Senaste kommentarerna i forumet

Vi vill ju se dig lyckas här :). Alla vill bli kvitt ett sitt beroende eller lära sig hantera alkohol.
Jag tror att egentligen så är det de känslomässiga personerna som lätt hamnar i alkoholproblem. Det är så himla skönt att ta några glas och bara glömma vardagen!
Jag ska försöka ha den kvar som ett prov, att hålla mig ifrån den ;). Men jag gillar inte att ha alkohol hemma egentligen om jag inte vet att jag ska dricka.
Kram

Superskönt att de snart är helg, och ja ska försöka hålla mig från vinet, även de känns väldigt trist..! Sensation om ja lyckas men ja vet att min sambo skulle va glad om han såg att ja faktiskt kan avstå alkohol! Han har fått stå ut med så mycket tack vare mina dåliga vanor...
En hel månad, din kropp måste varit väldigt glad, även om man känner sig utanför på festen.
Jag har inga vänner som ja umgås med då vi gör annat med än att göra saker som involverar vin på något vis. Kanske skulle man ta sig en funderare och skaffa sig lite nya vänner som man kan göra kreativa saker med, eller träna?! Skulle varit kul..
Vad ska du göra i helgen då Karin01? :)

En människa som inte tagit sig ur sitt beroende dricker ju mer och mer för att få samma effekt.
Ett återfall börjar ju ofta med ett par glas vin och sen blir det mer och mer, oftare och oftare. Igen.
Perioden efter ett återfall blir mer intensivt drickande än innan. Ofta för att återfallet ger en ångest.
Jag tror att jag med många andra kan intyga att det är just progressivt.
Man börjar ju där man slutade sist varje gång.

Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet
som går ut på att man kan lära en missbrukare dricka.
Vet också att Riddargatan stödjer denna forskning.

Då kanske man kan hoppas på att kunna dricka måttligt och normalt trots allt?
Kan man öva sig i det tror ni?
Och hur lär man sig det, om man efter ett glas inte kan sluta dricka?

Hur är det med dig Evert?
Ikaros

Forskningen om hjärnan som ni beskriver ger en delvis korrekt bild av hur alkoholen påverkar och leder till det som vi inom vården kallar beroende. Dock finns det inte forskningsstöd för att den är kronisk och progressiv. De flesta som någon gång får alkoholberoende blir "friska" i meningen att de inte längre uppfyller de kriterier som finns för diagnosen. Många av dessa människor har gjort förändringen på egen hand (Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet). Vi vet idag inte om hjärnan kan repareras från de skador som uppstår eller om den anpassar sig genom att personen ändrar sitt beteende. Om man en gång har haft ett beroende så är alltid risken för alkoholberoende större än för en person som aldrig har haft det.

De som säger att en alkoholist aldrig kan dricka alkohol igen har oftast med i definitionen av "alkoholist" att man aldrig kan dricka alkohol utan att helt tappa kontrollen. Så är det för en relativt stor grupp av de som är alkoholberoende även om man inte kan säga att det stämmer för alla. Om man upplever att det är så för en själv och man har hittat en lösning som innebär att man avstår alkohol helt så finns det ingen anledning att ompröva det beslutet. För många är det den bästa vägen.

/magnus
alkoholhjälpen

Blir så tacksam att ni ser mig, då jag gör detta utan att någon vet i familjen. Behöver verkligen pep känner jag.
Nystart jag håller fullständigt med dig. Jag ska inte sitta uppe när han lägger sig, jag kan faktiskt läsa eller kolla telefon i sängen också.
Jag måste nog börja där.
MondeyMorning det är så bra skrivet. Jag känner nog att jag inte slutar för mig utan för att mannen sa hålla tyst.
Jag måste börja bejaka mig ta hand om mig.
Det är svårt, förbannat svårt, vill inte svära, men jag gör det ändå, att vara människa.
Det där att skriva in sig, skulle vara helt perfekt, där finns ingen alkohol, ingen man som är superkontrolerande,
då skulle jag kunna ta hand om bara mig.
Jag känner ju att jag har en hel som jag inte tar tag i, sånt som gör mig illa och sånt som jag vet att jag gjort illa.
Dåligt självförtroende är nog nått som hela livet förföljt mig och att känna sig oälskad, känt mig annorlunda alltid.
Nånstans måste jag börja bejaka mig, på rätt sätt.
Nu tar jag nya tag igen!

