Senaste kommentarerna i forumet

Tack för pepp! Ska ta ett möte (AA) ikväll. Annars ligger återfallet nära nu känner jag. Håller emot allt jag kan just nu.

Tänker på dig och undrar hur du har det.
Skickar mina tankar till dig

.

Däremot har jag haft flera dagar av rastlöshet och alkoholsug... Det tar på koncentrationen och orken. Kämpa på Björkek, det kommer en morgondag! Kram

Hej på dig du!
Har du testat att gå till vårdcentralen och berättat lika öppet för dem som du gör för oss? Att du är alkoholist och vill sluta? Att du värderar ditt liv och behöver hjälp? Det finns hjälp att få där. Du skrev att du gått och pratat tidigare men inte varit mottaglig, det verkar som att du är det nu.
Kanske kan en samtalskontakt kombinerat med antabus/campral/naltrexon hjälpa dig?
Har du varit och kollat in AA? det är verkligen inte så läskigt som man kan tro. Våga gå dit.

Du kommer lyckas bara du vågar vara ärlig inför dig själv. Det tvivlar jag inte en sekund på.
Kram på dig.

Just nu känner jag mig så jävla motiverad, jag vill inte dricka. Men jag vet att jag behöver hjälp, jag har gjort detta innan och har fungerat precis på samma sätt då. Kan se mönstert nu.

Vem kan hjälpa mig? Jag skulle vilja gå till en terapeut och prata ut, prata om min barndom och skit. Har gått psykolog innan, första gången var jag ung, men det hjälpte ändå mot min panikångest jag hade då. Andra gången gick jag för att komma rätt med kokainet. Det hjälpte inte, psykologen försökte men jag var väl dels inte mottaglig för den typ av behandling dels så tyckte skötte inte jag mig. Gick ut o söp o knarka dagen innan och dök inte upp eller så kom jag bakis och satt och ljög en del för psykologen.

Jag är inte den värsta sort av alkoholist om man nu ska kategorisera, jag har inte brännt ljuset i båda änderna. Men berusningsmedel har ett mycket större grep om mig än jag vet och vad jag vågar erkänna. Det tar för stor del av mitt liv framförallt. Det har blivit en del av mig. Jag vacklar inte i tron på att jag vill sluta men jag vacklar i tron på att jag kommer klara det och det är efter bara några dagar som nykter.

Jag skulle vilja börja på yoga, tror inte på att jag ska ersätta mitt drickande med stenhård träning, det hållet ett tag bara.

Jag vill tacka alla på forumet som skriver och läser, er öppenhet med era problem hjälper mig i mitt vacklande. Jag är alkoholist som är en kronisk sjukdom som jag inte fått diagnostiserad men som ni hjälper mig att inse att jag har tack vare er öppenhet.

Jag kommer fortsätta försöka skriva varje dag för att påminna mig själv och för att ger er möjlighet att ge mig input. Skriv gärna till mig varenda bokstav hjälper. Kom med råd och allt vad ni vill! Tack för att ni finns!!

Kanske är nyttigt att bli sjuk ibland och få lära sig ha tråkigt.
Kanske är en del av mina problem och som jag gjorde att jag flydde in i dimman ibland.
Verkar som jag skall lära mig att trivas en regnig onsdag i januari, när jag bara skall ta det lugnt och bara göra det jag orkar.
Konstigt att även det kan bli en stress och locka fram viskningar från spöket även om det just nu inte är något hot.
Håller på att lära mig lagom, passerat 50+ och lever fortfarande fullgas eller tvärnit oftast fullgas rakt in i kaklet.
Så eken kommer få höra ännu fler sanningar innan jag når målet lagom.
Önskar er en fin dag och hoppas ni finner era vägar

Tack för din pepp Elias. Det känns bra att läsa det du skriver. Hoppfullt. Kram

En bra målsättning, en vecka är en bra start!

