Senaste kommentarerna i forumet

Ja, det finns mycket att fundera på i tillvaron, och ofta val som kan/ska göras.
Men, det är alltid enklare att göra förnuftiga val och tänka kloka tankar,
när hjärnan är opåverkad av alkohol eller andra hemska droger.

Önskar dig en bra söndag, med många kloka tankar och val

Heueh, tänk så mycket man ser när man inte är i dimman. Lät som du haft en fin morgon. Valet av nick är ju lite kul att läsa om. Napalosrot är mina två gamla nick baklänges. Tor hade jag när jag slutade för första gången. Tor är ett gammalt cyper alias. Sedan var det solapan för att jag gillar solen. Napalosrot får mig att komma ihåg mina två tidigare resor. Ha en fin dag.

Läser ofta dina inlägg och uppskattar dem. Idag gav du mig två så personliga impulser att jag måste logga in. Jag har läst o skrivit här mer än fem år. Under flera år intensivt då forum var min livlina.
Det första igenkännandet var resandet, målet och avslappningen. Vi har tidvis ofta rest kortare sträckor med tax free och din beskrivning var mitt-i-prick! Fortfarande, efter flera år utan a händer det när vi kommer hem, att jag minns hur vi sjönk ner och drack nåt a-haltigt och andades ut. En av de många situationer som krävde sin omprogrammering.
Och det andra, hur väljer en sitt nick? När jag började läsa var det en Tulleman som skrev. När jag till slut tog mod till mig och bestämde mig för att börja skriva visste jag inte vad jag skulle kalla mig. Då, i ögonblicket, såg jag 'tulleman' och svängde det till mulletant. Så gick det till i stundens ingivelse och nu är det en del av min identitet? Så mycket har forumet betytt för mig.
Tack för dina inlägg och njut av den regniga söndagen. Jag och vi gör detsamma! / mt

i morse var första dagen som gatuljusen fortfarande var tända när vi gick ut, jag och hunden. Nu ser jag fram emot hösten, med alla härliga färger, svalka och dimmiga morgnar. Att vara ute och gå i regnet är en speciell upplevelse; oljerocken, stövlarna och sydvästen gör att jag känner mig varm och go. Det är lite samma känsla som att sitta framför en brasa och se regnet smattra mot fönsterrutorna. Mina kläder bildar en barriär mot vädret, därinne går jag och myser.

Vi såg en familj idag, föräldrar, barn och barnbarn, som frenetiskt och under högljudda diskussioner lastade två bilar med resväskor. Vem skulle åka i vilken bil, vore det inte bättre att ställa den där väskan på högkant, nu skriker lillan igen, typiska "vi ska åka på semester"- diskussioner. Med tanke på tidpunkten och stressnivån så gissar jag att dom har en tid att passa, kanske ett flyg eller en färja. Jag gissar att det första dom gör när dom kommer fram är att gå till baren och sjunka ner i en stol med en drink i handen. Och jag klandrar dom inte.

Att resa är en enormt stressframkallande aktivitet, jag minns själv hur många gånger jag har längtat till det där ögonblicket när man äntligen hittat sitt hotell, tagit rummet i besittning och kunna slappna av med något alkoholhaltigt. Så visst har alkoholen en funktion, det kan jag inte förneka, åtminstone för många. Bara inte för mig.

Tack Ebba, Levande och napalosrot för era kommentarer, de värmer. Jag undrar ibland över de nicks som används här, napalosrot t.ex. tycker jag låter som en exotisk ört, kanske en medicinalväxt, men när jag Googlar det får jag ingenting. Själv har jag valt heueh eftersom det är ett palindrom som anspelar på Huey Lewis and the News som är ett band jag gillar. Frontfiguren lär en gång ha sagt "We look better than we play" men jag tycker dom låter rätt bra.

Ha en mysig söndag allihop!

Dag 15 söndag, tänker på att det var andra helgen nu efter jag stoppat med alkohol igen. Tanken att åka iväg och köpa öl eller vin kom några gånger igår. Jag var lite låg på em. Känner mig ensam. Nästa vecka ska jag komma igång med träningen. Saknat den. Saknat kärleken också. Tänker på att jag inte vill bo själv längre. Men samtidigt är det tryggt. Bekvämt. Lungt. Får fundera vidare. Just nu ligger fokus på mig själv och att få balans i livet. Det känns som att det kommer att bli en bra vecka.

Så det är så du menar. Jag känner igen det där med att hitta andra sätt att stimulera sig. Eller belöna sig. Någon sa att man dämpar kanske sin ångest eller vad det nu är. Det låter som du är inne på rätt spår som tänker så. Jag försöker att inte ersätta alkoholen utan vill möta mig själv. Känna hur det känns när suget kommer. Känna efter hur jag mår/tänker osv. Lära känna mig själv. Jag har gett upp tanken på att någonsin kunna dricka alkohol igen. Det är svårt att prata med andra om detta. Bra och skriva av sig här. Pratar du och din man om sånt här?
Kämpa på.

