man känner och inse att man faktiskt överlever, har räddat mig detta året.
Rosen jag tror hon hade rätt, vi är känslomässigt sköra, men vi kan lära oss att stå kvar.
Hoppas ni får en fin dag och hittar en solstol

Var en gång hos en psykolog som sade att hon inte kunde hjälpa mig eftersom jag var alkoholberoende. "Ni tål inte starka känslor, då börjar ni dricka igen".Jag tyckte det lät helknäppt, men det ligger nog ngt i det. Man har som du säger fegat ur många gånger. Får träna på att möta sina rädslor och fröjder.
För övrigt tycker jag du skall fråga efter en stjärnstol.

Jag har funderat på det där på sistone. Nu när jag är nykter förväntar jag mig att livet ska vara rosenrött och fluffigt. Jag jobbar hårt på att jämna ut toppar och sänkor, målet är att inget ska vara himlastormande härligt eller avgrundsdjupt olyckligt. Men är det så livet är, egentligen? Försöker jag skapa en illusion, en värld såsom den såg ut i mitt av alkoholen förtvinade sinne, då, när jag fantiserade om hur det skulle vara att vara fri, att vara nykter? Så fort jag möter en med- eller motgång som går utöver det vanliga så ryggar jag tillbaka, jag blir rädd för mig själv, rädd för vad demonen ska kunna få ut av det här. Förr eller senare kommer jag att möta något som jag inte kan ducka för; ankomsten av ett barnbarn eller en god väns bortgång. Ska jag då behöva lägga band på mig själv, ska jag förneka mig själv de känslorna?

Jag är väl medveten om vilka risker det ligger i starka känslor, och visst går det att undertrycka dem, men är det vad jag vill? Jag har i alla dessa år valt att supa bort de delar av mitt liv som har varit obekväma, på det sättet har jag strävat efter samma saker som jag strävar efter nu. Kanske lever jag fortfarande mitt liv på det sätt jag gjorde när jag drack, jag försöker bedöva mig inför det som känns för svårt, eller för lätt. Jag har bara inte längre tillgång till det bedövningsmedel som har fungerat så bra i det förflutna. Så varför försöka? Om jag kan lära mig att leva även med de stora känslorna, utan att titta bort eller fly, så kan jag kanske äntligen göra mig fri från demonens inflytande över mig.

Stjärnhimlen var fantastisk igår, jag drabbades av en ingivelse att släpa ut en solstol i trädgården och lägga mig och bara titta upp på universum. Årstiden var väl inte den rätta och någon solstol äger jag inte men lusten fanns där. Att bara stå och titta upp gör ont i nacken efter ett tag, så att ligga ner blev snart ett tilltalande alternativ. Om jag har förstått det rätt så är det nu man ska passa på, när sommaren kommer med ljumma kvällar blir det visserligen behagligt att ligga ute, men stjärnhimlen blir inte lika spektakulär. Undra vem som säljer solstolar så här års?

Ha en härlig lördag allihop!

Bra att du går vidare❤️

Starkare av denna erfarenhet. Tror det gäller lära sig att stå emot suget. Äta bra, träna, distrahera hjärnan med annat
Hitta nya vanor. Suget går över. Ser fram emot din (och min egen resa, har nyss börjat också....). På återhörande!

Du befinner dig i ett svårt läge men förhoppningsvis kan vi här på nätet vara till hälp. Jag tror dock att du behöver annan hjälp också. Varför inte prova ett öppet AA-möte. Dir är alla välkomnade alkoholarbetare, måttlighetedrickare och givetvis alkoholister. Kommunenes alkoholrådgivnong är ett annat tips. Skulle du vila ha räd om ångest eller rent medicinska råd försök att komma till en beroendeklinik. Det är där dom känner våra problem
Vänligen
IKaros

Du sitter i en svår sits men genom at umgås med oss på nätet kan fu få en viss nykrehet. Kombninera gärna med läkarbesök och komtakter med AA Jag är överigad om attt det finns en väg ut för oss alla. Men den är svår att finna. Lycka till i sökandet efter din väkg

VänligenI
Karos

Att försöka helt sjäv utan hjälp tror jag inte på. Nu har fu fu det här nätet och det ät bra. Men vänd dif också utåt. mot AA, t.ex. Kanka komunensbereoendeenhet kan hjälpa dig. Sedan har vi beroendekliniker.
kämpa på men inte ensan
vänligen
'IKaros

Tack för peppningen! Det gick bra under kvällen. Vi åt pizza och kollade på film. Känns helt ok nu. Ännu en dag till. Nu kämpar vi vidare!

