Senaste kommentarerna i forumet

Nu har jag klarat en vecka! Fy f*n vad jag är bra. Klapp på axeln. Levern känns lite mindre svullen nu. Den är dock inte helt ok. Hoppas man fixar det här, har ju druckit för mycket i många, många år. Senast, från april fram till nu i augusti drack jag minst 3-6 folköl och upp till 2 liter vin - varje dag. Ofta mer, aldrig mindre. Innan dess, tja, jag kommer knappt ihåg nu. Vet att jag lagt runt en tusenlapp på Systemet varje vecka. Plus krogen. Ett stadigt ökande alkoholbehov, det har liksom sakta och säkert tuffat på mot katastrof. Gjort bort mig hundratals gånger. Nycklar, plånböcker, jackor har supits bort i snabb takt. (Det var mest förr, förresten. Gammal som man är, blir man trött och somnar i soffan tidigt. Det var mest i yngre dagar som jag flaxade runt på krogen och välte saker). Usch.

...för den beskrivningen! Kan också skriva under på det där illamåendet. Känner det faktiskt när jag läser din text - och det ger direkt påminnelser om hur det känns när det är som jävligast. Har ju också varit precis där - och vill aldrig någonsin uppleva det igen. Supen som kommer upp igen, i diskhon - och hur man gör ett nytt försök några minuter senare. Usch o fy........

.....så "firar" jag 2 månader utan en droppe alkohol! Det känns så skönt. Är tämligen harmonisk - och nöjd med tillvaron. Har nyligen öppnat semesterdörren, och kommer att vara ledig i en månad. Och det kommer att bli en nykter månad. Har planerat en resa till lite varmare breddgrader. Denna resa kommer att bli alkoholfri - siktar in mig på alkoholfria öl. Förra året när jag var på semester så drack jag 1-2 öl om dagen - vilket inte gav något sug efter mer. Denna gång så har jag lovat mig själv (och alkoholpratkontakten) att inte dricka något på 3 månader till att börja med - och det kommer jag att hålla. Känns inte som att jag kommer att sakna det heller, faktiskt inte! Dock så har jag märkt att jag blir sugen på öl när jag ser någon som dricker det på film/tv. Men: Det är faktiskt enbart ett sug efter den goda smaken av en kall öl - de allra första klunkarna. Alltså inga tankar om att jag önskar att vara full - eller att dricka massor av öl. Jag kommer nog däremot, alltid, att tycka att det finns få saker (som man dricker) som slår just de första klunkarna av en iskall öl. M.a.o. en ren SMAKsak - och inte något annat.

bästa medicinen för mig är att lyssna på en vän som ligger inne på avgiftning.
Igår pratade jag med vännen och sluddret i talet var väl märkbart. Jag propsade på att avgiftning var en helt ok väg och så blev det. 3,2 promille på kvällen......vilket är nära döden för en "vanlig" människa. På morgonen mättes 1,7 promille.

Känslan när jag hör hur tillståndet är idag ger mig en riktig fysisk obehagskänsla, mitt illamående ligger inte längre bort än så.
Jag kommer så väl ihåg hur jag kämpade för att behålla första klunken sprit på morgonen för att få igång systemet, ofta kom supen omgående upp med ett fräsande och jag nästan grät av förlusten av en sup. Jag kom efter ett tag på att om jag grundade med några klunkar rejäl starköl så landade supen mjukt och stannade kvar.

Och ångesten när spriten gick ur och jag inget hade hemma......fy fan :-((

Att vara i situationen att inte ännu bestämt att mitt drickande var slut var ett rent helvete, jag led av ensamhetens och skammens sjukdom och jag visste inte hur jag skulle göra så jag fortsatte att dränka min ångest över det. Allt detta kommer upp till ytan nu när jag lyssnar på vännen och jag/ min kropp påminner mig på ett verkligt sätt hur jag en gång hade det och jag vill absolut inte tillbaka till det.

Och ni som skriver här påminner mig och det är jag enormt tacksam för !