GRATTIS Skånetjejen!! Underbart att höra! Vilken fantastisk resa du gjort och gör! Du är så stark!!

Stora varma kramar!

Väldigt bra idé. Jag är nykter i kväll. Hur är det med er andra?

Här är nästan en hel dag till avklarad. Lördag dessutom. Lägger mig tidigt igen. Och du/ni? Idag var det riktigt jobbigt. Irriterad, a-sugen och så alla de andra abstinenssymtomen på det. Ont i alla leder och muskler. Tinnitus. Hoppas man klarar detta. Heja AL2000! + alla oss andra. Bra ide att ta ledigt!!! Gokväll. P.S Napalosrot: ja, jag tror jag gör det snart!

Det jag menar är att jag skiljer på ett riskbruk/missbruk och ett övertag av beroende. Jag klarar mig utan ah, men klarar jag mig utan "missbruk" av vad det än må vara? Det är väl lite det jag funderar på när det kommer till min beroendehjärna, att "jag" är ute efter något, en kick eller fokus av något slag, men det behöver nödvändigtvis inte vara just ah.

Kanske försöker jag lura mig själv, det återstår att se även om jag just nu inte tror det, man får vara vaksam. Haft gyllene tillfällen att köpa vin och konsumera, men jag har ingen lust alls. Det fysiska beroendet av ah är åtminstone tillfälligt som bortblåst. Däremot känner jag en saknad, inte efter ah, men efter något. Förmodligen därför jag tar en cigg här o var trots att det som jag tidigare nämnt går helt emot allt jag är och står för. Sjukt egentligen. Just nu vill jag bara röka, shoppa, fixera mig vid mat... You namn it. Missbruksbeteendet finns ju där och det är förmodligen detta jag måste jobba med, inte Vad som missbrukas utan grunden.

Ska beställa hem vit B3 och ta i högdos, ska se hur det påverkar min deppigast/rastlöshet som triggar känslan av att överdriva något.

Inser att jag låter flummig, kanske är jag helt väck... Ensam är jag, eller känner mig. Utanför jobbet inte en vän i hela världen känns det som, men en sjuhelsikes massa bekanta och människor som "känner" mig. Som apan.

Starkt jobbat, och du är ytterligare en mycket bra förebild här på forumet, som visar att det går att komma ifrån drickandet.

Men vad bra gjort och ser fram mot att få läsa 100d här sen :)

Helt otroligt! Här har man läst om andra som kommit upp i 60 dagar och tänkt "om man kunde komma så långt" och hux flux är jag uppe i 70 dagar. Det känns fantastiskt. Har mått lite upp och ner men faktiskt inget riktigt sug en enda gång. Det känns som jag fått nog helt enkelt, drickandet har ställt till men enorma problem med ångest och självmords tankar, och även om jag fortfarande har ångest är det inget man kan jämföra med hur det var när jag drack.
Har skaffat en liten katt som gör att jag mår bättre också. Så himla skönt att ha någon att gosa med. Jag älskar min katt.
Jag har fått reda på att min pappa som jag inte har någon kontakt med är döende. Det känns jobbigt. Vill inte ha någon kontakt heller då han inte varit någon riktig förälder och jag är definitivt inte skyldig honom ett skit...
Men jag oroar mig för hur jag ska reagera när han dör och jag är den enda kvar att ta itu med bergravning osv...Jag har ju förvisso godman plus massa andra som jobbar "åt" mig men ändå. Kommer ärva en bostadsrätt i Malmö, har ingen aning hur man gör med sådant....
Jaja den tiden den sorgen, just nu ska jag bara känna mig nöjd med att jag slagit mitt eget rekord i nykterhet. Tänk om jag klarar 100 dagar! Det känns fullt möjligt faktiskt. Tack alla för ert stöd.

Grattis till 3v. Det har du gjort bra. Funderade på vad du menade med: "Insikten om att jag har ett alkoholmissbruk men kanske ändå inte är alkoholist" ???

Idag är det exakt 3v nykter. Familjen och alla göromål har givetvis alltid prioriterats, dock har jag inte varit lika närvarande innan som jag är nu. Jag är helt övertygad om att man int måste vara absolutist för att ha ett fullvärdigt liv, problemet har varit överdriften av ah, inte att den existerar.

Söka hjälp för vad? Missbruket? Nej det får man ändå hantera själv, besluten måste komma inifrån. Sjukvården ger jag inte fem öre för, inte i flera avseenden av flertal anledningar.

Nej man kan inte äta kakan och behålla den om det är missbruk du pratar om, där håller jag med. Men jag är övertygad om att det går att hitta balans.

Tack Eelis för dina ord.

Nu har jag slängt alkoholen och väntar på att tjejen ska komma hem så jag kan berätta för henne om hur min plan ser ut. I all förvirring trodde jag det var söndag idag, lyckan över att det är lördag och nu har jag städat och laddar inför att gå på mitt första NA/AA möte imorgon. Har käkat och försöker att inte fastna i tycka synd om mig själv tankar. Så mycket skönare att agera än att bara ligga och förgås i ångest. Nu drar jag till skogs och ser om det finns svamp.
Tacksam över att jag har detta stället där jag kan vräka ur mig och läsa om andra som oxå fastnat i beroende/missbruk.

