Senaste kommentarerna i forumet

Är detta första gången du testar att vara utan alkohol? Följer också....Kram ❤️

Kan varmt rekommendera terapi. Tyvärr var jag för feg för att diskutera mitt förhållande till alkohol i terapin, men kunde ändå lägga lite pussel och börja förstå mig själv bättre.

Gällande jobbet så låter det fullt vettigt att du inte har så mycket ork just nu. Du är ju mitt uppe i en jätteförändring i ditt liv, klart det tar upp det mesta av dig just nu.
Jag är dock övertygad om att du fixar att vara produktiv på jobbet också. Det märks på ditt sätt att skriva. Men skulle du däremot inte orka? Då valde du dig själv först och det kommer du aldrig ångra på sikt.

Tack för att du delar med dig. Vilken fin mamma du verkar vara.
Ska följa dig här. Kram!

Jag tror att min botten nådde jag (hoppas jag) genom att konsekvenserna är större fördelarna. Jag skrev upp en lista med 4 st rubriker:
Fördelar med att dricka
Fördelar att inte dricka
Nackdelar med att dricka
Nackdelar att inte dricka

I början var fördelarna. Så som mysigt, gott, gemenskap, roligt, socialt, känner känslor som upprymdhet, gladare, vågar mer osv

Det negativa var: dyrt, bakis ibland

Nu är det positiva: skön känsla (en stund), orkar inte bry mig om allt jobbigt (bubbla)

Det negativa: hälsan, mindre social (dricker själv) missar mycket, dyrt, barn o familj vill inte, bakis, ångest, olyckor, njuter inte av smak, gör bort mig, minnesluckor, andra misstycker, själv förakt, vikt, inte närvarande, skjuter allt framför mig istället för att ta tag i "livet" (typ sorg), ger rädsla mm mm

Testa! Detta gav och ger mig styrka att fortsätt och nå MIN botten.

Kram

Din dag fem är väl lika med avklarade... 120 timmar...gånger 60 blir det...7200 minuter... gånger 60 blir det...430000 sekunder i runda slängar. Tror jag. Jesiken! Hade jag inte en aning om. Reeespect sister! Du slår mig väl med så där 400000. Fast inte tävlar man. Annat än med sig själv och sina mål. Förstås. Men jag längtar till dag 5. Det gör jag.
Kul med denna din tråd så kan en kika in å heja på dåådå. Håller tummarna!

Hej Annwer
Välkommen hit till oss på detta forum. Här försöker vi hjälpa och stödja varandra i att klara av alkoholen.
Bra att du skrev här istället för att gå in på systembolaget direkt.

Du skriver inte om varför din man har lämnat dig. Men oavsett varför är det mycket svårt att bli lämnad. Har du någon du kan kontakta och prata med? Jag tror att det är nödvändigt. I den situation du befinner dig i skall du inte vara ensam.
Att du konkret blir lämnad av familjen känns för mig hemskt. Du måste definitivt söka hjälp någonstans. Detta skall du inte bära ensam.

Det sämsta du kan göra är att dricka. Men det inser du säkert själv.

Vi finns här för dig Annwer. Läs och skriv här! Snart dyker vänner upp här.

Vänligen Ikaros

Första dagen i resten av ditt liv. Du verkar inte ha samma ångest som jag idag. Jag har ofta gått både fem och sex dagar utan alkohol. Inga problem. Det gör jag för det mesta. Men den här gången känns jobbig. Kanske för att jag fått insikt. Vad vet jag? Vad bra att du gav dig ut på en promenad! Det ÄR skönt därute om man bara ger sig tid och kraft till det. Och nu blir det ljusare för varje dag fram till sommaren. Förhoppningsvis blir det ljusare i våra inre också? Kanske :).
Just nu håller jag dig i handen. Bara så. Vi får stå ut den här kvällen tillsammans.
Kramar
BE

