Senaste kommentarerna i forumet

Alkolist, javisst!

är så imponerad av din historia och din vilja, undrar hur är det idag?

30/2 var bra, den skall jag ta med mig... Att köpa en flaska skumpa på nyår hade jag nog inte gjort. Jag har själv gått i de banorna men inser att en sådan dag när alla dricker otroligt friskt runt omkring dig är den dagen du skall hålla emot. Jag kommer sträcka mig till en alkoholfri öl, om ens det...

Hej och välkommen, precis som de andra skriver är lösningen inte att dricka. Jag har själv gjort det, flera gånger för att bli av med sin sorg, men istället för att bli av med den växer den bara till något större.

Som Ikaros skrev så beskriver du inte varför det har gått som det gjort. Ibland kan det vara bra att skriva av sig altt för att få ur sig det. Här finns många som stöttar och som varit i samma situation som du.

Kämpa på!

Har fudnerat mycket idag, det blir så när man är ledig i mellandagarna, barnen är sjuka och det finns inte så mycket att hitta på mer än att ta hand om de små liven. Jag har insett att mycket av min konsumtion har varit för att jag antingen vill stressa ner eller en så enkel sak att jag är uttråkad. Jag börjar också inse att många vänner i min krets lider av samma sak som ja. När vi är ute och festar (även om det inte blir så ofta längre) så finns det aldrig någon som kan ta det lugnt. Det nästan hetsas fram att man skall dricka, tragiskt men sant. Bara man läser här på forumet så inser man att man inte är ensam i detta. Det är en otrolig lättnad att veta om.

Idag har jag tänkt mycket på alkohol, inte bara att det hade varit gott med ett glas vin utan hur människor blir av alkohol. Vad som har hänt i min umgängeskrets, att fler en jag har bekymmer bland mina vänner. Det är otroligt koplext och jag inser mer och mer att jag varit beroende, jag har anat det i perioder men inte vågat erkänna det.

Idag blev det pasta bolognese och i skåpet med pasta stod även två flaskor gott rödvin, vanligtvis hade vi givetvis druckit rött till detta men inte idag. I kylen står det en flaska bubbel och två flaskor gott vitt vin, jag har gott tonicvatten och en fin gin i skåpet men allt detta triggar mig att försöka ännu hårdare. Ni kan fan stå där era jävla flaskor, jag skiter i det.

Dock har jag inte släppt tanken helt på att en dag kunna ta ett glas vin eller en öl. Men vem försöker jag lura? Sen en fråga till alla er där ute. Efter hur många dagar börjar det kännas bättre? Förstår att detta är helt individuellt men på ett ungefär? När börjar man se fördelar (inte bara att man måste intala sig dem) av att vara nykter?

Det hjälper otroligt mycket att läsa om andra samt få kommentarer. Blir ledsen när jag läser din historia samtidigt som jag får ännu mer lust att kämpa. Stort tack!

En drös med clowner, balanskonstnärer på enhjulingar, ballerinor, lindansare, akrobater av alla de slag och cirkusar i en hel vecka är minimum vad man behöver i din situation. Fy för den lede. - Fri popcorn och Coca Cola ingår förstås. Ta hand om dig!

Tack för dina ord. Jag börjar förstå att "kunna ta en öl" eventuellt aldrig kommer existera för mig. Känns faktiskt riktigt tråkigt om jag skall vara helt ärlig. Jag vil ju så gärna vilja kunna njuta som alla andra. Men ja som du säger, att vara nykter för säkert så mycket positivt med sig att man inte behöver skiten längre!
Tack ännu en gång, jag kämpar på...

och 363 dagar till. Min enda dag ska bli 30/2, den är för alla proffs:-)

