skrev Levande i En dag i taget

Var rädd om dig nu och önskar dig en fin semester


skrev Sundare i En dag i taget

Har börjat samla nyktra morgnar. Det är det bästa som finns att vakna till en ny dag utan baktungt huvud och ångest. Varit på middag såväl fredagkväll som lördag, alkohol har funnits i mängd men det har jag kunnat hantera med "socialt accepterat drickande". Dvs högst måttligt, bytte till ömsom vatten ömsom lägsta möjliga alkoholhalt. Så nyktra morgon med energi och livslust - det är grejer det!!
Har semester nu men trots detta en aktiv vecka framför mig med mycket utevistelse där det inte alls kommer finnas någon alkohol att tillgå. Känner en trygghet i det!


skrev Levande i Ny här

Dina tankar, betraktelser och kaffe startar min dag med ett leende och ger tankar att fundera på.
Tack för en fin start på dagen önskar dig en bra dag


skrev heueh i Ny här

är en magisk dryck. Jag vaknade urbota trött och på dåligt humör i morse. En två-koppars morgon som jag brukar kalla dom. Lite extra starkt kaffe i lite extra mängd råder bot på det mesta. Jag minns min ungdom, när en kopp kaffe och en cigarrett botade den mest envisa bakfylla. Vid ett annat tillfälle var jag i Spanien och körde motorcykel, efter första veckan tog det medhavda Zoega's- kaffet slut. Eftersom jag inte kan spanska så blev nog det kaffe jag köpte i en lokal butik inte av bästa sort, det var kort sagt odrickbart. Hur jobbigt det än är att sluta dricka, så är det ännu svårare att avstå kaffet.

Den klassiska frågeställningen "om du kunde leva om ditt liv" dök upp i mitt huvud under morgonens promenad. Den frågan kräver en av två utgångspunkter; antingen är jag medveten om mitt gamla liv eller så är jag det inte. Om jag är medveten om mitt tidigare liv så kommer jag att mycket tidigt ändra på saker som lett till negativa resultat, jag skulle t.ex. när jag var tio år gammal och för första gången själv fick välja mina vinterskor, inte ha valt dom där håriga sakerna som såg ut som om jag hade ett par bävrar på fötterna och som jag blev så retad för. I förlängningen hade ju detta lett till att jag alls inte hade levt om mitt liv; jag hade levt ett helt nytt och annorlunda liv. Det är långt ifrån säkert att det hade blivit bättre, bara annorlunda.

Om jag är omedveten om det gamla livet så hade jag troligen gjort samma val och fått samma utfall. Så frågeställningen är egentligen irrelevant, bara ett tankeexperiment som inte leder till annat än att man fokuserar på det man ångrar, de dåliga val man gjort.

Jag köpte den där vakuumförpackaren i går i alla fall. Jag inbillade mig själv att den inte var till hundens mat i första hand, att den har så många andra användningsområden. Vad är den manliga motsvarigheten till "Cat Lady"? Dog Dude kanske?

Ha en Sund Söndag allihop!


skrev Maharion i Dags att kliva ut ur mörkret

Du gör verkligen skäl för ditt alias. Tyvärr är jag som du, tänker för mycket, analyserar ihjäl mig och tror att jag kan det här, men när det kommer till verkligheten så är det något annat. Vad behöver vi? Vad finns det i oss som kan få oss att ändra på vårt beteende, eller omvänt vad är det som gör att vi tror att vi är så kloka men ändå gör samma fel om och om igen? Är det brist på verklig reflektion, är det att vi vill hjälpa andra framför oss själva och visa oss duktiga? Vi måste verkligen sluta prata och göra verklighet av vår kunskap, för du är klok, eller?

Du får ursäkta mig om jag klumpar ihop mig med dig men jag känner igen mig i dig.

Tycker om dig och hoppas dig allt gott.

Kram.


skrev Maharion i En dag i taget

Jag har kommit långt bara att vara medveten, mår så mycket bättre även fast en inte lyckas. Kamp och kämpa om och om igen. Men jag har sällan varit så nykter som nu efter att jag faktiskt erkännt för mig själv att jag inte längre lever ett sunt liv.