Jag har ångest. Alla mina rutiner ligger söndertrasade. Julen var konstig med bara dotter och mig. Dessutom jobbade hon. Så det blev lite ensamt. Sen är jag ledig mer eller mindre fram till 9 jan. Ska bara in och kika lite på jobb då och då. Har ett par möten på olika instanser, men är i övrigt lös och ledig. Och trött. Trött på mig själv. Trött på att läsa här om alla söndertrasade liv. Glad att några hittat en väg tillbaka. Själv känns det som en jävla stor ökenångest resten av mitt liv. Inte ens ett lugnande glas vin kan jag unna mig. Eller kan och kan. Vill inte. Och min insikt att jag faktiskt ligger risigare till än jag trodde är läskig. Min dotter har sagt i flera år att jag är alkis. Jag? Aldrig i livet. Men börjar inse att hon kanske har rätt :(. Helvetes jävla skit! En skitkväll ikväll.

Jag ska läsa de saker du tipsat om MondayMorning. Men inte nu. Tack.

eller rättare sagt så jag var på botten av botten för 76 dagar sedan.
Jag kände nästan fysiskt min botten. Det fanns ett stopp.
Jag kände det där stoppet....

Nånstans fanns en röst som sa - lägg ner eller så kommer du att dö.

Dödsångest. När man ser döden i ögonen. När man inser för
sig själv (ingen annan) att jag måste ta mig ur detta annars kommer jag
att dö på ett eller annat sätt. När man fattar att det är ingen lek längre.
Jag kommer supa ihjäl mig om jag inte tar tag i mitt liv.
"Jag vill inte ha det så här"

Jag satt i min säng och gallskrek ett dödsskrik.
Sen grät jag i 5 dagar.

Det var min botten. Jag är övertygad om det.
Jag kan lugnt påstå att jag inte vill se den där
döden i ögonen igen. Inte på ett bra tag iaf.
Det var det värsta jag har varit med om...

Därmed inte sagt att alla måste nå dit för att det ska få ett stopp.

Kanske ska man fokusera på det goda. Åtminstone ibland och om man kan göra det utan att hymla eller hyckla. - Ärlighet varar längst ty den slites minst heter det ju.
Kom alltså till slut till äntligen slut ut på en promenad vid två-tiden när horisonten kring en blå himmel började få sin kvällsrodnad, inte den där spektakulära knivskarpa utan mjuka slöjor av svaga nyanser av rosa vitt blått. - Och nä jag är inte full nu!!:-) Och nä jag kände alls inte så från början!!!!. Då var det obekvämt, tungt, varför ska en göra något sådant här när en kan sitta inne eller ligga på sängen... Dendär stämningen och den där himlen kom väl först efter tredje nerförsbacken. Sedan kände jag återigen hur ont jag hade i magen och hur trött jag var och hur jag inte orkade. Det var en lång uppförsbacke det, en där man knäpper upp vad man öht kan. Så var det trädens siluetter mot den där photoshopade himlen. Svarta sträcker de på sig, nakna så man kunde tro de hamnat upp och ner och det är rötterna jag ser. Hela landskapet och allt däri är svart eller vitt. Mot dendär himlen. Mera ont i magen. Och hur erbarmligt svag... Markören står och blinkar, tomt tomt tomt tomt är det i huvudet.
Den sista biten hem lyste det i fönstren av alla dessa sjtärnor, ljusstakar och ljusslingor, himla fint och lite uppiggande. Tycker absolut att det borde införas en ordningsstadga om att julbelysningarna måste stå kvar i fönstren till 15 mars.

Fast gör det verkligen det ? Jag tror att man många gånger lurar sig själv och förskönar och romantiserar drickandet.
Alkholen gör dig avtrubbad på ett dåligt sätt, ingenting är genuint med giftet i blodet. Du är inte dig själv.
Ju längre man är ifrån alkohol dessto mer klar i huvet blir man, vaken och levande. Känslorna, både positiva och negativa är äkta. Alkohol ger inte glädje, den tar din glädje. Dt är ett jäkla depressivt gift.

Hej Annwer!
Vet inte om jag kan skriva något tröstande, mer än att även om allt ser mörkt ut nu så kommer det vända, det gör det alltid. Att dricka alkohol kommer bara göra det hela värre. Finns det någon du kan ringa?
Kram!

