Senaste kommentarerna i forumet

Jag ska oxå ha en kritvit månad!! Måste det! Vi kan väl peppa varann????

Precis. BARA
ÅNGEST!!!???

Snöflingan.
Jag skulle kunnat skrivit detta inlägg....
Jobbigt med alla andra som festar inför konsert.... men jag gör det också för mig. Är nykter alltså. Dessutom måste jag gå ned minst 5 kg inför en op och öl är ju massa kalorier!!!!
Vi kämpar på?

Sant Heueh alla sätt är bra och nästa gång kanske blir lättare.
Hamnade i en svacka när jag kom hem, var som rädslan tog på kraften och orken.
Var en riktigt jobbig dag med massor av tankar, Känns ibland som varje seger väcker nya tankar.
Men att jag mår bättre är helt klart för sover som en stock även efter en sådan dag.
Så med ett riktigt höstrusk ute blir det att kura i soffan och vara glad åt att hunden ogillar regn lika mycket som jag.
Önskar er alla en fin söndag

Dag 1 söndag och ska strax ut i motionsspåret. Fokus nu på alla de saker som gör att jag mår bra och fungerar. Äta bra och regelbundet, motionera och göra saker/vara aktiv. Skriva en lista med saker att göra. Komma ihåg varför jag vill leva ett nyktert liv.

har funnits i alla tider. Förr kallades de ofta luffare, numer är det hemlös som är uttrycket à la mode. De drog från trakt till trakt och gjorde småjobb i utbyte mot några slantar, eller ett mål mat och en sup. En del av de bättre bemedlade hade en liten kärra med en slipsten på, de gick runt och erbjöd sig att slipa knivar och saxar. När vi barn fick syn på en sådan herre, sprang vi in och meddelade våra mödrar att han var på gång, sedan satt vi runt kärran och lyssnade på historier från världens alla hörn. Ibland kunde vi snappa upp ett eller annat fult ord, men för det mesta hade de här gossarna ett väldigt gentilt språkbruk, de ville gärna indikera att de minsann hade ett flott förflutet.

Det fanns naturligtvis de som stal och så, men på det stora hela var det ett hederligt släkte. Våra mödrar gjorde inga försök att hålla oss barn borta från dom, även om en viss distans var påkallad av den speciella odör dom emitterade. Någon necessär med hygienartiklar ingick inte i deras bagage. Redan när jag var barn var deras antal på nedgång, jordbruken blev större och mer industrialiserade, det var svårt för en outbildad person att få temporära jobb. Facket i samarbete med arbetsgivarna gjorde arbetsplatserna mer homogena och skattemyndigheten gjorde det svårt att betala någon kontant för diversearbeten.

Än värre är det idag. Vem har väl jobb åt en kringdrivande lodis? De har ju knappast någon F-skattesedel. Många bygger hus idag, men få skulle väl kunna tänka sig att ha en hemlös person till hjälp med snickerierna. Vi betalar hellre en polsk snickare under bordet. Sedan är det väl också så, att vi förlitar oss på samhället i större utsträckning nuförtiden. Vi förväntar oss att myndigheterna ska ta hand om dom här människorna. Men dom finns lik förbaskat, bara i en annorlunda gestalt. Varje gång jag handlar ser jag en kvinna sitta vid ingången. Hon stickar mössor, vantar och halsdukar som hon försöker sälja. Det går trögt, det verkar som om folk har lättare för att ge pengar till en tiggare än att köpa något av henne. Det var knappast bättre förr, men om man säger att det är så mycket bättre nu så pratar man nog bara om dom som har ett ordnat liv.

Jag ber om ursäkt om det blev lite deppigt idag, men det är så jag känner mig denna blåsiga och kalla höstdag.

Ha en bra dag i alla fall!

Och han kanske vet att det inte är ok att dricka sig berusad vid fredag lunch men om man är två kan man låtsas att det är fest.
Svårt att sluta på egen hand i ett hem med tillgänglig alkohol. Tycker att du är stark! Fortsätt reflektera och tänka. Jsg har fallit många gånger på vägen, men reser mig numera direkt.