Det är klart att mina barn vet att jag dricker, möjligen vet de inte riktigt i vilken omfattning och vilket problem det är. Jag skulle vilja tala om det för dem och diskutera det med dem i synnerhet om7NÄR! jag skulle få ihop en månad nykter. - Kanske är detta den största anledningen att försöka sluta dricka, kanske kommer jag själv i första rummet. - Efter en lång arbetslöshet fick jag ett par vik för ett par månader sedan. Tredje dagen efter att jag börjat klev jag av bussen stupfull här hemma, benen vek sig och jag störtade med ansiktet före i asfalten så blodet sprutade. Folk runt omkring skulle nödvändigtvis hjälpa till men jag tog mig därifrån och fick stopp på det hemmavid. Dagen därpå sade jag på jobbet att cykeln slirat och jag fallit omkull. Sedan dess har jag två gånger fått sms från jobbet som frågat var jag är någonstans när jag inte dykt upp - det är delvis ok för nästan allt mitt jobb kan jag sköta över Nätet, dessutom hade jag sagt att jag ville börja på halvtid för det var något år sedan jag stod i hetluften senast. En sista sak som hänt de här två månaderna är att jag missade ett mycket viktigt möte för jag var inte kapabel att ta mig ur sängen och sjukskrev mig i ett par dagar..... Ajajaj. Är det så illa? Usch vad pinsamt. - Till del har jag väl uppfört mig så för att jobbandet inte är nödvändigt för mig, jag har till slut fått en tjänstepension eller vad det heter som jag kan överleva på ändå. Men den absolut största delen är att jag inte klarat av att hålla mig nykter helt enkelt! Några par veckor fick jag det vansinniga infallet att jag skulle skaffa min fylla mellan 5 och 6 på kvällen för att kunna vara halvnykter och kunna ta mig upp dagen därpå...Lita på mig, det funkar inte.
Jag har också haft lite hjärtproblem och legat intagen några gånger. Personalen är så himla fin och trevlig men ibland kan medpatienterna driva en till vansinne. Jo. Många är så fina! Men sedan finns det de som gnäller, snarkar, gapar, tjafsar om att maten är så dälig, som får in en TV på salen och har ljudvolymen på allra högsta nivån, som ska berätta sina liv. Det allra värsta? Att en tappat allt självbestämmande, alla möjligheter att rå sig själv, gå ut och gå, gå på bio, ligga och läsa i lugn och ro. Kanske ännu värre ofrihet än när man dricker för man kan ju inte ens dricka... Så jag vill inte dit, näää.
Utflugna barn har jag två. De är bägge mina ögonstenar och jag fattar inte att de blivit så fina som de blivit, det måste ha något med storkens bristande orienteringssinne att göra.
Den ena hör av sig en eller två gånger i veckan och vill prata om det ena eller det andra, tipsa om något,vill hälsa på eller ordna så att vi gör något ihop. Den andra, som jag hjälpt mycket mera och verkligen försökt prata med...där har det ofta varit mycket dåligt med relationen och jag vet inte om det någonsin blir så väldigt bra även om vi tycker om varandra väldigt mycket. Jag har ofta upplevt honom som mycket otacksam och väl någon gång i något upphettat sammanhang sagt det också. Sådant gör man inte. Oavsett provokationen. Men jag är i alla fall hyfsat bra på att be om ursäkt och mena det. För "barnen" är ju ändå vårt ansvar, vi skaffade dem till världen. Och, i alla fall i mitt fall så höll jag - rätt eller fel - mina föräldrar ansvariga för mycket.
Känns som att detta blev förfärligt långt, och kanske borde det hamnat i min egen tråd, det handlar ju i allra högsta grad om mina erfarenheter och inte dina, EB. Faast parallellerna är väl uppenbara. Och jag är mycket tacksam att jag har en unge som verkligen gillar mig och säger det, det hade varit så mycket svårare utan henne. Men det är inte i förstone för hennes eller bror hennes skull som jag måste sluta dricka utan för mig själv. - Även om det väl är fullständigt nonsens att dela på motivationen på det viset. Egentligen är det väl den där fullständigt söndertjatade WinWin-situationen. Idag kör vi på lose-lose, imrogon på win-win:-) Kram på dig EB! och kram på er alla här på forumet!

Din kommentar om att ha tråkigt påminner mig om en dokumentär jag såg på youtube. Där var det en ung tjej som låg inlagd på sjukhuset efter att ha druckit så mycket att hon spydde blod. Hon fick frågan om vad som fick henne att dricka, och svarade; tristess och leda. Hon skrevs ut med varningen om att hon kunde dö om hon drack igen. Några dagar senare dog hon efter att ha druckit igen. En ung tjej! otroligt, vilken makt a begäret kan ha. Och alla skäl vi har för att dricka sen....Men det är bara att kämpa på och parera dessa tankar när de dyker upp.

