Senaste kommentarerna i forumet

Jag vill också vara med i din AA grupp. Tror inte vi har någon AA här då det är en liten ort jag bor på, dessutom vill jag inte möta någon jag skulle känna eller som känner igen mig.
Så forumet är bra för mig. Här finns så många fina människor, som berättar öppet om sina problem, det är lätt att känna igen sig i många berättelser. Vi sitter i samma båt, jag har nog aldrig varit ärlig och uppriktig om mitt drickande innan jag hittade hit för ca 1 månad sedan.
Jag har en jobbig vecka bakom mig och har åter bestämt mig att kliva upp ur diket.
Vi hjälps åt det känns bra att veta att vi hjälps åt. Jag känner att jag får rannsaka mig själv och börja fundera över mitt beteende på riktigt.
En dag i taget, skriver jag för det mesta, men är rädd att även det blir en klyscha i mina öron.
kram

Det känns mycket bättre idag! Gårdagen kändes precis likadan och hemsk som dagen efter senaste festen.. Kontentan är väl att jag måste hela tiden fort kämpa med mitt alkoholintag för alltid I guess.
Min plan är att (förutom att fort skriva här) bara dricka 2 glas och aldrig bli berusad, dricker jag 3 kommer det 4 glaset snabbt inpå och allt därefter är katastrof. Så jag måste lära mig att njuta av vin i små mängde om jag ska kunna dricka över huvud taget. Dom här små flaskorna på Systembolaget är perfekt! Allt som jag har hemma varesig det är godis eller alkohol äts eller dricks upp, så de finns inget barskåp hos mig inte.
Skönt, de där kommer gå över, se till att skapa bra händelser och minnen med alkohol så har du snart glömt det! Det låter som du har mkt på G, vad kul! Jul och nyår är ju en prövning för oss med alkoholproblem.
Jag ska på en mini AW på tor och middag på lörd, tror det kommer gå bra, men kommer va sugen på att dricka mer än 2 glas men jag måste vänja mig :).
Har du någon plan för att lösa dina alkoholproblem?

Den här har jag lyssnat på många gånger. Började då jag skulle
göra min höftoperation och nu ger det mig styrka igen.
https://youtu.be/SXPzpxkNZx4

Tror jag många gånger har med psyket att göra. Jag dövar nått vill inte ta i det som är jobbigt. Dricker jag inte, så äter jag, såg på vågen att jag har nog fixat på mig en 7-8 kg, känns verkligen inte kul.
Jag tror nånstans att man behöver stöd utifrån KBT eller nått, förändra tanke, komma på vad det är som gör att man har detta självskadebeteende.
Varför ska jag vara så elaka mot mig själva och inte ta tag i saker. Jag som jobbat med både små barn och vuxna, sett avigsidor där barn far illa av föräldrars drickande, vuxna som skadar sig själva på många plan. Varför sitter då jag här i samma båt som många av dem jag jobbat emot?
Varför kan jag inte låta bli?
Att sluta skriva här, är en säker väg mot förnekelse igen och jag har just gått igenom den biten, vill inte visa andra hur illa ställt det är, vill inte själv se det heller.
En dag i taget. är mitt motto och jag ska fortsätta följa det, jag ska upp igen efter att jag fallit, jag hoppas att jag får längre och längre mellan fallen, att de till slut upphör.
En dag i taget.

Det finns en stor risk för medberoende, som skadar en själv på många sätt. Tål att fundera över. Skriv lite i forumtråden , anhöriga, så får du bättre respons av andra i liknande situationer. Dessutom finns alanon , en tolvstegsgrupp för anhöriga till alkoholister. Finn grupper i hela landet. Lycka till o kram

Kändes det bättre igårkväll?

Jag låg i sängen och kollade på serier hela dagen och kvällen.
Har tänkt förvånansvärt lite på helgens incident. Kanske är det ren överlevnadsinstinkt att bara blicka framåt för att jag vet att jag kan gå ner mig totalt om jag tänker på den faktiska sanningen.
Har en AW på onsdag, middagar på torsdag och fredag och ett födelsedagskalas för en släkting på lördag. Alltid så mycket "event" just innan jul.

