skrev Ikaros i Tredje gången gillt

Jag känner väl till tanken/åsikten att en alkoholberoende måste dricka färdigt för att kunna bli hjälpt. Inom AA talar man om personlig botten. Det kan ligga mycket i den tanken men risken är att man rättfärdigar sitt drickande elller återfall med just detta. "Jag har inte nått min botten ännu därför är det inte så farligt att ta en slurk", kanske man tänker.
Det är ett farligt tänkande eftersom det ger ett falskt sken av att återfall kan vara ett sätt att närma sig nykterheten." Då där i framtiden står insikten som leder mig till nykterhet och väntar." Detta går emot all erfarenhet jag har. Alkoholen har i stället den djävulska egenskapen att driva den drabbade mot ett allt större beroende. Ju tidigare man lyckas med att bryta beroendet desto bättre.
Däremot är min erfarenhet att kampen med återfallen kan leda till tillfrisknande, men för det krävs också en kapitulation. En kapitulation där man med hela sin själ inser att alkoholen är starkare än jag och att med den elden skall jag inte leka.

Jag skriver det ovanstående inte i första hand med tanke på dig, "Skamsen". När jag läser vad du skriver imponeras jag av din kamp och dina framsteg. Allt tycks finnas på plats för dig det är "bara" det inre definitiva nykterhetsbeslutet som saknas. Att överge alkoholen är att bränna sina broar till en vana och en värld som i all sin bedräglighet ändå är något att tankemässigt fly till.
Har du förresten läst PO Enquists bok "Ett annat liv"? En utmärkt skildring av alkoholismens helvete men också ett exempel på hur man genom stöd och egen kraft slutligen kan bli nykter.
När jag läser detta känns det väl snusförnuftigt och pekpinneaktigt varför jag vill påpeka att jag fortfarande sitter fast i min alkoholism även om det ibland är flera år mellan återfallen.


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

För att jag äntligen har vågat öppna munnen och berättat. Men inte för min man utan en väninna som också har varit i skiten.
Hon har varit fri i flera år och hon var jätte förstående och stöttande.
ÄNTLIGEN! har jag en som jag kan vända mig till som känner mig i grunden. Åter igen är jag nog lite religiös hihi fast jag absolut
inte är det, men tror ändå att någon där uppe leder mig i rätt riktning.
Jag har öst ur mig i flera timmar och hon har orkat lyssna, tänk att det finns människor runt en som är så.
Jag är tacksam för att det är dag fyra och jag mår bra.
Jag är tacksam för att jag även vet att den här dagen blir vit.
kram


skrev Gunda i Tredje gången gillt

är vi i samma båt, en känner sig banal, en urlöjlig. Låt oss vara det och jag tror att även det gör att vi utvecklas i rätt riktning. Vi behöver "prata" av oss, även om sånt som är banalt och löjligt som vi själva tycker. Vet inte om andra tycker så om oss, men strunt samma. Alla får vara som de är, vi sitter i samma båt och behöver olika stöd alla. Jag tycker inte du är löjlig måste jag tillägga. Jag tycker att det är bra att läsa dina tankar, det gör ju att jag känner att det är ärligt då vill även jag vara ärlig.
Tack för att du följer mig och att du stöttar mig i min resa, framför allt ser mig, Vi stöttar varandra.
kram


skrev Sundare i Tredje gången gillt

Tack för svar Gunda. Du skrev att du kände dig kanske lite banal på din tråd. Jag känner mig urlöjlig här på min. Men vi behöver väl vara just så här banala och löjliga då. Fick ju ett rakt svar av en här förut att "men sluta dricka då". Ja, det är ju exakt rätt svar förstås men inte fan är det så enkelt. Det kändes lite som en snyting men samtidigt jättebra med olika infallsvinklar. Har känt mig lite gnällig och ömklig denna vecka. Snart dags att ta tag också i den känslan för det är inte särskilt bärande framåt.... Hörs sen! Så skönt att du följer med mig här. Stor tack för det! <3