Amatörernas afton, nyår och valborg. Har själv varit väldigt lugnt med alkohol de dagarna.

och med största sannolikhet tänkte göra bort mig själv skulle jag köpa champagne till Nyårsafton. Det finns säkert de som kan det (är de så många som 400?:-) men varför återigen pröva om isen håller om man redan plurrat. - Tror det var Dean Martin som en gång sade att Nyårsafton bara är något för nybörjare. Så då får de väl köra sina race och lycka till. Tänker jag.

själv Svartvit.
Roligt att det fungerar så bra för dig.

Funderar lite så här på onsdagkvällen. Dottern och jag har enbart haft kontakt med sms sen julafton, hon har jobbat. Och jag funderar lite, om jag nån gång vill dricka en flaska vin, EN flaska, nån kväll... är det verkligen mitt problem att hon blir sur och arg då? Jag menar.... håller jag det på en bra nivå så borde det ju inte störa någon? Men hon verkar så hudlös. Hon har egna problem med årstidsdepression, ångest, osv. Hur mycket jag har del i det vet jag inte. Men jag stöttar alltid, gör brandkårsutryckningar när hon behöver mig, ställer upp då och då och betalar en räkning eller två ifall nåt hänt så att lönen inte räcker till osv. Och det erkänner hon ju att hon gör. Men ibland skulle jag vilja, faktiskt, få ta ett glas vin utan att få så otroligt dåligt samvete. Är det bara jag som ska finnas till för andra? Jag har alltid fått ställa upp, fått huka mig, fått finnas där osv. Och för det mesta kan jag ju hålla det på en bra nivå. Men jag känner mig trampad på. Eller är det min hjärna som lurar mig igen? Min självömkan? Alla andra har ett liv, men inte jag. Och så tas min sista kompis ifrån mig.

Fan.

Var tacksam att du hittat hit. Känner så väl igen vad du skriver. Och vilken story om ditt A-liv. Och helt fantastiskt att du slog ur whiskyn! Och vinet! Hade jag aldrig klarat att göra. Du har fortfarande kvar barn och fru. Var rädd om dom. Och när du känner dig sugen på alkohol, även en vanlig folköl, så gå direkt in här så får du problemen mitt framför näsan. Jag är inne på sjätte dagen (eller sjunde) utan minsta droppe hemma. Jag önskar jag hade det, för jag har tråkigt! Då hade det varit skönt med ett glas vin. Men jag vet, att om dottern ringer och hon hör att jag druckit minsta lilla, så vill hon inte prata med mig och lägger på luren. Och hon är besviken länge :(. Låt inte det ske med dig! Jag har sabbat mycket med mina barn. Du har fortfarande chansen att ge dina barn en nykter uppväxt.
En dag i taget.
Kram och välkommen!

Hej!
Känner igen mig väl i vad du skriver. Jag har varit nykter mer än en månad nu och allt blir bara bättre och bättre. Lägg fokus på allt det positiva det medför, lär dig att se och uppskatta det. För det är så mycket, alkohol beroende påverkar alla delar i livet. Hjärnan börjar tillfriskna, det kan ta tid och föra med sig en del jobbiga symtom som trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter mm. Sök på PAA om du inte känner till det.
Själv har jag av tidigare erfarenhet av längre nykterhet lärt mig att se vissa fällor och gupp. Och tanken att "dricka normalt" och bara "ta en öl" som om man magiskt nog hade brutit beroendet bara för att man har hållit upp ett tag är min största fälla, som jag ramlat i gång per gång. Och för varje gång jag ska ta mig ur så har det blivit svårare och svårare.
Jag vill verkligen inte behöva nå botten, eller slösa bort mer tid på skiten när jag vet hur fantastiskt livet kan vara utan alkohol.
Ibland får jag resonera med min a djävul som ett barn, "ja, jag vet att du vill ha den leksaken men det får du inte" " jag vet att alla dina kompisar fick den, men du kn tyvärr inte få det " get over it.

Glad att du är här !
Kram

Så bra att du får tider så pass snabbt.

Du utstrålar så mycket mod i allt du skriver. Jag hejar på dig.

Så bra att du får tider så pass snabbt.

Du utstrålar så mycket mod i allt du skriver. Jag hejar på dig.