Jag vet ju inget om hur ditt problem ser ut, men jag rekommenderar dig rent allmänt att läsa andras trådar här, och skriva av dig (om du vill). Det är många som har inspirerande och starka berättelser, det kan vara skönt att känna att man inte är ensam och man (i alla fall jag) kan lära sig mycket om sig själv om vad andra skriver.

Kört hårt och lycka till!

De gör det som vi gjorde, på samma sätt som vi lärde oss av våra föräldrar sätt och handlingar, otäck sanning men barn gör som du gör inte det du säger.
Usch vilken sanning men önskar dig och hunden en fin dag ändå ?

egna tankar kring det. Det är ju en stor positiv sak med detta forum, vi ger och får tankar, idéer och erfarenheter.
Därmed hjälps och stärks vi i vår strävan att bevara nykterheten.

Ja, vad skall jag säga mer än att jag känner mig övervärderad men era vänliga tankar kommer till mig innan jag somnar. Sover numera ibland t.o.m. utan sömntablett.
Ikaros

Tack för din beskrivning av perioddrickandet. "Nyktra transportsträckor" kontra "långsiktigt nykterhetsbygge". Tänkvärt och jag tar det till mig. Känner mig frestad att utveckla denna tanke. Antar att du inte har något emot det?? Skulle i så fall vara intressant med dina synpunkter.
Ikaros

Stort och starkt med >tre månader!
Tack för att du far omkring här och sprider din uppmuntran och stöttning till så många av oss!
/E

Har blivit bjuden till en födelsedagsdrink om ett par veckor. Känner mig lite orolig för den i ärlighetens namn. Att vara nykter är inga bekymmer så länge jag inte har sociala åtaganden. Måste fundera på en strategi. Det blir säkert bra, men klurigt är det.

Ska själv ställa till med fest under våren vilket ger mig lite huvudbry mitt i allt detta. Hoppas jag kommit längre i min nykterhet så att jag kan känna mig stark och grundad mitt beslut, vad det nu är.

Det är ju en himla tur att man ser sitt fyllebeteende som fullständigt vansinnigt när man betraktar det med nyktra ögon. Då vet man att där vill man inte vara!
Härligt att du ser uppgivenhet som uteslutet, du är på rätt väg. Liksom förhoppningsvis jag och flera här. Vi är många som kämpar.
Du har alla insikter kring ditt förhållande till alkohol. Om a ändå tar överhanden blir nästa steg att söka extern hjälp. Det kommer jag att göra om jag inte klarar detta på egen hand.
Kniper tår och tummar hårt för dig, du förtjänar att bli fri!!!

Druckit båda dagarna. Besviken på mig själv.
A tanten sa att nu är det snart 3 månaders nykterhet (med några mindre återfall o att de beklagade detta med soss kommer nu när man vid denna tiden hamnar i Ppa. (Fel förkortning kanske, post ?? stress, kommer inte i håg hur det stavas.
Skall läsa på och ta nya tag.
Nu får det fanimej vara bra o tar nya tag.
Antabus svald!
Ny dag.....
Tack för era hälsningar
Mötet var tufft.
Fast i

Du behöver inte skämmas! Läs i trådarna här, så kommer du att känna igen dig i många berättelser.
Att du hittat hit och bestämt dig för en vit tid framöver visar på något väldigt viktigt - att du kommit till insikt om baksidan av ditt drickande och att du vill ha förändring. Grattis till det beslutet!
Har själv varit nykter sedan nyår, efter dagligt drickande i åratal, och vinsterna med det visar sig mer och mer för varje dag. Inte minst att glädjen i livet kommit tillbaka, det kommer liksom inifrån. Visst är det en daglig kamp att stå emot suget, dock avklingande med tiden, men varje vunnen dag stärker självkänslan. Win-win, alltså.
Se framåt och ta en dag i taget, man blir rakare i ryggen för varje steg man tar på den nyktra vägen och skamkänslorna krymper.
Första veckan var jobbig för mig med abstinens och sömnsvårigheter, men sedan har det bara blivit bättre. Rekommenderar starkt att du gör allt du kan för att kämpa dig igenom en eventuell abstinensperiod, så kommer du definitivt att må bättre.
Det finns också hjälp att få via vården, tveka inte att söka om det är svårt på egen hand.
Lycka till och styrka till dig!!!

