Senaste kommentarerna i forumet

... du hittat några vinnarkoncept! Även fast det tar emot innan så är det nåt med att förbereda, alltså. Det ger pluspoäng till ens förmåga att planera och ta hand om sig själv och man känner sig inte så jädrans hattig.

Hoppas ni hade en go träff, du och kompisen. Sov gott sen, kära SL!

jag tror definitivt inte attt det är värt festfyllan! jag tänkte börja med 30 dagar, jag är rätt peppad, får tänka på allt bra utav det, bättre träningsresultat, fler profuktiva dagar, kanske kan utveckla den person jag är på "riktigt", även om det kanske är tråkigt att vara nykter när andra är lite fulla... men som du säger, ej värt det ifall beroende skulle utvecklas.

tack för peppen

Tack börja om. Ja det har aldrig hjälpt mig med alkohol att komma någon vart. De är bara att kämpa på med ångesten. ☺

Tack coco79 för dom värmande orden ?. Kämpa på du också en långhelg fixar du. Tror på dig !

och just därför tänkte jag att jag måste börja med att "städa ut" alkoholen ur mitt liv. Att med nyktert sinne och öppna ögon se livet som det är nu. Mitt eget ansvar i hur jag mår eller i hur jag har det. Jag måste börja där, jobba med mig själv. Jag kan inte gömma mig längre eller skylla på någon annan.
Faktum är att jag redan mår bättre, känner mig lite gladare. Idag blev det ju lite jobbigt ett tag med de där ölen i kylskåpet, men jag klarade av att låta bli och nu är jag inte alls sugen längre. Det stärker mig också att jag höll fast vid mitt beslut att inte dricka. Jag vann idag, 1-0 till mig!

jag kommer att hålla koll på så är det dig Ikaros
Du får inte ta ett återfall.
Brukar ogilla ordet "får" men så är det....

Tack för allt bra du skriver och dina fina ord.
Du är grym!

Vilken fin tråd att läsa! Vilken resa! Stort grattis till 3 månader.

Grattis till ett bra beslut och tre dagar utan A. Alkohol är ofta en flykt från något annat men den är en helt värdelös samarbetspartner till att lösa problem och finna vägar framåt. Och där till kan man lägga alla andra negativa konsekvenser A ger. Så jättebra att du väljer bort A och vill ta dig an problemen. Kämpa på, var beslutsam och ta den hjälp du behöver.

Tack för grattis och kommentarer. Firade dagen med att på hemvägen köpa en stor påse lösgodis. Den tryckte jag i mig i soffan med en bra bok, fick sen en enorm trötthet och sovit fram tills nu (2 h). Får se hur det går med sömnen senare ikväll.. :)

Bara att köra på. Blir skönt att vakna imorgon och ta ett nytt beslut om nykterhet. Lev väl alla!

...men jag hejar på dig!! Tre dagar redan, det är mer än vad jag lyckats med i år! Men från och med torsdag är mitt mål att ha en nykter långhelg. Har tyvärr inte så många tips men vill önska styrka att stå emot! Du klarar det och är värd det!

Verkligen! Det är ganska skönt när man väl kommer till insikt och inser att ens leverne inte är hållbart. Att alkoholen har för stor plats och till och med styr delar av ens liv. Det är början på något annat.

När det gäller vem man ska berätta för så finns det säkert många olika uppfattningar om det. För min del har det varit oerhört bra att vara helt öppen med de som står mig nära och där jag vet att jag kommer behöva ha stöd möjligen framöver i det beslutet. Till mer ytliga bekanta och andra brukar jag säga att "Nu satsar jag på träningen", "Det blev lite mycket under julen, tar en paus nu" eller att jag helt enkelt inte vill ha. Tycker inte man ska behöva ursäkta ihjäl sig rent allmänt men att det är bra att de närmaste vet och förstår vad man har framför sig.

Det verkar som om du, likt mig själv, dricker efter jobbet och ensam i huvudsak. Och när du kommer hem på kvällarna så får du försöka ändra rutiner och göra annat än att just dricka. För min del var det ganska svårt. Jag var van att dricka vin medans jag lagade mat och man har ju sina rutiner så att säga. Men man får ändra på stort och smått. Numera har jag på radion istället för TV:n. Jag dricker massa mineralvatten. Ser till att jag inte är hungrig och tillåter mig andra små synder när jag känner att suget kommer, typ lite fruktsallad och glass och så vidare...

Välkommen! Fortsätt läs andra trådar och skriv av dig så fort du behöver. Här finna ingen som dömer - här finns bara hjälp och stöd. Allt gott! Och fortsätt älska livet! :)

Du var 1 av 2 ( Du+Anders43 ) som svarade på mitt allra första inlägg här den 15/10, då jag undrade om det fanns någon mer som drack som jag. Då var jag under isen helt efter mer en veckas drickande. Vågade knappt skriva mitt inlägg då jag hade svårt att se att jag skulle ha problem (då jag har så långa nyktra perioder) Trodde inte ens att jag skulle vara kvalificerad för att få hjälp.