Tror på dig, vi kan, vi vill och vi ska må bra.

Kram.


skrev Tjaboh i Sluta dricka på egen hand?

Som någon annan skrivit här så har jag första gången en inre motivation att sluta dricka. Fick en uppenbarelse runt förra julen efter att ha läst 'A million little pieces', en mycket gripande historia skriven av James Frey. Därefter berättade jag om min oro kring mina vanor för första gången, då för min mor.
Utan att gå in på mängdnivå så kan jag medge att jag läst lite för mycket Bukowski och trott mig kunna leve som denne poet.

Jag fick ett återfall i samband med det vidriga vintermörkret, farsan blev diagnostiserad med strupcancer och jag hoppade av studierna i Lund, vilket var en stad med grogrund för mina vanor minst sagt. Har flyttat hem igen och kan ha nära kontakt med mina föräldrar vilket i mitt fall har hjälpt en del.
Jag har suttit å skrivit en del idag å läst på lite om alkohol och beroende etc. Då snubblade jag över en artikel skriven av: Russell Grieger, Ph.D. licensed clinical psychologist in private practice.

https://www.psychologytoday.com/blog/happiness-purpose/201607/ridding-h…

Jag har börjat använda den första metoden själv och hittills har det fungerat väldigt bra, men som sagt, har precis börjat leva nykter för andra gången. Jag tänkte att artikeln kanske kunde vara intressant för någon läsare. Är också nyfiken på, om någon bestämmer sig för att testa metoderna, att höra om det faktiskt kan hjälpa någon att gå vidare?
Inser att jag blivit rätt ödmjuk efter att ha känt så mycket skam och ångest. Jag ser fram emot att leva ett gott liv utan detta. Det förtjänar jag! och det gör alla här på forumet också. Alla varmaste lyckönskningar! Inte minst Svartvit :)

T.


skrev Krumeluren i Skammen

Så rörd över era glada tillrop! Tack, tack, tack! Det värmer (& peppar) oerhört!

Alkoholhjälpen har verkligen varit till stor hjälp. Genom att läsa min och era trådar så påminns jag om hur "verkligheten" var innan jag slutade. Det hjälper mig när förnekelseprocessen sätter igång. Läser i princip varje dag så att jag aldrig glömmer förnedringen, ångesten och faran alkoholen utsatte mig och min dotter för.
Det var nog inte så farligt... JO, det var det visst det! Slutade dricka i grevens tid.
Kan lära mig att dricka måttligt om jag hamnar i rätt sällskap... Har jag inte lyckas lära mig att dricka måttligt de senaste 25 åren så är sannolikheten minimal att jag lär mig det nu. Nej, det är avhållsamhet som gäller!
Grattis Alkoholist Javisst till dina 19 månaders nykterhet! Enastående gjort. Dessutom stort grattis till ditt nya liv (har läst din tråd!)! Underbara nyheter. Stort lycka till!

Idag var jag på en tillställning där alkoholen flödade. Jag kände mig så nöjd att vara nykter, kände mig i kontroll och kunde stå rakryggade och stolt. Upplevde mig mer uppskattad som nykter. Gick hem bland de första för det är inte så,roligt att umgås med berusade människor. De upprepar sig hela tiden??

10 veckor = 70 dagar! En dag intaget. Imorgon är en annan dag.
Kram på er alla och tack igen för ert engagemang. Fortsätt skriva!


skrev Orka i Blåtiran

Varje kväll man lägger sig utan att ha druckit något är värt mödan!
Att veta att man inte kommer vakna om ett par timmar med världens ångest, svettig och yr.
Man bör kosta på sig att känna tacksamhet mot sig själv. Tack Orka, idag behandlade du dig själv med respekt.
För ett självförtroende kört i botten är det ett litet steg i rätt riktning?
Och till er som inte lyckades idag, kom ihåg att i morgon är en ny dag och en ny chans.
Kram


skrev anonym14981 i hjälp!!