Tack för dina värmande och kloka ord. Helt otroligt hur sporrad man kan bli av andra på detta forum. Hittade din tråd och skall ägna kvällen till att läsa igenom den. Jag ser på det som du gjort. Dax att ändra allt, sluta dricka, äta nyttigare, träna och försöka lära mig uppskatta det nyktra livet.

Mindfulness har jag aldrig testat, kanske kan vara någor för att lyckas stressa ner utan alkoholen.

Åter igen, tack för de värmande orden.

Konsekvenserna av ditt drickande är förfärliga. Och en ond cirkel uppstår: kan inte ta tag i det, tar ett glas vin för att åtminstone få lite ro. Ju värre det blir ekonomiskt och ångestmässigt, desto mer flyr man ju till alkoholen. Slippa tänka osv. Min ekonomi är fortfarande ok, jag har fortfarande ett boende, en stabil ekonomi (även om marginalerna inte är så stora), jag har ett jobb att gå till. Jag tror det har räddat mig. Men nånstans måste du börja och det är nog att fly bort från A. Att ta hjälp. Kanske prata med nån? Kanske medicin?

Jag fick lite energi nyss och har städat lite, slängt en växt jag lyckats övervattna. Tänkte ge mig ut, men tror det blir en bok i soffan. Bokat tvätt-tid till fredag. Svänger förbi jobb i morgon och kollar post och ev fakturor. Avskyr att hålla på att periodisera i bokföringen så allt som kan betalas nu ska göras.

Det verkar som om vi flesta nya här går lite på tå för oss själva. Rädslan att snubbla är enorm. Men bara att ta steget hit till forumet är ett enormt steg. Åtminstone för mig. För en vecka sen hade jag kanske slängt en blick på forumet och sagt att "nä, det där är inte för mig, jag krökar inte så hårt". Men det handlar nog inte hur mycket, utan vilka konsekvenser det får när man väl dricker. Och om man har konsekvenser får man nog erkänna att detta inte är så jäkla bra ändå.

Jag hoppas du får en fin dag Börjaom, vet att det blir långa trista dagar, men kanske ljusare med tiden. Klockan är bara 13.00 men känns som en öken som ligger framför en. Bara jag vetat att jag haft en vinare hemma, att jag hade valet att ta ett glas vin, då hade dagen känts lättare. Herregud, vad är det med mig?
Kram till dig Börjaom, och till er andra.
BE

Är du född 72? Isf är vi lika gamla?

Jag vill också kämpa! För mig är det definitivt berg- och dalbana men vill hitta sinnesron att må bra igen - utan alkohol!!!
Idag är en skitdag för mig - orkar mig inte upp ur sängen men måste - ska bort ikväll på "familjemiddag" men har ingen lust.

Känns så svårt att säga farväl till min "bästis" (A) men vet ju att jag mår bättre när hen inte finns i mitt liv!!

Det där med promenad är nog bra!!

Kämpa på finingar! ❤️

har inget hjärta !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jo, i kroppen men inte på sidan !!!!!!!!!!!!!

Under ditt inlägg borde det finnas men icke sa Nicke !!

Jag tror att WIN 10 inte köper dina lösningar.

jag känner som energin går i vågor! Fått mer tid att göra saker men orkar inte.... ibland sprudlar jag o känner mej stark. En bergodalbana!
Ibland en minut för minut, ibland kamp morgon o bra kväll ibland bra ett par dagar.
Kram o kämpa
2017 skall om inte annat bli ett "klarare" år, 2016 var som i en dimma.

jag känner som energin går i vågor! Fått mer tid att göra saker men orkar inte.... ibland sprudlar jag o känner mej stark. En bergodalbana!
Ibland en minut för minut, ibland kamp morgon o bra kväll ibland bra ett par dagar.
Kram o kämpa
2017 skall om inte annat bli ett "klarare" år, 2016 var som i en dimma.

Dum?
Jag funderar på att köpa en flaska champagne till nyår. Fira in mitt nya nyktra år! Dom senaste tre månaderna har jag varit hyfsat nykter mesta tiden, förutom ett par otäcka men korta dipp som var mer avskräckande än förledande. Så jag tror jag klarar det. Kanske... är jag den där enda av dom 400 p som klarar sånt?!