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

Tittar solen på mig mellan träden, kallt ute. Hundarna fick en liten kissvända och nu har jag fått min frukost.
Vaknade efter att ha sovit en skön natt. Underbart att dag 4 är här, har fortfarande huvudvärk, vet inte riktigt vad det står för.
Magen är inte helt ok heller, men jag tror att det är övergående. Känner av levern lite, värker lite i den, men jag hoppas det är övergående också.
Jag har börjat med en diet som utesluter allt som kan höja sötsuget. Ägg och bacon på morgonen riktig mat utan mjöl lunch och middag två mellanmål en av dem med bär. Det gör att mitt sug för sött försvinner och jag vet inte men mitt sug efter A har jag inte haft de senaste tre dagarna. Vet inte om det har en bra påverka även på a men jag tillåter mig att tro det.
Allt man kan göra för att hjälpa sig själv är tillåtet. Känner mig banal när jag skriver om min mat och mina krämpor, men det får väll vara lite banalt då, då.
Ha en fin dag alla fina människor här. Tack för att ni finns och tack till den som ledde mig hit.


skrev Gunda i Tredje gången gillt

Känner verkligen med dig och kan tänka hur jämförelsen man/A kan kännas lika. Att behöva säga adjö till nått definitivt att man aldrig kan mötas igen, så blir det sorg. Den sorgen måste bearbetas och jag tror det behövs mycket stöd att komma ut på andra sidan.
Tur att du har A-tanten att gå till, synd att din tid denna vecka blev inställd, det är verkligen inte bra i det här skedet.
Skönt att du har jobbet och försök att hitta nått som är roligt att göra på kvällarna, nått annat som kan skingra tankarna.
Någon skrev tänka att jag tar den här dagen bara den här, så får jag se hur det blir i morgon.
kram vännen


skrev Li-Lo i Nope jag fixade det inte själv

Jag vill bara säga att det är inspirerande och en ynnest att få vara del av detta forum. Just för inlägg som ditt. Kraft, mod och ödmjukhet. Tack och hopp om att du snart mår så mycket bättre.

Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Levande i Sanningen

Tio månader och plötsligt inser jag att julen är en jäkla lång månad där alla skall umgås och dricka alkohol i någon form.
Julfester, glöggträffar osv har aldrig funderat så mycket över detta, men inser nu att sommaren är lättare att vara nykter än denna månad kommer bli.
Så jag laddar med vilja att möta tomten med klar blick, så kloka val så skall det här med gå.
Önskar er en fin dag


skrev Sundare i Tredje gången gillt

Jag hörde en läkare inom beroendevården en gång säga om en patient; Jag kan inte hjälpa honom nu, han har inte druckit färdigt än.
Det där har jag tänkt på många gånger - är det så? Att man måste komma till den där punkten när man är klar, redo, färdig. Jag har ju stått där många gånger med en påbörjad flaska och tänkt att detta är sista flaskan. När denna är tom är det slut.
Det alkoholfria hemmet hos oss måste verkligen rensas rent på nytt. Denna gång ordentligt, denna gång utan tanken att "den där flaskan spelar ingen roll". Alltså likör?! Idag vaknade jag för första gången på ett par veckor med tungt huvud. Var det värt de där sötsliskiga glasen jag hällde i mig igår? Den där desperationen efter känslan, lugnet, friden...den kemiska tystnaden i kroppen. Nej, det var självklart inte värt det! Idag tuggar skammen, skulden och det dåligt samvetet i sig av mitt mående, min självkänsla. Självförakt och ånger.
Tänkte på när jag som ung skulle bryta med en man då jag insett att han inte var bra för mig. Oavsett hur förälskad jag var så insåg jag att det inte skulle komma det goda ur relationen som jag hoppats på. Jag kan än idag minnas hur vi låg i min säng, han var 2 decimeter från mitt ansikte och jag skulle uppbåda kraften att ta mig ur relationen. Jag kunde inte då. 2 decimeter från mitt ansikte såg jag förälskelsen som aldrig skulle utvecklas till något vackert och gott. På motsvarande sätt är det med min förälskelse till den kemiska tystnaden i kroppen. Det kommer aldrig komma något gott ur min relation till alkoholen. Aldrig. Det tog ett tag för mig att bryta med mannen som jag älskat så mycket, som jag hoppats och längtat efter så. Nu ska jag göra det samma men med alkoholen. Jag ska bryta relationen. Ni kanske tycker att jämförelsen haltar och låter konstig men jag känner motsvarande känslor i kroppen som då. En slags sorg mitt i alla andra stormande känslor som vrålar i mig idag.
Tur att jag har mitt jobb så jag kan få fokusera på annat och andra. Det är hjälpsamt dagar som dessa.
Gunda - tack för din hälsning och så glad jag blev att du fick ut något av mina tankar om självförtroende! Kram till dig och till er som också vill ha en kram idag. Känner mig som om jag behöver många själv...