Så jäkla duktig, hejar på dig och stärks lite av va jag läser här.
kram ha en bra dag!

Blir så inspirerad när jag läser här. Tacksam att du har korsat min väg, ja inte bokstavligen men här.
Jag önskar att jag vore på gång på riktigt, men känner att jag inte är där än. Jag tar mina steg, önskar
att jag hade någon här hemma att prata med, men vågar inte ännu ta det steget.
Önskar dig en fin dag!

Jag vill oxå vara med i din AA grupp, precis som skamsen skriver så bor jag oxå på liten ort där det dock finns en AA grupp, men anonymitet är väldigt svårt på denna lilla ort.
Trevlig och nykter söndag önskar jag alla.

Vad du är duktig, jag önskar jag vore där också, men inte än. Tänkte att då din man ska på fest och du inte följer med, vilken bedrift att låta bli vinet och dricka a fritt, lyfter på hatten för dig.
Jag är också GBP op för 6 år sedan. Klev på vågen i dag som jag undvikit och jag har nog druckit mig till 7-8 kg till, fan fan.
När jag låter bli vinet så får jag det där suget efter mat, går fram och tillbaka mellan kyl och det jag håller på med, äter det som faller mig in och det som finns framför näsan.
Ha en bra dag! Vi tar en vit!
Jag ska ta nya tag, så är det bara.

Att läsa alla era inlägg i min tråd. Jag har hamnat i diket, men äntrar mig upp därifrån.
Det känns så svårt att skriva att man faller hela tiden, då gör jag som jag alltid gör. Blundar!!!
Men jag ska skriva och läsa mer igen, jag vet ju att ni alla fina människor här hjälper och känner,
Kram och ha en fin söndag. Jag ska vara nykter i kväll. Åter igen "En dag i taget"

Det är exakt vad jag gör!

/MM

Bra att jag inspirerar! Det e en verklig bonus! Vi e alla i samma (mer eller mindre) båt

bara att sluta tänka på skiten bara
skit i det bara
so fuck it fuck fuck fuck

Kul att du vill vara med i min AA-grupp Skamsen. Jag bytte namn på tråden, lite för att också markera att det som har varit är då-tid. Nu ser jag framåt och hoppas att många vill vara med o stötta mig och varandra, på vår väg mot ett liv utan alkohol.

...när du än vill! Kanske du läser våra hälsningar även om du inte skriver just nu. Hoppas det!
Önskar dig en fin söndag!

Jag var med på ett julbord en gång där en man blev plötsligt väldigt dålig. Han gick på antabus o den krockade med sillinläggningen med ättiksprit. Så vad och hur man reagerar är väldigt individuellt. Skönt att det gick bra för dig. Förstår hur panikslagen du måste känt dig.
Kram

Jag har ingen AAgrupp här där jag bor, tänker att orten är för liten för anonymitet. Därför är forumet så bra för mig. Här får jag möta andra i samma sits, vara personlig, ärlig, uppriktig men får samtidigt vara anonym.
Bra att du hällt ur vinet, jag har tömt huset. Så nu tar vi denna söndag! Kram

Min förkylning är som en av de där vännerna som aldrig vill gå hem. Så näsan rinner och jag hostar konstant. Jag minns min ungdom, då näsdukar var av tyg, visserligen tätt vävt tyg men uppsugningsförmågan var nära noll. En eller två sådana förväntades räcka en hel dag i skolan, hur snorig man än var. Så det här med att vika ihop och vika upp en sådan blev en hel vetenskap. Det gällde att hindra de redan använda områdena från att sprida sig, samtidigt som man ju ville att äckligheterna skulle stanna kvar, säkert inneslutna i tygbiten. Det lyckades inte alltid, då och då kände man en obehaglig men välbekant fuktighet mot låret. Det gällde då att fiska upp den kladdiga tygbiten ur fickan, utan att fingrarna blev kontaminerade av bacilluskerna, och vika om den på ett än mer sofistikerat sätt. Fuktigheten på låret kvarstod dock, som en påminnelse om ens vik-vetenskapliga misslyckande.

