Senaste kommentarerna i forumet

Snart uppe i 100 dagar. Men det spelar ingen roll, det viktiga är att jag fortsätter tänka på hur jag dricker om jag dricker något. Ska inte dricka så jag blir berusad, kommer förmodligen sluta helt så småningom. Känns fantastiskt att vara nykter, livet är bra nu❤

Bra skrivet "Levande", jag instämmer till fullo!

Så kul att du unnar dig själv, det är viktigt.
Angående det här med tröttheten, har ni också svårt att sova? Eller menar ni bara i allmänhet?

I natt har jag funderat mycket efter följt en tråd på anhörigsidan.
Kommer säkert få mycket mothugg men skall ändå få ut detta.
Att missbrukaren sägs ha ett val och borde böja huvudet i skam, skall gå med på kontroll och skäll verkar vara en självklarhet.
Men i mina ögon har den som kallar sig medberoende en större anledning till att göra detta, för att tro att skäll, bråk och tårar skulle få någon nykter är så dumt.
Den som har ett missbruksproblem tycker redan så illa om sig själv och känner en sådan vanmakt inför livet, så skuldbelägga gör det hela bara värre.
Bevisar bara det man själv redan känner att man inte är värd något.
Så rådet till alla som lever nära någon med missbruk sök hjälp för er själva så ni kan släppa och göra bra val för er själva, först då kan man vara stöd åt någon annan.
För både beroende och medberoende är en farlig sjukdom som det finns hjälp emot.
Hoppas ingen tar illa upp, bara några tankar från en som både varit beroende och medberoende
Så ännu en dag med tankar och beslut, önskar er alla en fin dag oavsett vilken sida av beroendet ni står på

Hellre träningsvärk än huvudvärk...
Skönt att du ser fram mot helgen utan oro och att du istället ser fram mot det du planerat in.
Minus 4 kg för mig nu och tre veckor nykter.
Vi kör på och njuter av en vit helg!

funderar jag också på, hur blir det då? Ska jag vara vit, kan jag dricka måttligt? Var ute och åt i veckan utan att dricka fast de andra drack. Kändes sådär.
Jag tror att min kropp har tagit såpass mycket skada av allt drickande att den behöver mer än en vit månad, så jag tänker satsa på två - till att börja med.
Jag tror också att det tar tid att återhämta sig.
Men först och främst så gäller det fortfarande att klara denna första månad, den är inte slut ännu! ? Kör på!

Avslappnad, träningsvärk, har senaste veckan tagit tag i vissa saker som jag grubblat över på jobbet, träffat människor som haft "riktiga" saker att vara ledsna eller ha ångest över vilket gett mig perspektiv. Känns sjukt bra och är faktiskt inte ett dugg orolig över helgen som kommer. Funkade verkligen att koppla allt till tränings och viktmål för mig. Men har varit i det här läget förr så måste påminna mig själv om att jag halkat tillbaka då och verkligen köra lång vit period nu. Ser fram emot saker som är inplanerade både idag och imorgon. Tack restart, ja nu kör vi träning istället!

är nytt för mig. Igår hade det också hänt en jobbig grej som gjorde mig upprörd och på dåligt humör. Jag har väldigt svårt att stå ut med sådana känslor, men det fick jag ju göra. Nu får jag väl ta tag i den där jobbiga saken...
Jo det är en skilsmässa och känslorna pendlar. Från att känna sig fräsch och pigg till att känna sig smått desperat över att inte ha någon bedövning och flyktväg när det känns jobbigt. Bäst är ändå att slippa ljugandet och skammen precis som du skriver Ester. Tack för ert stöd och ha det så bra i helgen! Kram

Du borde kanske skriva en bok! "Samtal med hunden xxx". Vov! Vill så gärna veta vad det där fåret representerar i hundens hjärna! Kanske flytten till huset, livet där med husses nya stabilitet – han ska stå stadigt nu! Förresten skriver du ju den redan nu. Boken. Fast på nätet. och interfolierad av ibland beskäftiga, näsvisa kommentarer.

Hej och välkommen! Det är ju super med nästan tre veckors nykterhet och att du märker positiva effekter! Jag är själv ny här, men tror ändå att jag ska kunna ge lite råd. Jag känner väl igen mig i din beskrivning om ett smygande missbruk, liksom självbedrägeriet. Till och med bilkörningen tyvärr. Jag håller med Sisyfos om att det kan gå att "ta ett glas" till en början men att det tyvärr lätt blir en återgång till gamla hjulspår och kanske än värre. Måttlighetsdrickande är jättesvårt som beroende. Och att dricka i ensamhet är att be om problem. Jag önskar dig allt lycka till och hoppas du fortsätter att ge nykterheten en chans!