skrev Gunda i Min AA-grupp, för pepp o uppmuntran!

Hur mår du i dag? Hoppas din kväll gick bra och att du sovit gott.
Kram och ha en skön dag i dag.


skrev Li-Lo i Vill sluta

Det låter som att du verkligen vill förändra din alkoholvanor och är beredd att prova både gammalt och nytt för att lyckas! Du är här också! Jag hoppas tt du får svar på en del av de frågor du har genom andras berättelser och erfarenheter.

Du är på väg

Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev heueh i Ny här

och här sitter jag och är avundsjuk. Min yngsta son är på semester i Kalifornien, en god vän är i Sydafrika och en annan ligger på en strand i Thailand. Det är dom väl unt naturligtvis, dom jobbar hårt hela året, hårdare än jag gör numer, så ett par veckors R&R är det minsta dom kan begära. Men jag sitter här i kylan och mörkret och är avundsjuk i alla fall. Förr fick man på sin höjd ett vykort, sedan blev det festligheter när dom kom hem och man satt och tittade på semesterbilder. Men då var dom i alla fall hemma igen och satt och led av samma usla väder som man själv gjorde.

Numer behöver man bara logga in på Facebook så fylls skärmen med sevärdheter, stränder, restauranger och vingårdar. Vissa kameravinklar verkar vara obligatoriska nuförtiden, en klassiker visar en stor drink i förgrunden, med ett par fötter, en strand och ett hav i bakgrunden. Det som gör avundsjukan extra svår är omedelbarheten, jag vet ju att dom är där just nu, kontrasten är påtaglig; jag kan titta på skärmen, så titta ut genom fönstret, så på skärmen igen och känna mitt humör sjunka som en sten genom hela min lekamen. Igen: det är dom väl unt, men jag kan inte hjälpa det, jag önskar det var jag. Inte bara platsen; det här är människor som kan ta en öl till maten utan att resten av dagen är förstörd, dom kan prova viner på en vingård och sedan åka vidare till nästa, och nästa, och fortfarande vara vid medvetande när kvällen kommer.

En dag hoppas jag ha kommit så långt att jag kan åka på semester och vara nykter hela tiden, men just nu får jag nöja mig med att sitta och titta på andras bilder och låtsas. För mig skulle det bli billigare att bara stanna hemma, om man jämför kostnaden för en sådan resa med bolagets prislista så är valet självklart. Jag har faktiskt gjort så en gång för länge sedan: jag sade till alla att jag skulle iväg på semester, så handlade jag flytande förnödenheter för tio dagar och låste in mig i min lägenhet och bara söp. Det var väl en extrem, men det är få semestrar jag har glasklara minnen från. Så hur jag än vrider och vänder på det blir slutsatsen densamma: hur uselt vädret än är så sitter jag hellre hemma, nykter, än ligger utslagen i en solstol i Thailand.