Du skrev också - Jag hoppas att du får den hjälp du behöver. Det har jag fått.
Har inte druckit sen dess. Haft en dipp förra helgen med enormt galet sug. Men jag klarade det.
Första gången jag stod emot.

Tack för att du skrev. Nu börjar vi ju nästan bli en liten grupp här av periodare.
Det gör att jag känner mig mindre ensam med mina problem.

Helt plötsligt från ingenstans ikväll efter middagen får jag sånt suuug!!! Det har gått så bra, jag har mått så bra o helt plötsligt skulle jag vilja ta ngt som gör att jag flyter bort, känna ruset i huvudet o värmen om kinderna. Det slog över mig som en stor våg när jag minst anade o det fortsätter komma höga jävla vågor hela tiden!!
Ok...stå ut, stå emot så blir vågorna bara skvalp snart... kanske....

Som dricker i perioder. Ibland en vecka i sträck. Däremellan kan det gå långa tider. Ibland flera år. Har dock endast en gång hamnat i en totalkrasch liknande den du beskrivit MM. Det är några år sedan och den gången blev även jag vettskrämd. Fick ta hjälp av stesolid under en veckas tid för att landa.
Under de senaste åren har jag kunnat avbryta mycket snabbare, även om jag har tagit återfall. Kanske har rädslan för att uppleva något liknande igen varit till hjälp.
För tillfället känns allt lugnt o bra, men jag vet att mitt belöningssystem är felkopplat och jag måste ständigt vara på min vakt. Omöjligt att förstå denna drift att ta timeout från sig själv. Trivs ju annars bra med mitt liv.
Jag vet att i mitt fall har jag till stor del ärvt beteendet. Dessutom har jag haft ett s.k. "fritt yrke", aldrig behövt pallra mig upp i ottan och passa tider som andra bestämt. Extra farligt med min läggning.

Det är inte lätt, så försök att inte klandra dig själv för mycket! Jag är dock exakt precis som du så jag förstår hur du känner. Jag har provat campral, som inte funkade på mig, sen det nyaste som jag inte kommer ihåg vad det heter, det funkade inte heller. Nu äter jag Naltrexon som funkar ok mot sug o sen tar jag antabus som jag fått utskrivet. Det har jag tagit i perioder men nu tar jag det i stort sätt varje dag. Jag tycker antabus är ett stort stöd i det läget jag är i nu. Behöver inte tänka, ska jag eller ska jag inte i stundens ingivelse...?. När jag ringde min husläkarmottagning o sa att det gällde alkohol fick jag en tid samma dag (typ akuttid de hade om det behövdes).

Och nästa månad är bara den första av en lång rad utan slut.

Ju djupare ner i det svarta alkoträsket man varit, desto mer kan man uppskatta nykterheten, och mer avskräckande är återfall.

Då jag också varit en periodare, känner jag en stor skillnad på de alla de nyktra transportsträckorna mellan fyllorna som jag tidigare haft, och den betydligt mer beslutsamma och målinriktade nykterheten som jag nu arbetar med. De förra har varit ett mentalt velande och vacklande, nu är det ett långsiktigt bygge.
Både du och jag har tidigare haft långa nyktra perioder. Vi kunde då. Alltså kan vi igen. Verktyg och erfarenheter finns.

Tack också för alla kloka och läsvärda inlägg du skriver här på forumet. De hjälper och stöttar många.

Välkommen. Tyvärr får man vänta ett par veckor, om man inte klarar det får man söka akut på psyk antar jag.

Jag äter Campral sen 3 månader, och har Antabus utskrivet. Har dock inte fått dom att ta på heltid då jag dricker i perioder.
Jag har min läkare och terapeut på Riddargatan och har fått mycket bra hjälp, dom är väldigt kunniga på området.

Bra att du har börjat skriva här, det hjälper väldigt mycket.

Kram och lycka till.

Nej, det blev träning istället. Svårt att få tiden att räcka till ibland o känner att jag måste träna för att hålla raslösheten i schack. Tror det blir AA torsdag nästa gång o ska försöka på söndag morgon där du tipsade om. Jo jag är beslutsam, så länge jag är beslutsam.....om du förstår... Det är väl det som är kruxet! Alla läkare, behandlare, terapeuter tycker alltid det går så bra, att jag är så klar i min analys...ja...
Den rosa fasen du pratade om har nog börjat innfinna sig. Igår efter jobbet var första gången på evigheter som jag kände mig pigg efter en helg. Var ute på krogen i lördags o tog en drink (alk.fri) o middag med öl (alk.fri) Nog kändes det när sällskapet fick gott rött vin upphällda i glasen men jag gick därifrån stolt över mig själv!
Tycker det är svårt med vänskaper som är nära men man oftast dricker alkohol ihop. Jag har insett med åren att jag har något underligt drag att vilja vara till lags...ibland...men oftast skiter jag i vad andra tycker. Den dubbelheten kommer främst när det gäller alkohol...är det min sabbade hjärna som luras eller.... skumt det där o det låter nog alldeles knäppt ??. Oj det blev långt o svammligt...? Hur ofta går du på möten Ä. Fri?