Härligt att du valt att vara a-fri i hela 30 dagar! Det ger dig en bra möjlighet att tänka igenom din situation. Efter de 30 vita dagarna är det inte omöjligt att du kör 30 dagar till av bara farten. Det är också nyttigt att studera andras fyllebeteende genom nyktra ögon, man inser snabbt att fyllan gör många "konstiga". Vill man själv vara sådan? Det behöver inte vara tråkigt att vara den enda nyktra i ett fyllesammanhang...
Kämpa på!

Jag har tidigare märkt att jag tagit till a vid besvikelse. Inte aspackad, utan jag har köpt 3,5 or. Igår kväll var ett sånt tillfälle. Tänkte, nu åker jag t affären. Men gav det lite tid, och, det GICK ÖVER. Helt underbart! Snacka om jag, åtminstone delvis, dricker för att lindra känslor.

att någon undrade över hur folk hinner med. Hinner med jobb, familj, fritid, allt det som livet slänger åt en. Jag har undrat en del över det där också, jag tycker mina dagar rullar på utan att jag har så mycket att visa för det. Kanske är det sociala media som ställer till det, vi läser om allt folk gör och tror att alla gör allt det där. En del är skönmålningar naturligtvis, men en del kan bero på att flödet är så stort att vi har svårt att skilja ut ett enskilt liv. Jag undrar vad man skulle finna om man valde ut en enda av sina virtuella vänner och följde enbart den under en period, kanske har dom lika svårt att få ihop tiden som vi andra. Sedan har ju jag, för egen del, ändrat fokus på senare tid; jag är mer inriktad på att må bra än på att få så mycket gjort som möjligt.

Samtidigt inser jag ju att jag har också varit en sådan, ensamstående förälder och företagare med dagar fyllda av förpliktelser. Jag minns att jag gick upp klockan sex på morgonen, sedan rullade det på hela dagen och kvällen. Vid elva-tiden korkade jag upp, hällde i mig den mängd sprit som var nödvändig för att snabbt somna, i säng vid midnatt och så på´t igen. Det kändes som om jag till och med sov snabbt. Det där håller i ett antal år, men förr eller senare tror jag det går åt pipan, på ett eller annat sätt. I mitt fall var det spriten som tog kommandot, för andra kan det leda till skilsmässa, eller psykisk kollaps, eller något värre. På så vis är jag ändå tacksam för att min alkoholism och den självrannsakan den har lett till, har gett mig chansen att justera mitt sätt att leva till något jag trivs med.

Min förhoppning är naturligtvis att mina söner ska ta varning och lära sig något av mitt exempel, och i viss mån har dom väl gjort det. Dom har bättre fokus på vart dom vill i livet, dom har en plan, men dom har båda valt vägar som är snabba och kurviga. Jag märker ju hur trötta de är de få gånger dom tar sig tid att sitta ner en stund. Varje aktivitet verkar bara leda till nästa, de tar sig inte tid att vara i nuet, livet blir bara något som ska klaras av. Jag undrar om någon generation någonsin kommer att lära sig något av den som gick före. Jag ser på världen idag och tvivlar.

Simma lugnt allihop!

Hej kära du
Hur mås det? Gick mötet nra? Tänker på dig❤️
Kram Pärlemor

drickandet, och oavsett hur ofta/mycket man dricker, så när man själv börjar bli medveten om problemen med alkohol, har en process startat.
Lösningen är att sluta dricka. Vilket inte är lätt, i så fall behövdes inte denna sajt, eller AA, eller beroendecentra, etc.

Läs och skriv här, det har hjälpt många.

Välkommen!

Då jag är en översocial typ. Men tror på nykterhet som början på lösningen. Jobba på!

Livet är så kort att vi behöver vara varsamma med dess innehåll. ❤️