Ha en härlig dag!


skrev Marianne44 i Självmord eller inte

Kommer fortsätta som bestämt i morgon! Vitaminer, promenader! Nya rutiner tilla hjärnan fattar vad jag vill


skrev Marianne44 i Självmord eller inte

Kommer fortsätta som bestämt i morgon! Vitaminer, promenader! Nya rutiner tilla hjärnan fattar vad jag vill


skrev Marianne44 i Självmord eller inte

Vaknar mitt i natten och funderar över mitt beteende! Dessa dagar då jag har druckit vaknar jag alltid mitt i natten med ångesten krypande i kroppen! Tvungen att gå upp ett varv! Andas lugnt, dricka lite vatten för att komma ner i varv! Då jag inte dricker sover jag helt fantastiskt! Blir så ledsen på mog själv att jag inte valde en sån natt!


skrev Gunda i Självmord eller inte

Ja så är det nog för många. Om du läser runt här i trådarna så kommer du att se hur det varit för många.
Välkommen hit.


skrev Gunda i Tredje gången gillt

Förstår att du mår skit nu, det är ett elände att inte kunna låta bli, då kommer självförakt, dåligt samvete, ångest.
Det är tydligen vanligt att alla tar återfall, jag önska att jag slipper fler än jag gjort, men nu är det nya tag som gäller,
i morgon är en ny dag och en ny början på ett nyktert liv.
Vi blir nog mest trött på oss själva då vi tar återfall, vi är här för vår skull du för din.
Vi är alla i samma båt, en del har kommit över sina återfall,
vi är i början av vår nykterhets perioden.
Vi ger inte upp, nyktra ska vi bli.
Försök att äta så du inte får ett sug av det och misstolkar, ja du vet alla råd men tänk
på dig, du är en så fin människa, du ger så mycket, försök ge det fina till dig också, du är värd det.
En dag i taget har vi ju sagt, det gäller fortfarande.

Kram och hoppas att du får en bra natt.


skrev Startanew i Ett nytt försök - Igen...

Är att inte försöka tänka på att du ska bli av med tanken på alkohol. Det tror iaf jag inte att man blir. Även om det skulle gå så går det inte genom att tänka att du inte vill tänka.
Det där med räkningarna kommer lösa sig. Ett tråkigt annat tips men ack så viktigt. En dag i taget. En dag i taget klarar vi det. Att vara nykter bara idag och avvakta till imorgon med ett nytt beslut


skrev MondayMorning i ny här

När man inte har kontroll över sitt drickande längre och det ger en konsekvenser.

Minnesluckor, familjen blir drabbad, fester går åt helvete, återställare dagen efter, man gör bort sig,
man isolerar sig med sin vän alkoholen, skakningar, att man tänker mer och mer
på alkohol, att man inte kan sluta när man väl börjat, att man ljuger om hur mycket man dricker,
smygsuper mm.

Sen heter det inte alkoholist längre
Människa med alkoholproblematik är mer korrekt eller alkoholberoende.
Denna problematik ser ju olika ut beroende på vart man befinner sig.


skrev pågång i ny här

...känns så alkat liksom. Kan inte riktigt förlika mig med tanken att jag är alkoholist. Hur vet man om man är det?


skrev Marianne44 i Självmord eller inte

Hej! Är en kamp utan dess like! Idag drack jag lite! Inga mängder men ändå! Blir så besviken på mig själv! Känns som hjärnan bestämmer sig innan suget kommer! Ngn mer som har erfarenhet av det! Ny dag i morgon, nya möjligheter!


skrev MondayMorning i ny här

med stor erfarenhet i den gruppen på FB.
Många som är med i AA sedan länge som ger otroligt goda råd.
Och såklart även andra med andra erfarenheter kring behandling...

:)


skrev pågång i ny här

Nej, inga råd av läkaren. Vi ska invänta provsvaren och därefter göra en analys. Ärligt talat så känns det som att jag överdriver mitt problem med alkoholen och att varken jag eller läkaren tar det på allvar. Jag fungerar bra i arbetslivet och för det mesta i privatlivet. Kanske ljuger jag för mig själv?

Kram!


skrev MondayMorning i ny här

Återfall efter 2 år med 0 alkoholkonsumtion. .
2 öl på krogen sen var det kört igen.
Druckit i 1,5 år.

Nu idag, har jag klarat 6 veckor igen.

Tillhör den skaran som anser att om man
har utvecklat ett starkt beroende är det 0 som gäller.
Resten av livet.

Undrar också vad sa läkaren?
Fick du några råd kring behandling?

Kram

MM


skrev pågång i ny här

Tack för din respons! Jag ska kolla upp FB-gruppen.

Kram!