Och helg på ingång.
Tror inte den här helgen kommer bli lika lätt som förra.
Det är nu själva kriget börjar, jag tänker vinna!
Börjar fredag som vanligt, 7-8 timmar jobb först :)

Bra jobbat! Det svåra är inte att sluta, utan att inte börja igen. I alla fall som du när man har kommit så långt som du gjort. 3 veckor är mycket bra. Jag hör till de som försöker dricka kontrollerat. "Slutade" i maj 2015 och började igen april 2016, dock inte på samma sätt som tidigare, tog till nov-dec 2016 tills det åter blev ett problem. Om man kan dricka eller ej menar jag beror på hur drickandet har sett ut. Om man kan stoppa efter ett glas eller ej. Jag tror inte att du kan eller bör ta ett glas hemma ensam när du jobbar. Det är den typen av drickande du absolut bör hålla dig ifrån. Kanske hör du till de som kan, men vi är många här som verkligen kämpar med det och många som också misslyckas med det. Det går bra till en början men utan att man ver ordet av så är man på ruta 1 igen. Jag hade länge som regel "aldrig hemma". Då funkade det. Sen började jag tänja på reglerna. Och det var förövrigt inte helt okomplicerat att dricka. Ute gick det dock bra.
Men så där i början av din nykterhet är det otroligt lätt att halka tillbaka direkt och då gärna nästan värre än tidigare. Ge det lite mer tid, tycker jag. Och sen om du nödvändigt ska testa, sätt upp mycket strikta regler. Och håll dem!!! Man lever farligt'

Tjalle, tack för dina fina och peppande ord. Jag gör inget förhastat, vilket är lätt att göra när man nyktrar till. Ska börja min terapi idag och jag vet inte hur det känns egentligen. Hoppas det blir bra. Ska också jag på semster i morgon med bästa vännen och han dricker väldigt måttligt så jag ska nog klara mig. Funderar på en anatbus i morgon bitti innan vi drar.
Sköt om dig, en dag i taget Tjalle.
Lillper

med att jobba hemifrån. En av de största är att man sällan får höra om annat än problem. Det är väl naturligt antar jag, när man inte är på plats rent fysiskt kommer folk inte att tänka på att höra av sig om dom inte behöver hjälp med något dom inte fixar på egen hand. På det sättet saknar jag ibland den där dagliga kontakten jag hade en gång i tiden. Det ligger en stor tillfredsställelse i att se saker fungera, än mer så om de inte har gjort det och man har föreslagit en lösning som visar sig fungera. Att jobba som jag gör har naturligtvis stora fördelar, det är bara det att man får en väldigt ensidig bild av verksamheten. Man sitter där i sin kammare och får lätt för sig att ingenting fungerar, att allt bara är bekymmer och elände.

Det är lätt att dra paralleller till det nyktra livet. Ju mer distans jag får till min tid som aktiv alkoholist, ju lättare är det att fokusera på det negativa i mitt nyktra liv. Eftersom jag inte bedövar mig längre, upplever jag livets dalar mycket intensivare, ta min förkylning till exempel; varje dag, varje timme lever jag med den, jag undrar ibland om den någonsin kommer att gå över. Eftersom jag alltid tidigare har druckit mig igenom svårigheter har jag inget direkt minne av hur det är att ta sig igenom något sådant här och vara medveten om det, hela tiden. Nyckeln måste ju vara att försöka fokusera på allt det positiva livet har att erbjuda, och om jag bara är villig att försöka finns det mycket av den varan. Det behöver inte vara stort och omvälvande, bara en sådan liten sak som att det har varit kallt inatt så det var inte så halt på morgonpromenaden som jag befarade. Det gav oss en lång, härlig promenad som jag inte hade räknat med. Små saker, var och en lättviktig men tillsammans väger dom tungt.

Hunden klarade sig fint igår, han var naturligtvis väldigt glad när jag kom hem, men inget var söndertuggat eller förstört, så jag antar att det inte gått någon nöd på honom. Jag tog omgående med honom ut en sväng och han gjorde något märkligt; han var iväg och hämtade en leksak. Det var ett gummifår som bräker när man klämmer på det, han fick det när vi flyttade hit och har totalt ignorerat det sedan dess, bortsett från att han gömde det när min son var på besök och visade intresse för det. Han tog med fåret ut och började leta efter en bra plats åt det. Han provade flera olika ställen, alltid lika noga med att det skulle stå upp; trillade det omkull så plockade han upp det och ställde ner det någon annan stans. Till slut, efter gott och väl en kvart, hittade han en bra plats i en snödriva alldeles invid förstutrappen. Där har det stått sedan dess, varje gång vi går ut tittar han till det men flyttar det inte. Jag undrar ibland vad som pågår i den hundens skalle.

