Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror att de flesta inte bryr sig om ifall du blev för full, folk har fullt upp med sig själva dagen efter, och man har ju en tendens att hitta på saker man sagt och gjort. Givetvis späder man på sin ångest man gör ju inget för att minska den, till exempel att ta reda på vad som hände på festen eller krogen? Ringa runt och prata med folk känns ju som ett dödsstraff...
Och vad vi/ni/du gjort på fyllan så glöms det bort ganska snabbt,,
Men det är mitt mål att aldrig mer behöva fundera och vara orolig dagen efter en fest.
Och det är allas mål i denna tråden, och det kommer gå galant

Varför denna starka längtan efter ett förändrat medvetandetillstånd?
Minns att jag liksom "landade" där jag ville vara den första gången jag drack alkohol. Som att komma hem.
Var bara tretton år den gången.

Åh vad fina och omtänksamma ord. Det får mig inte att må "bra", men bättre än innan.
Jag är tacksam att du tog dig tid Karin.

Tack för att du delade med dig. Jag ska inte förminska hur du känner för jag vet hur ångesten kan riva och slita i en. Men objektivt så måste jag ändå säga att jag tror att du oroar dig i onödan för just den här saken. Klart att man inte vet hur det kommer bli mellan er, men jag ser inget alls som tyder på att han skulle lämna ert dejtande pga detta. Fokusera på att han var gullig och inte har kommenterat det. Det är nog hans sätt att visa att han inte dömer dig pga den kvällen. Jag har ibland förstört relationer till män jag dejtat för att jag blivit fullkomligt osmaklig på fyllan, men med facit i hand så tänker jag att de ändå inte är män jag vill ha i mitt liv om de inte kan förlåta och ha överseende.
Vila tryggt i att han tog med dig hem och var gullig mot dig och försök tänka att människor bör döma dig efter hur du reder upp saker och inte för dina misstag i sig. Du blev för full och nu vill du inte bli det nästa gång. Heja dig!

Jag hade varit nervös i flera veckor för den hör festen. Komplicerade relationer och mannen jag dejtar sedan 6 månader skulle också dit. Vårt första "officiella tillfälle", jag osäker på var jag hade honom... Många jag känner skulle dit liksom många han känner, och alla våra gemensamma bekanta...
Innan festen var jag glad, förfestade med en kompis och var rätt så salongs när vi kom dit. Sent. Han var upptagen med sällskapslekar och vi hälsade snabbt.
Min kompis gick och satte sig med några arbetskamrater, jag hamnade i köket. Med vinet. Drack snabbt och mycket, pratade med massa folk... Sedan tappar jag minnet bitvis.
Mannen jag dejtar tar hem mig, jag trillar på vägen och jag vaknar med blåmärken och ångest i hans säng.
Han är jättegullig mot mig och har inte kommenterat vad som hände.
Jag är fullkomligt livrädd att förlora honom på grund av mitt beteende. Ångest.

Kryper i kroppen när jag tänker på alla män jag raggat på som jag aldrig skulle tittat åt på det sättet nykter. Så pinsamt.
Du får berätta mer om festen om du vill och orkar. Om du inte bara vill lägga den bakom dig redan nu?

" sug är en önskan om att förändra sitt (sinnes) tillstånd.
Så precis på pricken. Har aldrig hört någon uttrycka det så tidigare, men på mej stämmer det exakt.
Det liksom bara ramlade ner en polett!
Tack Ebba!?

Det tror jag är en rimlig teori. Som sagt, det går över styr. Jag dansar på bord, beter mig sexuellt utagerande och är... För mycket.
Sista festen nu var en viktig fest för mig på många vis och jag är så besviken på mig själv för att jag pajade allting,

Det tror jag är en rimlig teori. Som sagt, det går över styr. Jag dansar på bord, beter mig sexuellt utagerande och är... För mycket.
Sista festen nu var en viktig fest för mig på många vis och jag är så besviken på mig själv för att jag pajade allting,

Helt rätt att räcka ut tungan åt flaskorna.
Jag skulle nog ha pekat finger också.

Var rädd om dig!

Fina människa.

på alla tre punkter. Kanske blir det för mycket intryck, ljud och människor för oss att förhålla sig till så att man blir stressad i situationen och därmed dricker både mer och snabbare för att dämpa sina känslor?

Ingen aning, men precis så är det. Jag har en ganska stressad hjärna, har varit deprimerad... Högkänslig.