Idag pratade jag i telefon med min man som var inne i stan. Helt plötsligt säger jag " köp hem vin -i massor " och skrattade sen bort det. Senare under samtalet frågade han om jag var seriös med att vilja ha vin. Jag vet att han gladeligen hade köpt.
Jag sa att jo jag vill ha vin ...men bara lagom och eftersom jag inte vet om jag är lagom vill jag inte ha.

Supernöjd med mitt svar men ändå besvikelse över uteblivet vin :/

Ett par timmar senare var det dags för ny dialog, denna gång med mig själv. Vovven har varit krasslig så jag var till veterinären i em. Jag har varit orolig men fick så lugnande besked så jag var lättad när jag körde hem.
Jomen nog vore det skönt med vin ikväll, bara lite, jag åker och handlar.
Jävla listiga beroendehjärna! Kopplade på HJÄRNAN, den delen som ska vara klok och det var den. Jag förklarade för mig själv att jag var hungrig, trött, varit orolig och spänd och att vin INTE löser det. Utan mat och sen vila. Ledsen och lättad dör man inte av.

Såå....Jag har vunnit två gånger över mig själv idag och segervapnet var hjärnan, samma hjärna som är missbelåten i detta nu.

Imorgon är det en ny dag med nya tag! Dagen idag vinner mitt fria jag!

Tack för hälsningen i min tråd. Det var länge sedan jag skrev här hos dig.

Sömnbrist, värk och sjukskrivning är jobbiga saker. Det blir en extra prövning. Samtidigt kan det, åtminstone delvis, påminna om tillstånd som orsakats av hårt drickande. Och då kan det vara en påminnelse om vad man inte vill tillbaka till.
Skräck eller oro inför uppnått nyktert år tycker jag inte du ska känna. Jag tror inte att det finns någon punkt i almanackan som skulle göra risken för återfall större. Däremot, som du nämner, bör man inte låta nykterheten på sikt bli något vardagligt och självklart, utan att man alltid får fortsätta med ett visst mått av arbete. Fast det kräver mindre och mindre kraft och energi.
Jag hoppas verkligen att du så småningom får uppleva det jag gjorde i min förra långa nykterhet. Detta att sugen helt upphör, att man känner en inre frid och harmoni gentemot alkohol, och allt som därikring finns förknippat. Och att eventuella tankar på alkohol blir helt ofarliga. Det tog 1-1½ år förra gången för mig att nå detta harmoniska tillstånd. Jag hoppas nå detta frihetstillstånd igen. Men, kanske dröjer det längre tid, eller också kanske jag aldrig når helt dit igen. Då kommer jag i så fall ändå att kunna leva med det, att kanske ha några svaga sug ibland, tycka att det är lite jobbigt ibland. Vinsterna är ändå så stora med ett liv i nykterhet.

Fortsätt nu med dina kloka tankar och val Levande, och med dina stunder vid eken. Hoppas värken ger med sig, och att sömnen rättar till sig, så du med full kraft och fokus kan fortsätta bygget av ditt nya liv.

Många kramar

Med tanke på din förhållandevis låga ålder och att du redan kommit till insikt om den mörka baksidan av alkohol tror jag att du har alla chanser att göra riktigt bra val framöver. Ett sådant är att ta en lååååång paus från alkohol. Komma ikapp dig själv, reflektera och få distans. Risken är nog överhängande att det hela eskalerar annars och inte "bara" begränsas till festande. Och, handen på hjärtat, är festfyllan värt sitt pris? Om du läser igenom ditt första inlägg finner du nog svaret på den frågan.
Tack också för att du tittade in i min tråd och gav styrkeord!
/E

Verkar vara en bra medicin. Men med det du ursprungligen beskriver i din tråd låter som att du kommer behöva städa ut mer än saker ur din tillvaro. Eller kanske tillföra något som ger dig glädje?!

M fick öl av en kompis som tack för hjälpen med ett jobb. Nu står de där i kylskåpet och frestar mig. MEN det är hans öl, jag ska inte ta någon.

Hej Ikaros du har säkert rätt. Tack för svaret ?

Hej Malkolm85
Jag är säker på att det bästa är att ta det viktigaste först. Grundförutsättningen är säkerligen att du med alla medel försöker vara nykter. Ta hjälp med detta. Här på Forumet, med AA eller alkoholrådgivningen..
När du väl är nykter måste du själv bedöma vad du skall göra åt de övriga problemen.
vänligen
Ikaros