Vilken genial uppfinning med den där tratten i backen! Fick du nån ordning på stoppet? Och så tänker jag mig att man kan ha en storlek för herrar, det vill säga inte så stor alls men lokaliserad en bit upp från jordytan. Sen har man en stor trattmodell för damer, lokaliserad i bekväm hukhöjd.

Du är fiffig du. Bland annat. Kram på dig!

... tänkte jag att när jag minsann har varit alkoholfri i ett år; då kan jag ju omöjligt ha några problem längre. Ja, åtminstone inte med starkvaror. Ungefär som när jag gick i sjunde klass och tyckte att niorna var så vuxna och coola. Med ett litet perspektivbyte på ett antal år så ser jag ju att nej, så där jättevuxna var dom väl i alla fall inte, niorna. Och sjutton månader in i nykterheten är jag inte den där fullfjädrade nykteristen som jag trodde att jag skulle vara.

På det stora hela är det ändå okej. Min respekt för kraften i beroendet har ökat. Och tillsammans med alla er finner jag kraft att vandra vidare på vita vägen. Det är en vacker väg, vita vägen. Rymmer allt mellan himmel och jord. Den rymmer själva livet.

Jag mår bra i dag.

... till er båda. Varje dag. :)

Ja, det är nog det där man måste se i den där dialogen - hela vägen fram till undergången (eller till att man dricker hela flaskan). För mig funkade det där när jag var nykter, men sen när jag åter bjöd in a, så glömde jag att tänka. Då var det åter fråga om det där lilla glaset. Och återigen ett ställningstagande om nykterhet på morgonen och en dialog på em (tyst, tack och lov eftersom jag var på jobbet). Eller.., det kanske hade varit bättre om den skett högt, då hade jag kanske hört hur tomma argumenten att åka förbi systemet låtit. Hade dialogen igår igen.., bara en liten piccoloflaska. Vi hade en bit ost... Sansade mig, "jag dricker ju inte hemma". Vet inte om jag bara köpt en piccolo om jag åkt till systemet. Väl där hade jag troligtvis kommit på att det vore bra att handla något mer och sen när jag druckit min piccolo, DÅ är dialogen en annan. Förnuftet är borta och all alkohol hemma måste ta slut. Så går min dialog, tyst för mig själv. Ska kanske ta den högt nästa gång - även om man säkert kan verka lite knäpp ?. Ha en bra dag, Levande! Ska också ut i skogen idag.

Dag 4 utan A idag.. Har som du Kalle , de symptomen, skriver dagbok flera ggr om dagen och tagit ledigt från jobbet för att ta tag i detta.. Känner att de fysiska symtomen är värst, alltså tremor, illamående , tryck över mage och bröst, känner att när jag tänker på min partner för det bara mer ont..hoppas kunna hörda ut denna dag också men mår absolut inget bra, tvingar i mig mat och dricka och känner mig helt likgiltigt när jag inte har ångest
Men det där ju så Kalle vi alla måste komma till insikt själva för att få hjälp, detta gäller alla slags sjukdomar. Man kan aldrig tvinga ngn att be om hjälp som inte tycker att den har problem. Det i sig är ju otroligt frustrerande för en partner.
Nu kör vi Kalle, en timme i taget!

Känner igen mig med fb. Har aldrig heller vågat skriva en rad, när jag gjort det har jag grym ångest efteråt. Men varför ska inte jag få tycka något? Det problemet är åtgärdat visserligen för jag gick ur för 1,5 år sedan! Jag ses också som väldigt social och säker, men inuti har jag alltid tvivlat och darrat som ett asplöv, osäker på vad människor tycker om mig. Naturligtvis dricker jag också för mycket, men jobbar på att dra ner konsumtionen väsentligt. Jag söker efter något men vet inte vad. Jag har en fin familj, hyffsat gott ställt, ett konstnärligt arbete som går bra. Jag tror jag dövar mig själv för att jag tror jag kan göra mer av mitt liv, men inte vågar eller orkar ta steget framåt. Så vad jag vill säga: du är inte ensam! Ha en fin helg.

Vad bra med projekt att skingra tankarna med. Det kommer fler hus och priserna är väl bättre på vintern. Den som väntar på något gott....

Men själva letandet kan nästan vara bäst ungefär som att planera sin drömresa?
Önskar dig en fin dag

En riktigt fin morgon här och ikväll blir det kräftskiva.
Funderade över Sisyfos fråga och hur jag tänker.
Att alltid ha ett val och tvinga sig själv att se konsekvenserna innan jag gör valet har hjälpt mig dessa månader.
Man har alltid ett val även om striden med begäret är hemsk och längtan efter ruset är enormt.
Att jag kan falla vilken dag som helst är jag väl medveten om, men kommer inte göra det utan strid.
Nu väntar skogen och förhoppningsvis blir det några kantareller
Önskar er en fin lördag med val som passar er väg