Senaste kommentarerna i forumet

Tack!!Första gången jag skriver här. Men har läst en del i olika trådar och det hjälper verkligen att läsa och få pepp och inspiration. Så tacksam för det. Du kan också❤❤❤ tillsammans blir vi starka!!

på kontoret och knappar på en lånad dator, men idag är jag alldeles ensam, jag kom in tidigt så här är öde. Det är något spöklikt över ett tomt kontor tycker jag. En plats som normalt sjuder av liv och aktivitet syns nästan lite skrämmande när man vandrar alldeles ensam i korridorerna, som en vålnad. Jag har aldrig varit anställd på detta företag men de har ändå betrott mig med nyckel och kod till larmet. Dom skulle bara veta... I början bodde jag över en timmes bilresa bort, vilket jag tyckte var lite väl långt att pendla så jag köpte en husvagn. Den ställde jag upp på parkeringen och kopplade in i en elstolpe och vips! så bodde jag på promenadavstånd från arbetet. Mycket smidigt, särskilt för en alkoholist. Jag kunde sitta och supa på kvällarna och ändå ta mig till jobbet utan att riskera körkortet, dessutom kunde jag dricka starköl till lunchen.

Min sons kök börjar arta sig nu. Det har gått mycket långsammare än vi trodde från början, men nu är i alla fall skåpstommarna på plats och vi har börjat meka med Vvs-installationerna. Visst, det lönar sig att tänka efter före och att läsa instruktioner, men det är frustrerande segt. Vi lärde oss att göra det dock när vi byggde ihop överskåpet där köksfläkten ska sitta. Två gånger fick vi plocka isär det och sätta ihop det igen innan det blev rätt. Efter den betan fick saker och ting ta sin tid, och tid tar det. Mycket av den försvinner ju när man upptäcker att man saknar något; en borr i rätt dimension, eller en tving. Så får man åka till bygghandeln och plötsligt har minutvisaren vandrat nästan ett helt varv utan att något blivit gjort.

Annars ser den närmaste framtiden inte riktigt ut som jag hade hoppats. Jag hade sett fram emot att få allt det här överstökat, få sonens kök färdigt, flytta upp de sista grejorna från lägenheten, lämna nycklarna och så koppla av några dagar i mitt hus. I stället fick jag i går veta att jag ska åka till USA direkt efter nyår och jobba där i två veckor. Så någon avkoppling blir det inte förrän jag kommer hem, och det är inte riktigt bra. Jag är tämligen övertygad om att jag kommer att hålla mig nykter under resan, utmaningen kommer när jag sjunker ner i soffan därhemma igen. Det har varit så mycket jobbande och pusslande de senaste veckorna att jag kommer att vara uppe i högvarv när jag kommer hem; ända uppe på rödmarkeringen. Så det är extra viktigt att jag jobbar hårt med mitt mående under de här kommande två veckorna.

Ha en bra dag allihop!

Människan är en knäpp varelse. :)

Konstigt det där med sug...
Nu när jag skall sova kom helt plötsligt en jätte våg av sug till vin!
Hela dagen har gått bra, hela kvällen! Nu har jag legat läst o tänkte bara springa upp på toa o där i mörkret på dass, ha ha ha sittandes kom tanken: - litet vin hade passat bra! Hi hi hi
Hur tänkte jag nu???? Ha ha ha
Nu ligger jag i sängen igen med släkt lampa, nu skall jag sova! A djävulen får faktiskt vara tyst och smyga in i sin koja igen! Denna gången lysande jag inte heller....

Jag kommer ihåg när jag o syrran skulle banta ihop. Jag åt inget när hon såg o vräkte i mig när hon ej såg.
När jag fick frågan varför jag unnat mig nått gott när de vet att jag bantade så blev jag ån att jag åt 2 st stora! bakelser.... för att nån sa att jag inte skulle?!
När jag slutade röka så var jag tvungen att ha cigg hemma, då kunde jag låta bli. Inga cigg hemma, då blev jag galen för jag inte kunde!
Tror jag är en " tvärtomare"

Kämpa på! En dag i taket!
Kram

Välkommen!! precis så känner jag med. Vill vill vill! Kämpa på! Du har viljan, är säker och stark. Det märks! Som man tänker så bli det. Det tror jag på ❤️

En dag som alla andra har gått. Ibland trevligt, ibland jä***gt tråkigt. Jag har pysslat lite, träffat dotter, lagat mat. Allt som jag brukar. Och haft lite tråkigt. Det är DÅ jag skruvar upp korken ur flaskan. Men inte i dag. Funkar ju det med. Mitt problem är att förr har jag kunnat vara utan i dagar och även över helger, men mest för att jag inte haft lust att dricka, men har KUNNAT om jag velat. Nu "får" jag inte, så då vill jag ju. Eller jag får ju, om jag vill, men nånstans i bakhuvudet så är det något som säger nej. Så.... dags för sängen med boken:).
Gonatt alla! Sov gott. Ses imorrn :)

Bra gjort att bryta. Viktigt att inse beroendet. Du för en kamp det är tydligt.
Du ställer några frågor som jag gärna svarar på utifrån min mer än 50-åriga erfarenhet som beroende där jag nu fastnat i ett periodiskt drickande. Vill du läsa mer har jag en tråd som heter "Dipsomania eller periodsupare". Men nu till frågorna. Jag skulle besvara dem så här:

1. Jag är ganska säker på att du försöker lura dig själv.
2. När man KAPITULERAT inför alkoholen, alltså när man insett att man inte kan dricka kan det börja kännas bättre. Eller om man inser att man kan dricka utan problem.
3. När man inser att man vill vara nykter FÖR SIN EGEN SKULL känns fördelarna. Eller när man inser att man kan hantera alkoholen.