Hej, känner igen den smygande förändringen, började också med att dricka lite på tisd och onsdag och sen mer fredag och lördag. Men de 2,5 åren tillbaka har det i princip varit alkohol varje dag, 1-2 flaskor vin per dag de sista åren. Och jag har klarat jobbet, men varit trött och konstant haft en känsla av skuld och lögn. Men jag bestämde mig efter en våt jul och nyårshelg att nu fick det vara nog. Jag slutade tvärt och tog mig igenom den värsta abstinensen genom att sova, lägga pussel och titta på netflix. Nu är har jag snart gjort 3 veckor och det känns bra, även om det ibland är ganska tråkigt. Men jag funderar just nu precis som Sisyfos säger på detta att inte börja igen. Börjar planera att faktiskt vara vit i två månader.

....jag är också ny på detta så jag har kanske inte så många tips ännu. Men mig hjälper det att läsa och skriva här och känna igen mig i folks berättelser, att man inte är själv. Sen är jag så sugen på att slippa all ångest och oro som a ger - verkar vara det allra bästa med att bli nykter! Du är ung och du är klok nog att förstå att du har problem, det verkar som ett bra första steg! Stå på dig, heja heja!!

Tack för att ni frågar! Nja... första halvan av veckan var kaos i hjärnan hela tiden. Jag var nervös, stressad, rastlös och allmänt jävlig. Fick mycket gjort på jobbet iofs, men var rätt ur slag egentligen. Tyvärr blev det så att jag drack i onsdags. Det blev inte så väldigt mycket och jag gjorde inget dumt, men det kändes så jävla onödigt egentligen. Igår var jag trött men inte så risig, kände att jag behövde studsa tillbaka och tvingade mig själv att ha en bra arbetsdag, vilket funkade och sen på kvällen hörde jag av mig till en gammal bekant som jag åkte iväg och träffade. F o m idag har jag sonen igen, och då är det lätt att vara nykter. Men vi åkte hur som helst iväg för att hälsa på min mamma över helgen. Det är chill och trevligt. Var ute och sprang på eftermiddagen idag också. Känner mig i rätt bra balans faktiskt, men jag vet ju att bara för två dar sen var jag för allmänt risig att det blev så att jag drack... Aja, helgen blir nog bra.

Hur är det med er? Kram

På ovanstående frågor :) Kram!

"För en medberoende är det kanske som att se ens herrelösa bil rulla ner för en backe", skriver du, Heueh. Bra liknelse. Jag försöker att inte ge efter för impulsen att stoppa bilen till varje pris, jag försöker rädda mig själv; annars är jag inte till någon nytta för någon. Jag avvaktar ett lugnare tillfälle och frågar föraren till den herrelösa bilen om han är med på att skaffa körkort och att söka / ta emot hjälp för den förgiftningssjukdom han för närvarande lider av, så att hen sedan, när krafterna och de normala tänkandet ev återkommit, kan ta ny ställning till hur han vill leva sitt liv. Precis som jag tagit ställning till hur jag måste göra.

Jag har inte ännu så mycket erfarenhet hur jag gör, nykter bara andra dagen än så länge. Men idag hade jag ett himla sug redan tidigt på eftermiddagen, då ringde jag först en vän (men talade inte om A för hon vet inte om mitt problem), sen åt jag en sen lunch, jobbade klart. Tog en promenad. Duschade när jag kom hem. Åt middag och såg samtidigt på USAs presidentskifte på tv. Åt choklad. I några minuter/perioder glömde jag bort tanken på vin. Och nu är det inte längre någon ide att tänka på vin för jag har inget hemma och systemet är stängt, tur är väl det!