Börja bara, och sök hjälp om du vet med dig eller märker att abstinensen blir för svår. Annars är sömnproblem, svettningar, irritabel, ångest vanliga symtom som klingar av på ca en vecka.ta b12 vitamin och magnesium. Drick mkt vatten. Ät bra, promenera och vila. Lycka till


skrev anonym14981 i Vill sluta lura min sambo o mig själv

Välkommen, kämpa på . Det är värt mödan o det blir bättre


skrev Heddali i Den här gången ska jag lyckas minska mitt drickande

hoppas semestern blir så skön som du önskar och att det blir goda spiraler i hälsans tecken??!


skrev Niklas 38 i Dricker igen

Kämpa på Niclas! Jag vet hur du har det och det känns för jävligt.
Ta timme för timme och rid ut stormen.
Som Sisyfos skrev , läs Li-Los inlägg det är viktigt. Jag har själv tidigare hällt i mig 3 flaskor vin om dagen men är nu nere på 3 glas.
Jag fick hjälp på vårdcentralen och fick Campral utskrivet och det har hjälpt mig enormt.... Gå dit på måndag och be om hjälp.
Campral tar bort en del av suget och gör det lättare att trappa ner. För några veckor sedan trodde jag aldrig att jag skulle klara en endaste kväll på tre glas vin men där är jag idag.
Var inte för hård mot dig själv utan ta den hjälp som finns och se om du kan göra din vardag bättre.

Håll ut, imorgon är det en ny dag!


skrev Niclas1254 i Dricker igen

Tack Sisyfos. Känns skönt att någon läser och svarar :) Även om det bara är en rad så är det guld värt för mig. Har gått ner till 5 öl idag efter att ha snittat 2-3 liter vin/dag under allt för lång tid då jag inte vågar sluta rakt av. Abstinensen slår till i skov och förmodar att det är som värst när promillehalten når 0. Att svettas floder och känna hjärtat och tankarna rusa är det värsta just nu. Vet ej om jag kommer kunna sova nåt inatt men har bäddat ner mig ändå. Försöker distrahera mig själv med youtube. Tyvärr är det långt ifrån första gången jag blir så här dålig av a och varje gång lovat mig själv att sluta. Nu känns det som att jag verkligen behöver ta tag i mig själv.


skrev Sisyfos i Dricker igen

Välkommen igen! Bra beslut! Läs Li-Los inlägg om abstinens i Gitarristens tråd tycker jag.


skrev Sisyfos i Väldigt ny nykter alkoholist

Ja, himmel! Hade kunnat hända mig också i ett försök att hålla skenet uppe. Man blir så jäkla omdömeslös av alkohol.
Har kört full en gång när jag först i efterhand fattat att jag måste ha varit det. Med sonen i bilen, bedrövligt! fattade dock inte då att jag måste varit full, drack kanske på natten eller tidig morgon, men när jag kom hem efter bilturen på em, drack jag 1/2 flaska vin och blev fullare än jag varit i hela mitt liv. Så jag kan ju inte ha varit nykter när jag körde. Får fortfarande inte ihop den dagen märker jag när jag skriver. Men det är också mitt värsta minne. Skulle träffa en kompis på kvällen och var rejält berusad när jag gick. Helt borta, visste inte riktigt vart jag skulle, ramlade och hade svårt att resa mig upp. Mötte min kompis som aldrig tidigare sett mig sån. Det var oerhört pinsamt och jag kan fortfarande inte förstå hur det blev sån effekt. Blir fortfarande generad och funderar över om jag träffade nån annan i detta tillstånd. Är ju aldrig jättefull ute. Och bilturen, blir så rädd när jag tänker på det. Och än mer rädd för att jag verkligen var helt borta den där dagen och omöjlig att stoppa från att gå ut på kvällen. Sambon tyckte att jag skulle stanna hemma. Aldrig mer känner jag! Aldrig mer dricka så att jag riskerar att hamna i ett sånt där omdömeslöst tillstånd.


skrev Heddali i Väldigt ny nykter alkoholist

Det är verkligen att närma sig det som gör ont och allt tok som alkoholen bidragit med. Jag har en period med fler vita dgr nu än dgr jag dricker alkohol på, och det är mkt minnen som hinner ifatt, känslor som bubblar upp. För mig är insikten att det är så många dgr jag suddat ut med vindrickande och så många positivs saker/intressen jag gradvis slutat med och ersatt med vinkvällar


skrev Gamlahäst i Skammen

Hej !