Kramar till er alla och ta inte första glaset !!

Har hängt här i två helger nu. Känns som jag behövde det. Min livlina. Jag hoppas kommande vecka gör så att jag kan fokusera på att leva. Leva morgondagen nu. Det känns som att fasta rutiner ska få ta plats och kärleken. Hon som väntar tålmodigt där borta. Ska fortsätta att läsa här, skriva av mig då&då och räkna dagar. Vill känna att jag lever mitt liv. Ska inte vänta på morgondagen utan göra det som jag vill/måste göra nu. Så det blir så. Vad är det som som gör mig glad och får mig att le. Får mig att känna att jag lever. Känna glädje, värme, kärlek och lycka. Det ska jag göra nu.

Dag 5 nu..hade en rätt bra dag igår men bakslaget kom runt lunch idag, ingen A men otrolig ångest kom tillbaka..har haft det sen dess...tänker jättemycket konstigt och överdrivet och har ont i huvudet...har aldrig varit med om liknande förut, är inte ett dugg sugen på A!! Usch!!!

Det var en trevlig dag och trevlig middag på stan och jag begränsade mina glas! Har funderat en hel del på avslutningssamtalet hos psykologen och går nu vidare i mitt liv. Ny träningsvecka börjar i morgon och ska lägga ner ännu mer krut dom här sista dagarna innan semesterresan börjar.

Ja en stor bonus om man kan hjälpa och inspirera någon!

milstolpe. Och som jag misstänker är du nu starkare och tryggare i din nykterhet.
Du är också ytterligare en viktig förebild här på forumet, för alla som kämpar och
vill komma ifrån alkoholens grepp.

Önskar dig fortsatta framgångar

Märtan, känner igen mig i din beskrivning om att missbruka annat än alkohol. Har ersatt det ena med det andra tidigare. Tex att snusa/röka istället. Men har nu slutat med allt sånt. Kaffe är min sista last. Jag tror man ska prova sig fram för att hitta sin egen väg. Jag har jobbat med att sluta i två år nu och lär mig av mina egna erfarenheter och misstag. Och gör det än idag. Det är så svårt att göra som andra säger. Den går bara inte in. Alkoholdjävulen blockerar det. Eller så är det bara så man är. Det låter gott med pizza och att se film ihop. Bra att mannen också ändrar på vanorna. Tror det kommer att göra så det går lättare för dig/er. Grattis till dag 22.

Tack för att du förstår, det betyder mycket ska du veta!

Jag tror, eller jag är rätt övertygad om, att du gör helt rätt i att möta ångesten/dig själv istället för att hitta ersättningar. Ångest är ju egentligen bara en känsla som inte är dödlig, det får man minnas när det är som värst. Även när kroppen skriker efter flykt, vilket är helt naturligt.

Jag pratar inte heller med andra om detta, finns ingen större anledning. Givetvis pratar jag med min make, han har ju slutat som jag, men vi möter lite olika demoner längs vägen, något som är väldigt lärorikt och på ett sätt skönt, att det inte är samma då menar jag.

G upp tanken på att dricka helt är nog väldigt sunt för många här, kanske rentav de flesta? Jag har inte gett upp den tanken men jag vill aldrig aldrig mer hamna i den överkonsumtion jag varit i. Att aldrig kunna se en film, alltid oroa sig över om man kan köra eller ej, oron över spontanbesök eller samtal när man är ledig. Orken, lusten, allt. Fast sexlusten är som bortblåst tyvärr, men ett steg i taget.

Hade en kort tanke igår om att kanske köpa lite vin, men så fort den tanken kom komsamtidigt känslan av att jag kanske inte ännu blir nöjd, jag kommer bli trött, ofokuserad och icke närvarande. Så den tanken hamnade snabbt på hyllan vilket kändes väldigt bra. Det kommer kanske dröja tills jag kan dricka vin igen, för mig handlar det väldigt mycket nu om att fokusera på det nyktra, landa helt enkelt och vad jag förstått och tror på efter att läst mycket av vad nästan alla skriver här inne så kan det ta tid, då får det helt enkelt göra det. Jag ska ingenstans och mitt liv är ju här och nu.