Jag har läst en hel del i din tråd Lena72, hur du kämpar och känner. Och vill. Tycker det är så synd att ditt beroende kom så snabbt och blev så starkt. Men vad himla bra att du ändå fick tag i dricvkandet utan att vänta längre än du gjorde!!! En själv och alkoholen åker allteftersom genom en massa bottnar, den ena värre än den andra, vilken ska man vänta på? Vid vilken botten tar det stopp och så vänder det och man är klar att sluta???? Det beror väl på hur man själv och omvärlden är beskaffade kanske. Men den enda defintiva bottnen jag kan se är om en dör eller blir dödssjuk... - Och då är det ju lite försent att prata med någon eller söka hjälp... - Jag tror att det finns en myt om att "nå botten" för att flera/många av de som klarat av alkoholen menar och säger att de reste sig när de nått botten. - Visst, men återigen, var det den första, femte, eller tionde bottnen? Bottenresonemang e bottenresonemang tycker jag. - Skaffa ett liv så man inte behöver semester tycker jag låter asabra! Me too:-)

Men vi bytte ut texten "gilla" mot ett hjärta eftersom det passar bättre t ex när någon beskriver att de är ledsna.

Så tryck på hjärtat under inlägget så gillar du det!

Var inte rädd för att söka hjälp utifrån. Och om du inte redan tar medicin för din adhd/add, skulle jag råda dig att göra det. Låter som att du självmedicinerar.
Jag hejjar på dig! Kram

Var inte rädd för att söka hjälp utifrån. Och om du inte redan medicinerar för din adhd/add, skulle jag råda dig att göra det.
Hejjar på dig! Kram

att jag ALDRIG ska köra Vasaloppet ?
Det kan jag hålla ?

Kram

MM

hade önskat en av, knapp! Ha ha

Tack för dina ord, nu jäklar kör vi nykter vecka o avslutar detta alkoholmarinerade år nyktert!
Mitt nyårslöfte är:
Skaffa det liv jag önskar så semester inte behövs!
Kraaaaam

Man ska tydligen äta smått hela tiden när man ska sluta med A. Hjärnan har svårt att skilja på sug och hunger. Så ät på.
Långt till bikinidags, man kan ju inte fixa allt på en gång. Mulliga och rika blir vi. Bättre än nersupna tänker jag.

En kopp kaffe, en bok i soffan är inte heller fel :)
Är du rastlös, kolla på dokumentärer.
Idag var det Dr Mikael som pratade om A på nyhetsmorgon och det finns mycket annat att se också.

Tips att googla på:

Holknekt Min sanning
Camilla Kuylenstierna diverse klipp på Youtube och tv 4 play
Dr Mikael och Tilde om alkohol.

Ha en fin fin kväll :D

Sen jag hittade den här sidan igår känns det som om min ensamhet inte längre finns på samma sätt. Det kommer hjälpa åtminstone mig. Ni finns här och har samma kamp som jag. Femte dagen nu. Det känns skittomt. Även om jag haft en vedhög hade jag nog knappt orkat klyva. Efter min bröstcancer så är inte muskulaturen som den borde. Orken saknas. En promenad borde jag fått till, men det blev tandläkarbesök.

Än har jag inte tänkt tanken på vin.... eller jo, fan vad jag ljuger. Men varit en vända till affären och handlat julmust, choklad och clementiner. Jag får styrka av er. En enorm styrka. Ensam hade jag tappat sugen idag faktiskt. Gick förbi bolaget när jag skulle byta buss. Normalt hade jag svängt in och handlat en butelj, men inte idag.
Vi fortsätter kämpa. Kram på er!

Jag tror inte att du kämpar emot. Du är ju medveten om problemet och vill göra nått åt det.

Som du säger så måste man få dricka klart på nått vis, känna att man är färdig att ta adjö av sin polare, snuttefilt, bubbla eller vad man vill kalla det. Och det är ju självklart lättare om man känner inom sig, FAN aldrig aldrig mer än att man känner att man fortfarande vill men får/kan inte.
Kan man orka ta itu med problemet innan det går rakt åt helvetet är ju detta väldigt bra för alla omkring en.