När jag läst vad du skrivit är min övertygelse den att du nog tillhör oss som inte bör och kan dricka.

Men detta är bara mina tankar.

vänligen
Ikaros

Mkt bra jobbat! Otrolig resa du gjort/gör. Så glad o varm att du mår så bra nu. Vilken omställning i ditt tänkeri kring A! Du lyckas! Way to go. Gott Slut Kram ❤️

Hej Dionysa
Jag frågar mig bara varför. Varför köpa en flaska champagne?
Jag förstår helt enkelt inte vitsen.
vänligen
Ikaros

Du är klok. Jag läser och tar in vad du skriver.
Hon begriper ju att om hon själv vill ta en öl så måste hon ju räkna med att jag gör det med? Eller? Kommer vara försiktig. Men antabus? Aldrig. Rent psykologiskt vore det förödande för min självkänsla. Kan själv. Hoppas jag.

Hej BElisabet
Jag är periodisk alkoholist och kan inte dricka en droppe alkohol utan att gå in i en period. Ändå känner jag igen mig i dig. Innan jag tar mina perioder minskar jag ner alkoholproblemet. Jag önskar att jag inte har det och skönmålar för mig själv.

Dina barn har tagit avstånd från ditt drickande och eftersom dina barn är viktiga för dig är det en negativ konsekvens. Ja, du kanske tvingas välja mellan vinet och dem.

Nu har du en möjlighet att resa med din dotter och visa att du kan avvara alkohol i hennes sällskap. Ändå leker du med tanken att hon kan tycka att det är ok att du tar en öl. Varför lägga på henne detta? Jag är övertygad om att din dotter vill se dig avstå från alkohol för din egen skull.
För din egen skull, alltså. Din dotter vill ju sin mamma väl, hon vill inte se dig lida helt enkelt. Och hon har säkert sett hur du lidit.

Ja, detta är min uppfattning när jag läst din tråd. Jag kan ha fel.
OM jag vore som du skulle jag skaffa antabus inför resan och ta dem så jag faktiskt inte kan falla för en impuls. Detta kan vara ett första steg att föra ut vinglasen ur er relation.

Men du känner ju ditt eget problem bättre än jag så ta mitt inlägg som en hypotes.
vänligen
Ikaros

Extremt lyhörd. Tack!

Hej Skånetösen
Att du lyckades ta dig genom julen trots sug är mycket starkt men det är också lärorikt. Du beskriver strategier som faktiskt besegrar alkoholdjävulen. Det är sådant här som jag och andra kan lära oss av. Tack för att du beskrivit detta.
vänligen
Ikaros

Nej det kommer inte vara lätt, tips är att hänga här på forumet. Jag är själv extremt ny men känner att det hjälper när man får läsa andras berättelser. Kämpa!

Tror du tänker helt rätt när det kommer till din resa med dottern. Var bara lyhörd så kommer allt gå toppen. Förmodligen kommer denna resa vara början på ett ännu bättre förhållande till din dotter där ölen eller vinet känns ännu längre bort.

Jag förstår precis vad du menar med att få ta ett glas vin. Jag var tokig på krogen när jag var yngre men har sedan 25 års ålder skött mig i sådana sammanhang. Även när det kommer till firmafester, tjänsteresor, bröllop, midsommaraftnar, 30-40års fester, nyår, krogbesk med polarna, alla dessa sammanhang fungerar jag i, ser till att jag inte dricker för mycket och spårar aldrig. Så farför skulle inte jag kunna unna mig ett gott glas vin? Jo min fru har satt ner foten, det är det men framförallt barnen som får mig att vilja sluta. Jag tror inte att jag druckit mitt sista glas vin men jag kommer vara extremt lyhörd om jag gör det och frågan jag kommer ställa mig. Är det värt det?

Jag klarade mig helskinnad genom julen. Skönt att det är över. Känns rikigt bra att ha klarat mig så länge utan alkohol. Ett tag kändes det hopplöst men det var det ju inte. På det stora hela känner jag oftast inget sug alls.
Nu satsar jag på att komma till 300.

Ja verkligen alla varningsklockorna ringer att jag är på fel väg... det kommer va svårt det här, man blir lite rädd och det känns övermäktigt men ett steg i taget! Fick även antidepressiva utskrivna av läkare de kanske hjälper. Har tidigare blivit så låg när jag försökt sluta..