Känner så väl igen mig i allt det du skriver . Bra att du vågar tala om hur du mår . Jag har någon gång berättat för vänner hur det är . Efter ett tag har jag sagt att nu är det ok ! Vilket det inte är ,
Jag skärper mig på kalas , kör ofta , då tror de ( tror Jag ) att jag blivit bättre . Sen kan jag dricka i smyg när vi kommit hem från festen ... Idiotiskt !!
Jag har oxå alltid minnesluckor , jobbigt ! Just nu sitter jag här o väntar på min sambo , vi ska äta gott , mums ! Samtidigt så tänker jag att : hoppas han dröjer lite så kan jag dricka i smyg innan han kommer hem . Sen visa upp en sida att jag behöver bara två glas vin..; som om han inte märker att jag druckit innan !!


skrev Heddali i Blåtiran

Av din terapeut, att du inte kommer få lugn och ro för att det är inte det du söker. Jag känner igen mig idet rastlösa. Alkoholen ger mig lugn. Nu när jag minskat i veckor och har dagar i sträck utan ah och det är inte alls skönt och beslutsamt utan oroligt och avsaknad. Logiskt vet jag att jag måste dra ner/sluta men det är liksom inte samma sak...


skrev Niclas1254 i Dricker igen

Tack snälla för er omtanke. Vill bara ta mig igenom den här abstinensen. Svettas och mår skit. Bunkrat upp med bvitamin men har inte fått ner någon mat än. Någon som har några bra tips på hur man rider ut stormen? När jag blivit någorlunda ok igen söker jag definitivt hjälp för att sluta, antabus eller något men vill aldrig må så här dåligt igen.
Mvh Nick


skrev Orka i Dricker igen

Skuld och skam.
Det man kan säga med säkerhet är att alkohol inte gör en harmonisk, lugn eller lycklig. Inte när man kommit så långt att man insett ett problem. Inte när man vet att det skadar en. Då är tiden inne att lägga ner. Och börja ta hand om sig själv. Ingen ångrar nyktra dagar!
Bra tumregel att hålla i när man känner att man inte orkar hålla ut.
Själv tänker jag på nätterna jag vaknat upp och undrat vad som hänt kvällen innan. De nätter jag skamfyllt suttit på toa för att magen rasat av för mkt vin. Det är inte värdigt!
Kämpa på! Bit ihop!
Du kan klara det här!
Kram på vägen!
Orka


skrev Fantomen i Dricker igen

Ångest och skam. Känner igen det mycket väl. Alltför väl. Jag har varit nykter i en månad och det är som dag och natt. Började som du. Startade upp en lördag med fruktansvärd skam, förresten jag var inte ens nykter när jag vaknade. Jag sökte inte vård eftersom patienter mest är till besvär i dagens sjukvård). Avgiftade mig själv med *små* mängde alk. Baksmällan verkar komma när spriten gått ur helt och jag försökte sova mig igenom det. Sedan mådde jag skit en vecka men behandlade det som en slags "förkylning". Man tar sig igenom skiten och det blir bättre. Har varit på ett enda AA-möte men det var istället för att kuta till krogen igen.


skrev Sisyfos i Blåtiran

Känner igen det där. Det finns en önskan efter lugn och ro hos mig och samtidigt en rastlöshet. Försöker nu hitta de där sakerna som ger tillfredsställelse och endorfinkick i vardagen, men det är lite svårt. Vet samtidigt också att jag trivs med mål och förändringar och utveckling. Skulle kanske ibland vilja vara sådan som åker till samma camping varje sommar och gör samma saker jämt.., men det funkar ju inte riktigt för mig.


skrev Sisyfos i Börjar om igen

Tror ändå att man har nytta av sina tidigare försök och att du har ett bättre utgångsläge nu. Och som du skriver har du tagit tag i annat. Då har du också ett bättre utgångsläge. Lycka till!