Skolstart imorgon, jag kommer lägga mig nykter ikväll, se på en film med maken, äta hemgjorda beef jerkey, dricka te och känna mig nöjd med det. Följa med barnen till skolan, ingen oroar för att lukta alkohol, ingen oro för att sedan köra till jobbet och vara pigg när jag kommer hem.

Maken åker snart och hämtar lite pizza (läs att jag i vanliga fall inte äter åksjuk mat, inget socker, inga tillsatser, inget vetemjöl, inga halvfabrikat etc), det känns helt ok ändå, att gå utanför sina ramar. Jag har nog många ramverk att jobba med, sådana som alkoholen har hjälpt mig att blunda för, stänga av, skjuta på.

Det blir en fin söndag det här, dag 22 idag. (56 nyktra dagar hittills detta år).

Igår passerades en viktig milstolpe. Inte tidsmässigt men själva händelsen. Var på bortaresa i fotboll med tåg. Polarna drack öl och sprit och jag drack...red Bull. Var på puben innan matchen o suget försvann lika fort som det väl kom. Har varit på många bortamatcher o många har slutat med att man sovit på läktarn, varit hjälplös full, inte kommit ihåg ett skit av nån match. Nu var det fokus på match och sång. Efter matchen blev det mer pub för vi skulle åka nattåg hem och nu kunde jag verkligen se. Allt det jag inte vill vara. Allt det jag inte vill hamna i. All ångest jag idag slipper. Fy fan vad jävla skönt. Och istället för att behöva förklara ditten och datten och säga nej till folk som tjatade om att jag skulle dricka möttes jag av bara respekt och förståelse. Det kändes bra i kropp och själ.
Hur firar jag då detta? Jo med ännu en nykter dag och lite träning. Och bäst av allt. Ingen ångest!!!! Kram på
Er alla

Jag balanserar med min "måttlighet", 4 dgr vita för sen ha 2 glas vin Tors, fredag skulle bli 2 glas, blev 5 och jag mådde mkt dåligt av det jag drack. Fick psykisk breakdown efter intaget, blev ledsen trött arg och hysteriskt labil. La mig 21.30 och grinade. Happ det var inte bra, påverkade hela familjen. Igår lör 2 glas vin ovh en trevlig kväll rakt igenom. Idag mår jag bra även om jag försöker reflektera över "snedtändningen" i fredags och inser att jag inte var så måttlig som jag föresatt mig. Idag och veckan framåt ska bli vita, känns bara bra, tror det kommer att gå bra. Har tankar fortfarande om min " måttlighet" ska övergå till helt stopp m ah. Håller det öppet framåt, trots allt har två månader förlöpt snart med klar minskning av ah-intag. Är inte så nöjd med denna helg överlag då det blev för många glas på tre dagar. 9 glas borde varit 4. Inte galet mkt oavsett men om måttligheten nu ska ha chans att etablera sig måste jag se till att inte glida på intaget. Så lite reflektioner, nu ny vecka med fortsatt ambition vita dagar till fre och måttligt intag till helgen. Om det inte håller, ja då får det bli ännu mer vita dagar.

Hoppas du är på bättreingsvägen. Kram

Ni måste nog fundera på vad ni vill. Man kan inte äta kakan och ha den kvar. Man måste ta ett beslut om hur man vill ha sitt liv och det är inte enkelt. Om man inte gör något åt det kommer det säkerligen bli värre. Lycka till med era val