Står med champagne i handen och skriver här....
Klarade mej i ca 1.5 min
Önskas champagne? Ja tack!

Skall på mässa, där flödar det av champagne! Önskar inte ta något men har bara varit nykter sedan i lördags. Orolig för att det bara går av vana. Men skall försöka att inget ta.
Men ingen ser, ingen vet.....
JO JAG! Måste se det så! Det är jag som känner mig misslyckad i morgon!

Kram

Och stöttning och feedback kommer du garanterat få.

:D

Välkommen igen med nya tankar, insikter och positivt stöttande.

Läser vad du gick igenom i vintras ock känner igen mig i mycket. Jag är ute och reser inom jobbet väldigt mycket och det är ju så svårt att hålla alkoholen borta under resor och speciellt när hotelldöden slår till. Nu satsar vi på det nykterhet, välkommen med på resan.

Tar tag i mitt A beteende på nytt.
Jag har nu druckit alkohol sen i våras alldeles för mycket.
har i princip druckit varje dag inte mycket i veckorna men i alla fall något varje dag och till helgerna har det blivit en hel del.
Mycket pinsamt för mig själv.
Jag har inte ställt till med något men det sliter på kroppen och jag tror att omgivningen anar att det är något som är galet.
Så nu ger mig själv en möjlighet att komma i ordning och avstå från detta eviga drickande och planerande.
Jag kommer att skriva här på forumet och jag behöver stöttning och feedback från er här på forumet.

En dag i taget... Läste om er diskussion. När man har druckit sig till ett missbruk och sen slutar och håller upp exempelvis ett år, så tar det inte länge förrän man är på samma konsumtionsnivå som när man slutade. Jag har en bror som jag följt genom sitt missbruk till nykterhet. I hans fall tog det inte många veckor förrän han var tillbaka på ruta ett. Dvs behövde lika mycket alkohol för att bli berusad som när han slutade och lika ofta. Det finns"spår"i hjärnan som missbruket gjort, och som hjärnan snabbt kommer ihåg. I dom spåren märks beroendet och hur långt framskridet det är. Har läst detta om hjärnans belöningssystem.

Farligt läge för mig, att vara trött och ledsen. Fysiskt tung dag idag, dessutom sovit dåligt. Kunde inte hålla mig när jag var hemma på lunchen utan kollade lite i källaren - hittade massa tomma burkar. Totalt destruktivt att göra så - leta menar jag - men kan inte låta bli ibland. Skit! Just nu känns det som att det här inte kommer funka, kan lika gärna ge upp.
Men sen försöker jag betrakta mig själv ur ett annat perspektiv. Det händer mycket nu, klart jag är trött. Och jag vinner absolut ingenting på att dricka, det blir bara skit, det vet jag ju.
Åh, hade behövt min sambo nu - så som han är när han är nykter.

Hej Dionysa

Alkoholberoende är en kronisk återfallssjukdom då det beror på att hjärnans dopamin har förändrats i och med för stort alkohol intag. Man kan idag inte få hjärnan att backa i tiden då belöningssystemet var oförstört. Men man kan medicinera så att belöningssystemet inte drar igång vid alkoholintag. Om man vill......

........................................................................

Citat doktor.com:

Missbruk är en kronisk sjukdom

Beroendesjukdom är alltså en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem och till belöningssystemet kopplade områden av hjärnbarken, där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Det finns idag inga effektiva metoder att "backa bandet" när ett beroende väl har uppstått, även om sådan forskning pågår. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som "nykter alkoholist" eller "spelfri spelare".