Och ändå finns det folk som tycker det var bättre förr. När min svåger och svägerska fick sitt första barn bestämde dom sig för att vara eko-trendiga och använda tygblöjor. Båda jobbade heltid, men på något sätt tyckte dom kanske ändå att dom inte hade tillräckligt att göra. Tygblöjor ställer helt andra krav på en förälder, dom lärde sig vika tygbitarna på helt rätt sätt, dom sniffade ungen i rumpan var tionde minut och dom handtvättade de använda blöjorna. Tanken på att köra sina skjortor i samma maskin som just handskats med den lilla ängelns använda blöjor blev nog lite för mycket. Och så skulle de naturligtvis hängas på tork, tvättlinorna löpte kors och tvärs i trädgården och tygstyckena hängde som flaggspelet på ett kryssningsfartyg. Så när barn nummer två anlände blev det engångsblöjor.

Jag kan nog också tycka att vissa saker var bättre förr, men någon måtta får det ju vara. Jag är inte den sortens människa som okritiskt tar till mig allt nytt men ändå kan jag nog tycka att vi har gjort en hel del framsteg under den tid jag har varit en del av världen. Jag har en smart mobil men jag använder den enbart till samtal och sms, å andra sidan älskar jag att strömma tv-program, jag finner det skönt att slippa passa tider för att titta på ett program som intresserar mig. Jag använder sällan Facebook, chattar aldrig och förstår inte nyttan med att fotografera allt jag gör och lägga ut på nätet. Å andra sidan kan jag söka information närhelst jag behöver den och framförallt: hade jag inte hittat det här forumet så hade jag inte varit nykter idag.

Ha en fantastisk söndag allihop!

Så klok o fin läsning!

Tack för boktipsen! Låter väldigt intressant. Har hört talas om honom men inte mer än så.
Önskar dig en fin dag!

Hade en annorlunda dag igår, eller inte annorlunda men som tillbaka i en tid innan alkoholen. Jag var aktiv och glad hela dagen. Städade, donade, bakade, tog en liten promenad, dukade ett vackert bord. Och märkligast av allt: en hel dag utan sug. På kvällen träffade vi en vän o spelade spel. Han drack sitt vin vanemässigt o jag vatten. Mådde illa av vår väns vinindränkta andedräkten och kunde inte låta bli att äcklas för inte luktar det nåt vidare. Tänkte förstås att jag själv luktat på sådant sätt...Nu tar jag söndag och hoppas den blir i samma anda för o så bra jag mådde igår! Tacksamhet!

Ingen fara! Jag mår bra!
Tack!

Tillbaka i tråden efter lång tid. Blev utloggad och kom inte in med har läst nästan varje kväll i andras trådar. Funnit tröst och styrka. Det har gått ganska bra för mig gällande A det senaste året. Jag avskyr verkligen effekterna av berusningen och tycker inte ens det är skönt att bli lite lullig. Det väcker ångest fortare än kvickt. Hjärtat slår och jag blir orolig. Därför har jag haft lite lättare att inte dricka. Det har helt enkelt blivit en negativ betingning. Alkohol = obehag. Som pavlovs hundar fast tvärtom ;)

Såklart önskar jag att jag någon gång skulle kunna hantera A som vanliga människor. Men det kommer aldrig gå jag vet ju det egentligen. Efter tre glas är sinnet kidnappat och reptilhjärnan sitter vid rodret. Så mycket dumt jag hittat på. Så dåligt jag mått. Så små marginaler till att kunnat ha hamnat riktigt illa ut många, många gånger. Nu kanske det vänt? Tänk om jag äntligen insett faktum? Inte en dag för tidigt.

Kram till er alla. Jag har tänkt på er ni som skrivit till mig härinne. Hoppas det gått bra för er med.

Du inspirerar! Tack