Kämpa på, hör gärna av dig med hur du tyckte ditt möte med alkohol och drogmotagningen var. Funderar själv på att kontakta dem, dock vill jag göra ett försök att bli av med mitt beroende på egen hand.

Jag har fått remiss till livsstilsmottagningen på riddargatan och tänkte gå på ett möte. Ja det är dags att ta det på allvar, jag och allt underbart runt mig kommer jag annars förlora..

Jag tycker faktiskt att forumet ger en hel del. Bara att kunna skriva av sig, all skit man gjort, blotta sig själv tycker jag är otroligt skönt. Sen läsa olika trådar ger mig mycket kunskap, jag har aldrig sett mig som beroende men inser nu att jag är det och varit det ett bra tag. Idag är det den 28/12 dvs 3 dagar nykterhet, samma för mig så det firar vi tillsammans! Kämpa på och fortsätt skriv.

Välkommen hit. Ditt erkännande är troligen det första steget till att förstå vad konsekvenserna håller på att bli. Flaskan eller ditt liv med företag och familj? Ganska lätt val. Men svårare när man varit duktig i flera dagar/veckor och hållit sig nykter och vill belöna sig med "bara ett par glas". Det är nog DÄR vi snubblar de flesta av oss.
Vi andra kämpar vi också. Några hårdare än andra. Delvis beroende på hur djupt nere man är. Ta tag i det nu, med terapeut och mediciner om det behövs. Men det finns hjälp! Häng här flera gånger om dagen så du inte glömmer bort att du faktiskt har fler som har det jobbigt. Häng här så du begriper att det handlar om inte om tre dagar. Det handlar om ditt liv.
Kram på dig!

Loffe, jag har ju aldrig haft såna konsekvenser av mitt drickande som du haft. Jag dricker ju liksom hemma, så ute på krogen osv så har jag skött mig sen jag lämnade tonåren och yngre vuxenåldern. Jobbet har jag också skött, lätt bakis ibland men jobbar själv. Min styrelse träffar jag nån gång i månaden. Så jag jobbar ju själv. Kanske är det att jag skött det "snyggt" som jag känner att jag kan fortsätta. Men så jäkla snyggt har jag inte skött det. Har haft några längre samboförhållanden där mannen druckit, och då har jag halkat med. Men mina små barn också :(. Där har jag visat jävligt dåligt omdöme. Och det är detta dom minns. Och gjort dom hudlösa. Sonen har jag mindre kontakt än jag skulle önska. Han bär inget agg till mig dock, han har bara fullt upp så mamma kommer ju inte som prioritet. Dottern och jag har daglig kontakt. Jag var nyss nere hos henne och vi satt och pratade om vår blivande resa utomlands i januari som bara hon och jag ska göra. Blir himla mysigt. Och jag kommer sköta mig ända ut i fingertopparna.

Jag blev otroligt berörd av vad du skrev Loffe. Om jobb, om dina fylle-olyckor, om ditt hjärta. Nånstans kanske man får säga att det är nog.

Famiglia: Jo, relationer är desamma. Och är man inte beroende är det bara att sluta. Men även de som gillar att ta sig ett glas nån gång i veckan och sköter sig, vill kanske inte vara utan det? Då är de väl inte beroende? Eller? Jag vet, vill gärna hitta en utväg att nån gång få ta mig några glas vin.

En sak är säker, så länge det inte är ok med dottern så kommer jag inte dricka. Tycker hon att det på allvar är ok att jag tar en öl när vi reser iväg, så kommer jag göra det. Men jag kommer hålla stenhård koll. Ser jag att hon blir minsta oroad så blir det inget. Men.... vi får se.
Ha en fin kväll!

Hej Aronswe,
Du behöver inte säga så mycket mer. Man kan hålla på länge men till sist går det ut för. Har du lyckan att behålla din underbara flickvän samt driva företaget vidare, eller ja oavsätt vilket så se detta som något positivt. En vändpunkt i livet som du måste ta vara på. Har man ett beroende, oavsett om det är tabletter, alkohol eller något annat så kommer det till sist braka samman. Det är flera missöden som gjort mig till en bättre människa. Varje gång tänker jag för mig själv, skall verkligen detta behöva hända för att jag skall öppna ögonen och inse fakta. Jag kommer bara fram till en sak, ja tyvärr, jag är inte smartare än så!

Kämpa på

Som du skrev för några inlägg sedan så hade jag med extremt svårt att se mig som beroende. Nu har jag bestämt mig att vafan är jag inte beroende är det ju bara att sluta.

Relationen till sina barn, föräldrar, fru eller sambo är väl alla i grunden ganska lika. Har man klampat i klaveret några gånger så har man en uppförsbacke att ta sig upp för. Men ni är familj, det finns ett speciellt band mellan dig och dina barn så kämpa på. Ser de att du verkligen försöker lägga vinet bakom dig och jobba med relationen till dem så kommer de göra detsamma.

Ge inte upp, kämpa på!
Kramar