Missbruk och beroende styrs av hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin har en huvudroll och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Tack vare belöningssystemet är det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex, men den kan också leda in oss på missbruk.

Massor av andra, icke livsnödvändiga, aktiviteter kan förstås också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan vara alkohol, tobak, droger eller spel. Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet "kidnappas", d.v.s. att kopplingarna mellan nervcellerna (synapserna) ändras så att den beroende till sist endast upplever belöning, d.v.s. njutning, när hon eller han ägnar sig åt sitt beroende

........................................................................

En i min AA grupp har vart nykter alkoholist i 35 år, han beskrev att han under dessa 35 år aldrig har träffat en enda människa med alkoholberoende som "lärt sig att" dricka måttligt.

Men detta beskriver dock människor med fullt utvecklad sjukdom.
Och många tvistar om det. En del vill nog hellre kalla det allergi.

Hej MM!
Det där citatet om att alkoholism skulle vara en kronisk sjukdom - varifrån är det hämtat? AA? Finns det några vetenskapliga belägg för påståendet månne?

Precis, det är jag som super ihjäl mig, det är mitt hjärta som kan stanna nästa gång jag dricker.
Jag måste göra detta till min resa. För att överleva.

Bara jag kan ta ansvar för eget mående.
Bara jag kan ta ansvar för mina val.

Tack allesammans! skönt att man inte är ensam..
Jag har gjort en liten sammanfattning, för flera år sedan i tonåren hade jag en kille några år och när han gjorde slut med mig började jag festa varje helg. Och innan det festade jag typ aldrig! Så vill jag bli igen. Men hur som haver, tror jag att jag har utvecklat ett beroende där efter. Vilket min nuvarande pojkvän fick/får stå ut med nu. Han är ingen party människa. Hans familj är inte svensk och har en helt annan syn på saker. Han har ännu inte berättat för dom om mig och jag känner en oro i bröstet att när han inte är hos mig så vill jag söka stöd med vin, det är ett bra sällskap. Vi har bråkat flera gånger och jag har blivit svarta fåret i det här förhållandet pga mitt drickande. Oftast blir jag för full och han gillar det absolut inte. Jag tror saker kan bli bättre om vi flyttar ihop och han alltid finns där, men då är frågan om han vågar att berätta för sina föräldrar. Det gör det ännu krångligare att jag ej är muslim, suck.

Mycket bra skrivet, man måste sätta sig själv först och göra detta för sig själv.

"Alkoholism går inte att bota; det är en kronisk sjukdom och därtill progressiv. Om du återupptar konsumtionen efter att ha hållit upp en tid är du på samma nivå som när du slutade dricka. Sjukdomen går däremot alldeles utmärkt att leva med – förutsatt att man inte använder alkohol"

Camilla Kuylenstjärna

LenaNyman skrev i något inlägg att man måste stänga alla dörrar där alkohol kan slinka in.
Så sant. Om man vill sluta dricka.

Livet är inte lätt men igen så är vi inte mer än människor.
Vi är inte några superheroes med varsin quick fix i fickan.
Och
Alkohol finns så otroligt lätt tillgängligt.
Vi håller fast vid ett destruktivt mönster trots att vi är fria att välja annorlunda.
Men det är inte lätt att bryta detta mönster.

Ibland tänker jag att det skulle vara lättare att skriva in sig på något rehab, borta i 3 månader och komma hem som en ny människa.
Ge blanka fan i människor som är runt omkring en. Som påverkar en till att dricka.

Jag tror också på att man måste göra denna resa för sig själv, inte för sin familj (att dom mår bra kommer ju med på köpet), inte för sin terapeut, inte för sina vänner. Jag har tidigare gjort denna resa (många gånger)med tanken att jag gör det för att andra ska vara nöjda och hålla käften. När de runt omkring mig har tystnat och situationen är under K så har jag börjat igen. Nu gör jag det för min egen skull och jag känner en stor skillnad i min motivering att bli frisk.