Jag åkte dit o fick leta en stund efter lokalen men hann i tid.
Jag kom in och en helt otrolig värme och medmänsklighet slog emot mig med full kraft. Det var som att komma hem!
Tända ljus, gamla sega kakor och gott kaffe. Precis vad jag behövde!
Vilka människor! Både kvinnor och män i varierande åldrar. Fick höra att jag är modig och stark vilket var i total motsats till vad jag själv kände. Men jag gick därifrån med vetskapen om att vara just det: modig och stark!
Fick en hel lista med telefonnummer att ringa om jag skulle behöva prata.
Kom hem med hopp och en känsla av trygghet.
Min man blev så glad och sa att han gärna vill följa med på ett öppet möte. Häftigt!
Kram <3

Ja, "hannen" vill få mig att dricka. Kanske vill han visa att det är fullt(...) möjligt och inget problem, egentligen. Inte för honom, inte för mig. Han tycker dessutom sjukt illa om förändringar; allt ska vara som det alltid varit så att han känner att han har kontroll. Makt!
Deltagandet på det här forumet gör att jag tycker mig kunna se det. Att skriva, läsa, gör mig lugnare, mer samlad och beslutsam. Mindre skamsen och skuldtyngd, vilket är en förutsättning för att kunna bli medveten och orka handla därefter.
Dion.

Ska på konsert idag och är sur för att alla kommer dricka och ha skitroligt. Men försöker tänka att jag gör det här mig!!! Mycket viktigt. Den största anledningen till att jag gör det här, är ju ångesten jag får och riskdrickandet jag är i. Min mamma och morfar var alkoholister så det är ju det. En töntig sak är att jag vill gärna gå ner några kilo och öl hjälper ju inte till direkt. EN DAG I TAGET.

Som att jag själv skrivit varenda ord.
Hur går det i helgen?

Dag 63-2 lördag och det blev öl till lunchen. Så gott. Känner att jag ska tänka om och börja om på nytt. Det eftersom jag känner igen mönstret. Det börjar med ett glas för att sen eskalera till fler och oftare. Jag ska lära mig av mina tidigare misstag. Resan mot ett nyktert liv är just nu. När jag klättrar mot toppen så halkar jag tillbaka ibland. Så känns det just nu. Känns som att jag ska sätta den ena foten framför den andra och klättra på. Kämpa på liksom. Så imorgon blir det dag ett igen.

Jag är också konstnär och har haft svårt med mitt arbete periodvis. Det är jäkligt tålamodsprövande att gå i stå.Har upptäckt för egen del att när tillräckligt lång tid passerat och abstinensen lagt sig( även den postakuta) så har energin och glädjen i att skapa kommit tillbaka med fördubblad kraft. Vet att det inte är nykterheten i sig som är ett hinder. Har sett många kollegor göra sämre o sämre arbeten ju längre in i alkoholien dom vandrat.
Ge inte upp! Några bakslag gör inte så mycket.

Ja grattis??

grattis till din månad!

1 vit månad idag:)

Ja bara nästan Nike;) javisst har det känts skönt att man kunnat vara stark och vågat tacka nej:) för på så sätt har jag har ju bevisat för mig själv att jag kan vara stark och envis om jag sätter den sidan till:) ja det känns skönt i kropp och knopp och själ att vakna och känna sig pigg och glad:)

Att du hittat ett sätt som du kan förhålla dig till som du har kontroll över gällande alkoholen:) Ha en trevlig helg:)

Din fredag lät lugn och skön och jag tror att de fladdrande känslorna är övergående. Förändring är ju ofta turbulent.
Jag känner mig trygg i att det inte finns på kartan att jag skulle dricka fler dagar om jag bestämt mig för två dagar. Så nu är veckokvoten fylld och jag siktar vidare på tre veckor. Du beskriver en bakismorgon så bra! Så tacksam att jag inte vaknade imorse och behövde leta efter mina prylar och hoppas att allt är kvar och så glad att telefonen inte kändes som en mina när jag kollade vad klockan var.
Heja oss!

Du undrar i en annan tråd vad du ska göra om allt är pest, om nykterheten är pest? Jag har ju givetvis inga svar. Du skriver att du har tänkt om och omgrupperat. Jag är den sista att moralisera över att man väljer att dricka. Funderar dock på hur du vill ha det och hur du ska få det att fungera för dig så att du inte mår dåligt, dricker för mycket och får allt det där som är negativt med alkoholen. För mig funkar den positiva effekten så jäkla kort stund och priset är för högt. Det kanske är annorlunda för dig?