Jag känner igen detta med att folk uppfattar en som självsäker och social men inombords så är man rädd och osäker och ibland känns det som man bara vill springa och gömma sig.Jag dricker med för mycket just för att döva dessa känslor och visst det funkar för stunden men jag vet att alkohol inte är någon lösning utan det är ett gift som förstör allt i sin väg till slut.Kan känna igen mig i dina tankar Dagmarsson detta med att man tror att man kan göra mer med sitt liv men att man är rädd och inte vågar eller orkar det och att man söker efter något i livet fast man inte vet vad man söker efter. Skönt att höra att man inte är ensam kring dessa tankar osv.Det vore kanon om vi kunde stötta och hjälpa varann till att dricka mindre eller att helt sluta dricka.Ha en trevlig dag på er:)

Jadu LN, 17 mån är stort. Och som vanligt har du rätt... Vi är rätt små och omedvetna fortfarande. Fullfjädrad nykterist? Det kanske inte någon är som har varit alkoholist. Det krävs nog helt enkelt nya aktiva beslut, kanske inte dagligen, men då och då.
Önskar dig fler välmående dagar.

Ja, du gör rätt i att fundera och du gör rätt i att fundera "högt" härinne. Jag hade samma tankar som du långt innan jag började skriva. Borde ha satt ner foten då redan, men det gjorde jag inte, så det gick lite längre än där du är nu. Har samma tankar som du om "normalt förhållande till alkohol", men jag tänker att de flesta som har ett "normalt förhållande" för det mesta dricker väldigt lite i mina mått mätt. Att dricka varje helg t.ex är att tangera gränsen. Och de människorna som har ett sunt förhållande till a väljer sina glas. Jag tror verkligen att det slentrianmässiga drickandet är farligt för de flesta.

Bra där! Just den där idén om att man kan köpa vanligt vin också känner jag igen. Det får jag brottas med ibland. Bra att du satte stopp där. Jag känner mig "sund" när jag köper a-fritt på bolaget. Sund och duktig eftersom jag måste mota bort tanken på att köpa vanligt också. Men man får jämt för sig så många knäppa saker om vad som sticker ut på olika sätt, men andra är ju inte sådär jätteintresserade av just mig, tror jag (de gånger som jag är klok). Har inte din Ica a-fritt vin förresten? Jag älskar möjligheten att kunna köpa mitt vin i vanlig affär, fast vissa gånger har de bara de som smakar riktigt illa, systemet har bättre utbud och där finns gingerbeer som smakar väldigt bra utan a (som en fräsch drink).

Pi31415, tack. Tänker också så att när jag varit nykter ett tag så kan jag ta viktiga beslut. Just nu tänker jag mycket bara. Funderar.

Nej, du är i bästa sällskap, vi är många knäppa på lite olika vis! Eftersom jag verkar ha forummorgon slänger jag iväg en hälsning i din tråd också (hoppas jag är på rätt nu). Följer dig i spåren och hejar på dej i livsbygget! Söndagskram / mt

mulletant, jag såg det och det är fint att så många finns kvar här. Kul med nick. Ska inte byta mer. Tänkte på nystart och nytt namn typ. Hoppas du får en fin dag.

Klarade kräftskiva och hade riktigt kul, även om spöket tyckte att jag var en riktig tråkmåns.
Skulle gått in på bolaget och köpt något alkoholfritt vin men fick någon knäpp innan och tyckte det skulle vara pinsamt. Spöket viskade att då kan du ju köpa vanligt vin också så blir det inte pinsamt. Har ni hört något så jäkla korkat, handla dunk på dunk är inte pinsamt men att köpa alkoholfritt är det.
Ibland tror jag min hjärna är felprogrammerad, men slutade med att jag köpte öl och cider på Ica givetvis alkoholfritt ? Där är det inte pinsamt, är det bara jag som är så här knäpp ?
Önskar er alla en fin söndag, jag bygger vidare på mitt nya liv

Slängde iväg en hälsning till dej men den hamnade i heuehs tråd.
Ursäkta mig i söndagsyrseln? / mt

Har också begrundat ditt nick och tänkt mig nån slags växt.... Men nu när du avslöjat 'mysteriet' minns jag ju nicket 'solapan'.
Alltid fint att träffa gamla bekanta ? / mt