Den ilskan du beskrev här om dagen. Jag har samma ilska. Ilska mot vad alkohol har gjort med mig under mitt liv. Alla människor jag har förlorat. Jag lyckas vända denna ilska till en styrka.

Vi är många som kämpar tillsammans med dig Gunda.

Stor varm kram <3

Ta nya tag, försöka att undvika att vara ensam på kvällen kanske? Kan du inte gå och lägga dig samtidigt som mannen? Jag brukade sitta uppe och dricka efter att frugan gått och lagt sig, men vad gav det? Nu blir det tidigt till sängs men att vakna nykter är värt det det kan jag lova.

Åh becca, du och jag har så mycket gemensamt! jag jobbar också på restaurang och har ett psykoex som kommer dit dagligen, han var dock ingen misshandlare men han ignorerar mig och det tar ganska mycket psykiskt. som att man inte finns. och det är väl det han vill att jag ska . Men huuuur hanterar man en sådan situation?

Du ör absolut inte ensam. jag kan dricka vin som om de vore vatten och det finns (fanns) inget mer avkopplande att i min ensamhet dricka 1 fl eller mer . Verkligen LÄNGTAR till att få dösa ner i soffan med vinet i handen. drack alltid ett glas vin mer än alla andra på fest, minns inget, alltid för full. våldsam, listan kan göras lång. men jag har sett här inne finns alla olika typer och ingen dömer någon! jätte skönt att skriva av sig hur man känner eller mål! gör gärna det! inne på min fjärde dag nykter!

Hej beccabus, ååå känner mig igen såååå vad du skriver. Om ändå alla kunde FÖRSTÅ att man blir en helt annan och inte förstår själv vad man håller påmed. Och det där med att man alltid finns för ala och sen när man själv VERKLIGEN behöver hjälp och stöd (pratar av egen erfarenhet av min syskon) då försvinner dom?? jag blir så ledsen för det. Kanske för att dom tycker man är sån idiot förmodligen. Men det spelar väl ingen roll? vi är ju familj och man måste ju hjälpa =(( men jag tror att många som aldrig haft ett beroende av tunga droger som alkohol mm förstår inte riktigt..dom tycker mest det är bara att "sluta". och dömer alldeles för HÅRT. Det har iallfall jag lärt mig utav detta , jag ska aldriiiiig döma någon. ALDRIG!!!!

Jag förstår precis den känslan när man skäms över allt man gjort och förstår inte för hela världen hur man kunde göra något sånt. Jag slog liksom min lillebror i magen? vad är man för psyko egentligen ? Jag måste verkligen lägga den där skiten bakom mig. mina familj skulle aldrig förlåta mig igen efter något sånt här om jag dricker igen.

men beccabus, prova att prata med dom, du kommer säkert sjunka igenom jorden igen om man får höra allt eller bli påmind. men det är rätt skönt att lägga alla korten på bordet för då kan de fan inte bli värre sen. eller om du inte ivll prata med dom, prata med en terapeut! hur du kan komma över och förlåta dig själv. det går inte att gömma sig i all evighet ( tro mig jag är expert på att ducka och gömma mig). Det låter ju som att du behöver släppa ut en massa, ( det behöver jag med) fick en tid hos en terapeut om 2 (!!!!!) månader? så avbokade den. tyckte det var alldeles för lång tid fram...

För tar du inte itu med din familj och lever så ensamt kommer du kanske bara bygga på ÄNNU mer i din ryggsäck tills den blir alldeles överfull. Ensam är inte stark. Man behöver hjälp att bära många gånger. Åh vad jag önskar att jag kunde få krama om dig och hjälpa dig. Glöm inte bort alla dina fina sidor hos dig själv. Allt du kan bli. vi är så unga att vi har tid att ändra på oss!! tänk på de som är 20 år äldre? de har de nog ännu tuffare. MEN hjälp dig nu innan det blir ett ännu större problem :( tänker på dig mycket och du har en vän här!!

Välkommen!