Ha en fin dag allihop!

Ett stort och viktigt steg du tagit som kommit hit. ? känner igen mycket med tröst från alkohol. Jag har bara druckit för att döva sorg.ångest.stress. Du är ingen dålig människa. ???

Hej björkek ja fungerar det för er så ska inte jag vara sämre ?. Får testa med mycket att göra. tack för tipsen

Tack för välkomnandet! Och grattis till 13 nyktra dagar! Jag försöker också att ge mig lite belöningar och vara snäll mot mig själv. De första dagarnas trötthet har gett med sig. Känner mig klarare i hjärnan men ibland lätt förvirrad. Känns bra att delta i forumet, här kan man vara fullständigt ärlig och stötta varandra. Alla verkar vilja varandra väl. Hoppas du mår bättre i morgon, på 14:e dagen!

Själv väntar jag på bakslaget. Min hjärna försöker övertala mig att det nog egentligen inte är nåt fel på mig eftersom det gått så bra hittills. Så nu gäller det att vara på sin vakt.

Hej Ester! Jag skrev ett långt inlägg till dig men det blev nåt fel jag fick texten error så min text försvann;(
Läser att vi har flera gemensamma nämnare
Kul! Nu klarar vi Denna Första Månaden...!!!.Jag har också börjat tänka som du; och sen då? Hur ska jag förhålla mig? Ny plan? Hm...tål att funderas på!
Vi hörs!

I dag har varit en riktig skit dag. Vaknade 05.00 , kände mig så irriterad och uppjagad på allt och alla. Gick inte att somna om. På det spåret fortsatte dagen. Det rev och slet i min hjärna och mitt bröst. Kände mig provocerad och lättstött och ville mest gråta och skrika. Nästan sökte konflikter.
Detta är inte jag,, vill hitta tillbaka till mitt glada , positiva, aktiva , sprudlande, ödmjuka liv.
Glad att jag inte drack någon alkohol.
Hoppas får en god nattsömn och vaknar pigg och utvilad i morgon .

Kram alla där ute som kämpar !!

precis så...
Vill inte jaga längre.
Idag var det mest spännande som hände att se om jag kom hem på glashala blöta vägar. En bok i brevlådan också och så te och snart sömn.

Bra jobbat med 20 dagars nykterhet! Ja jag inser att det kommer många fallgropar framöver där förnuftet kommer vilja låta sig bli övertalat på alla möjliga lömska vis. Men då är det fantastiskt att detta forum finns. Tack för peppningen!

Att prata med en utomstående , en terapeut är alltid bra. Är det en alkohol och drogterapeut, eller en "vanlig" samtalsterapeut? Du behöver såklart inte svara på det om du inte vill.
Jag har också tankar på att söka samtalsterapi. Visserligen går jag på AA möten, och där kan man ju dela med sig av hur man känner och mår, men vissa saker känns för privat för att dela öppet, även fast AA ska vara anonymt, och att man inte får/bör/ska föra vidare det man hört på mötet. Än så länge tar jag dock bara en dag i taget, och gör inga större planer framåt, och försöker att inte tänka för mycket bakåt (det ger bara ångest , skuld och skam). En dag i taget så blir det många dagar tilll slut :)

Tack för era fina ord och liknelser. Idag har allt varit toppen. Har även bokat in mig hos en terapeut. Inbillar mig att om jag blir bättre på ångest och stress kanske det blir lättare att motstå alkoholen.

Läser andras historier som.befinner sig på dag 13 och 18. Det känns som en evighet. Vilka hjältar det finns här. Jag som bävar för målet 7 dagar. Hur kan det ha blivit så här.

För mig så är inte helgerna några speciella triggers, detta då jag tidigare druckit såväl vardag som helg. Men jag håller med ovanstående som skriver att det är viktigt att ha nåt att göra. Och att även unna sig nån god mat. Kolla lite film, kanske fika med nån vän, träna eller promenera.

Det var en mycket bra liknelse , det här med att det är som en skilsmässa. Den tar jag till mig, tack MM! :)