Vi brottas med samma frågor du och jag. Du kan väl summera vad du kommer fram till i ditt teoretiska underlag. Jag kör lite praktisk erfarenhet, trial and error ungefär. Allt går så bra, så bra, så bra, tills... ja, tills vad. Tänker just nu att det är tills stressen blir för hög och jag blir för trött. Men liksom du är jag inte beredd att avstå helt. Kanske vore det en lättare väg. Jobbar vidare, tränar, ska jobba på avkoppling. Det handlar nog om att ha harmoni i sig själv och i livet flr mig.

Ja, det är obegripligt att man lyssnar. I tisdags lyssnade jag. Onsdagen var inte kul. Igår var det fullt tjatande men då sa jag emot. Funderar lite över vad som gjorde skillnaden mellan de två tillfällena. I tisdags var det stressigt... hela veckan framför mig. Hann knappt med nödvändigt jobb, skulle hem rätt sent i handla på vägen. Köpte vin för att jag var så trött. Drack det snabbt. Sen blev det mer.
Igår åkte jag hem tidigare, innan jag blivit Hungrig, Arg, Ledsen och Trött... Blev väldigt trött vid 18 som vanligt. Dags för matlagning etc. Jag hade vin, men jag väntade lite. Det var så nära, så nära. Jag drack lite Cola (glr jag aldrig annars) och blev lite piggare, lagade maten, funderade på att ta vin till men hoppade över, åt och sen är det ingen fara längre. Så skönt både igår och idag.
Fundera över HALT, tycker jag. Ska försöka komma ihåg det själv nästa gång så inte autopiloten går på. Så jäkla svårt bara.

Vilken underbar tråd! Ja, ja det är givetvis tråkigt med ett återfall efter så lång tid, men jag har verkligen lite nytta av dig härinne. Tror att jag är lite som du med det där med stressen... när man inte hinner och känner sig lite lätt misslyckad. DÅ är det lätt och med alkohol kommer en liten, liten stund när jag känner mig stark, smart och avslappnad. Vilket skämt det är egentligen för sen följer rätt många timmar när man känner sig dålig, misslyckad och ledsen.
Hoppas du slutar slå på dig själv. Det är mänskligt att misslyckas och om orsaken är att du kände dig misslyckad och otillräcklig, så behöver du kanske fokusera nu på allt du faktiskt lyckats med. Se det här som en nyttig läxa. Och kanske som en bra erfarenhet. Om det här hade kommit vid ett annat tillfälle i livet hade det kanske varit svårare att stoppa. Nu har du stort stöd från familjen och det känns positivt. Du grejar detta och ger oss hopp. Tack för att du skriver!

Jag åkte dit o fick leta en stund efter lokalen men hann i tid.
Jag kom in och en helt otrolig värme och medmänsklighet slog emot mig med full kraft. Det var som att komma hem!
Tända ljus, gamla sega kakor och gott kaffe. Precis vad jag behövde!
Vilka människor! Både kvinnor och män i varierande åldrar. Fick höra att jag är modig och stark vilket var i total motsats till vad jag själv kände. Men jag gick därifrån med vetskapen om att vara just det: modig och stark!
Fick en hel lista med telefonnummer att ringa om jag skulle behöva prata.
Kom hem med hopp och en känsla av trygghet.
Min man blev så glad och sa att han gärna vill följa med på ett öppet möte. Häftigt!
Kram <3

Rent och snyggt, det trivs jag med! Inte att göra, men att ha det som tillstånd. Passa på att njuta lite av det.

Och så lite om trötta själar... tror verkligen att du har nåt där. Många av oss skulle säker behöva nån livscoach istället. Jag tror visserligen att sömn hjälper mot en trött själ. Men ingen alkosömn... det sömnen kan man vara utan, ingen pillersömn heller för den tiden. Utan den där rena sömnen, men en orolig själ har svårt att komma till ro. Man måste hitta det tillståndet igen, tillståndet när själen får vila. För mig fungerar det med träning, skogspromenader etc tills stressnivån är hög. Då räcker det inte längre. Nu är det så. Måste hitta andra vägar nu. Det är inte så lätt.