Jag har inga problem alls att dricka två glas vin på en restaurang eller under "städade former", men på klubbar, pubar och barer är det helt kört. Då dricker jag snabbt, mycket och utan konsekvenstänk.
Vad tror ni det kan bero på att det är skillnad för oss?

Underbart att vara nykter, kunna sitta i soffan och titta på tv.
För fjorton dagar sen så hade jag garanterat sovit för ett tag sedan.
Humöret svänger lite ibland men jag kan skärpa mig och behålla kontrollen.
Har även tränat lite och det kändes bra,

Ja, jag har inga problem när det är lugnt och fint, men på fester och på krogen... Oh my god. Där ballar det ur. Folk tycker jag är "rolig", men inte jag...

Å fan vad det är segt!
Har fullt upp med att hålla mej sysselsatt för att tänka på annat än A, men helgkvällarna är hemska. Igår och idag har jag haft sug som nästan fått mej att ramla omkull.
Inatt drömde jag att jag var på taxfree och de drog ner ett galler och stängde precis när jag skulle in. Det var panik i drömmen.
Nu är klockan 20.30 lördagkväll och suget är som ett stort hål i magen.
Det finns massor av sprit i huset men jag tänker INTE röra den.
Går förbi med jämna mellanrum och räcker ut tungan åt flaskorna.
Känns som den här viljekampen är viktig för mej. Det skulle varit för enkelt att hälla ut spriten. Alla har vi våra sätt.
Mitt hår nog alltid varit att slåss.
Ha en fin lördagskväll alla kämpar och hjältar på forumet från Flinga med sug.?

Jag lyckades bryta mig loss ur alkoholens grepp 2014 och har inte druckit sedan dess.

Jag brukar tänka att "sug" är en önskan om att förändra sitt tillstånd. Att man snabbt vill förändra hur det känns i kroppen. Alkohol är ju läskigt effektivt när det gäller just att förändra sitt sinnestillstånd.

Så när man känner sug kan man försöka att ställa några frågor till sig själv, vara lite detektiv.

Är jag trött?
Har jag ätit ordentligt?
Har jag gjort något som har slukat energi? (Träffat människor, storhandlat i en rörig affär, haft ett svårt möte osv)
Lever jag i en tillvaro jag trivs med?
Ska jag på den här släktträffen för att jag vill det själv eller för att andra förväntar sig det?

Ja alltså typ känna efter ärligt.
Ofta kan man då säkert hitta lite ledtrådar till varför man känner stress, oro, rädsla ilska, tristess med mera och jag känner att sådana känslor ofta blir till sug efter alkohol.

Det är inte så lätt men för mig är det vad jag har och behöver göra för att klara att leva utan att ta till alkohol.

Det var inte så lätt för mig att börja leva utan att ta till alkohol och mina tips kanske inte alls hjälper dig, men det var så jag gjorde och gör plus att jag sökte hjälp och stöd.

Det är inte du som är svag!
Det är alkoholens kraft som är galet stark när den har en i sitt grepp.

2 veckor nykter idag. Har spårat ur hundratals gånger. Kräftskiva igår, drack shweppes!

Jag blev också så full fredag för två veckor sedan. Så pinsamt att inte veta vad man sagt eller gjort och jag brukar inte heller vilja veta. Kanske rätt fegt, men skäms för mycket för att höra.
Dock skönt hur man fungerar, med lite distans så släpper ju saker. Jag hoppas och tror att skammen släpper med distans och när man hunnit skapa nya minnen där man inte varit full.

... innan det som hände hände? Och vad hände?

Ja, här finns många fina människor som inte dömer. Har läst ett tag...
Idag mår jag okej. Festen var förra lördagen och beslutet har kommit under veckan. Har varit ute med kompisar - jag drack alkoholfri öl och de tjatade om att jag skulle "festa"... Men jag stod på mig!
Jag skäms fortfarande så fruktansvärt för att jag blev så full (och har blivit många gånger) så tanken på festen får mig att må dåligt... Usch. Så vill jag inte skämma ut mig fler gånger.

Så besviken på mig själv!!!!

Jullan65, tack. Känns som man ska fokusera på att ha balans. Jag lärde mig något iallafall. Efter lite kaffe och en tugga på bullen så POFF. Borta. Totalt borta. Som suget aldrig funnits.

Vad starkt att du vänt dig hit. Har märkt att det finns så många människor här som stöttar och aldrig dömer.
Hur mår du idag?