Jag tror att de flesta inte klarar av att stoppa i tid.
Därav en ökande problematik i samhället.

Det du började inlägget med "Mondaymorning" fick mig att grubbla.... Kämpar jag emot mer än andra? Har jag svårare att acceptera andra?
Det jag tror, men det är bara spekulationer är som min A tant säger är att jag sökte hjälp för tidigt för att sätta stopp. Många klarar att stoppa i tid men jag var inte klar än....
Många har ett mångårigt missbruk iblan 10-20 år. Man kan ha förlorat mycket eller ibland allt. Man har nått sin botten.
Jag började dricka över huvud taget för 3 år sedan. Jag drack på sin höjt 4-5 glas PER ÅR innan.
Jag o min man skulle hitta tillbaka till varandra efter småbarns tiden. Middag blev mys och vinet följde efter....
Jag sökte hjälp redan när jag tyckte att fred o lördag var för mycket. Jag förstod åt vilket håll det barkade hän. När det blev Rose' på vardagar.... med andra ord så hade jag inte nått min botten och jag VILLE dricka.
Min A tant säger att allt har gått väldigt fort och att jag har gjort en resa från nått glas till fuldricka på kort tid. Vanligtvis kan denna resa ta hur många år som helst. Min resa har tagit från första glasen något år tills alkolist på ovanligt kort tid, därav mitt velande och känsla av mys och att jag inte är klar. Om den snabba tid beror på personlighet, gbp op eller gener vet jag inte...
igentligen spelar detta ingen som helst roll!!!!! Här sitter jag i skiten!

Vill inte trampa någon på tårna! Det spelar ingen roll hur man började röka, blev överviktig, började missbruka! Man sitter i samma båt hur vi än kom hit...,

Bara mina tankar som försöker förstå eller försöker jag förlåta mig själv?

Detta är bara mina tankar....

Kram

Idag var det tandläkarbesök. Bet av en tand strax före jul. Härligt att kunna kliva ur sängen nykter och fräsch. Våga sitta bland passagerarna på bussen utan att vara rädd att stinka alkohol. För att inte tala om att sitta så nära den kvinnliga tandläkaren och ändå känna sig trygg, fräsch och icke-bakis 1000 kr fattigare åkte jag hem glad och nöjd. De pengarna hade jag krökat upp på ett par veckor. Nu gick det till nyttigheter.

När jag kom hem så städade jag lite. Och kände mig hungrig! Jag har inte varit hungrig på mycket länge. Mina måltider är minimala. Ändå har jag gått upp några kilo i vikt sedan i somras. Beror väl på alkoholen. Levern kan inte bränna fett när den jobbar med alkoholen. Har jag nyss lärt mig. Men tog fram en hemlagad lasagne som jag sparat i frysen. Gott! Julmust på det. Tyvärr har jag, sedan ett par dagar, börjat röka igen. Trots att jag hållit upp i tre månader. Och nu mår jag dåligt över DET! Men jag får börja sluta (!) om nån dag eller två igen.

Just nu är jag lite less och har tråkigt. Normalt tar jag då ett glas vin och kanske hamnar i soffan med en bok. Nu får julmusten träda in.

Hoppas allt är bra med er!
God fortsättning!

vad jag saknar min "Gilla"-knapp när jag nu läser så många bra inlägg !!!!!!!

VILL HA DEN IGEN !!!

Fredrik, du har redan, så ung, fått stora konsekvenser av ditt drickande. Kanske du behöver prata med någon? Få hjälp med att hålla dig nykter. Vi är många här som gillar att dricka. Många av oss har fått konsekvenser av vårt drickande. De flesta av oss kommer aldrig kunna dricka socialt. Än vet jag inte om jag kommer klara det, en dag i taget. För det första måste du ha viljan att bli nykter. Själv ser jag livet som en öken framför mig utan mitt vinglas. Men jag tror att mina barn, som är något äldre än du, kommer jubla! Och mina första stapplande steg har börjat. Se inte ett år framåt. Se en dag i taget. Varje morgon du vaknar utan att ha druckit kvällen innan kommer vara underbar. Ring en beroendeterapeut idag och försök få verktyg.
Stor kram till dig.