Senaste kommentarerna i forumet

din semester blir bra. Att du kan njuta av ledigheten och få det bra tillsammans med din familj. Det är du värd Anna.

Jämför också vad du känner och upplever som nykter, med hur det var när vinet bedövade dina sinnen. Skillnaden ger pluspoäng till nykterheten, och ytterligare en anledning till att sträva efter ett liv som inte styrs av alkoholen.

Allt lugnt. Läser trådar om ledighet och förbereder mig mentalt på min första nyktra semester, (djupt andetag) på 28 år. Tårarna rinner är det går upp för mig. Insikt gör ont, efter det kommer förändring.

Ledigheten är en utmaning och det är väl nästa fråga för mig.
Hur kan det komma sig att jag alltid går "all in"?
När inte alkoholen ska vara med då måste energierna kanaliseras någon annanstans...
Wicca, Var gör du av din energi när du är nykter?

Som att börja dricka vatten en gång i timmen när det är varmt. En liten förändring som leder till att du börjar ta hand om dig själv.
Jag läser din tråd med stort intresse.

Vi vet alla här hur det är att dricka för mycket och för ofta men har kanske glömt hur fint livet kan vara utan alkohol. Därför blir jag så glad när ni som når målet delar med er. Snälla fortsätt att skriva.
Nykter är det kanske tid att ta itu med andra beteende som att jobba för mycket, äta för mycket, sitta still och skärma för mycket ?
Nu kommer ledigheten för mig också. DET är årets största utmaning! En tre veckor lång semester utan rödvin!
Ha en skön dag och kör försiktig

Tack snälla för er respons! Betyder massor, att inte fortsätta vara osynlig. Känner igen mig i så många berättelser här men vill inte tränga mig in i andras trådar.

Träningstanten52: tyvärr finns det ingen plats för träning i mitt liv, jag kommer försöka få tillmorgonpromenader senare när jag rett ut det värsta med sömnen men det är den enda tid på dygnet jag har över.

Jullan65: innerst inne vet jag att du har rätt. Det är alltid detta sen sen sen.

Idag ska vi iväg på tur, ska försöka hålla mig ifrån vinet nu på morgonen innan. Jag är så kluven, för att ta ett glas eller ett par är det enda som tar bort huvudvärken, väck rastlösheten etc.

Jobb några dagar till, sen så kommer den efterlängtade ledigheten.
Jobbat alldeles för mycket, får tillbaka alla symptomen vilket gör att jag får passa mig.
Så bara bita ihop och köra några dagar till
Önskar er alla en fin dag

Skönt att läsa dina kloka tankar, börjar höra ihop med morgonkaffet.
Önskar dig en fin dag

ger inte med sig så lätt. Min terapeut sade en gång att om jag kan göra mig av med gamla beteenden som är etablerade i mitt missbruk så blir det lättare att se när jag är på väg mot ett återfall. Tydligen så går man ofta tillbaka i gamla vanor redan innan man lyfter det där första glaset. Jag har försökt reda ut det här men det är inte så lätt. Efter så många års missbruk är det svårt att klura ut vad som hör ihop med den delen av min personlighet och vad som inte gör det.

En sak kom jag på i alla fall. Det har varit riktigt varmt några dagar och jag svettas floder. Många människor går då omkring med en flaska vatten för att motverka uttorkning, men inte jag. Jag dricker inget på dagarna utan häller istället i mig kopiösa mängder dryck på kvällen. Och se, det beteendet känner jag igen. När jag var aktiv så var jag konstant uttorkad, det har liksom blivit normaltillståndet för mig. Eftersom kroppen bara kan ta upp en begränsad mängd vätska per timme är det ett vansinnigt sätt att hantera problemet. Så nu ska jag se till att dricka mindre mängder, oftare, under hela dagen.

Tänk att ha ett tidlås på toaletten. Att veta att om man inte gör ifrån sig på morgonen så får man vänta fem timmar tills nästa tillfälle. Det vore ju grymt. Ändå är det precis så jag gör mot min hund. Passar han inte på under vår morgonpromenad så får han vänta. Stackare. Hundar ska nog inte bo i lägenhet.

Ha en härlig dag!

Solen hettar på berget utanför stugan, man kan känna den långt in på natten hur den strålar tillbaka den värme den fått under dagen.
När man kommer ut ifrån dasset känner man den varma doften av jord och gräs, en väldigt speciell doft, ja till skillnad mot den som fanns på torrfiggan då.
Samma sak när det kommer ett plötsligt sommarregn, doften av nyregnad mark, en del säger blöt asfalt men det behöver inte alls finnas asfalt för att man ska få den doften.
Regnet som rensar luften från soldis och den klibbiga fukten till den vanliga fukten, den kalla men friska kylan.
Ja det är konstigt, man klagar på det mesta, det är för kallt, för varmt, för kvavt för torrt.
Men regnet behövs för att skapa lite balans i naturen och dynamik till livet.
Vi var ute på en långtur i helgen med bilen, det var väldigt lokala skurar, en vägg av hällande regn för att minuten senare vara helt torrt på vägarna med skrikande vindrutetorkare, och så fem minuter senare samma visa igen.
Förresten så fann jag på vår genomresa absolut Sveriges bästa butik på ett generöst sortiment av alkoholfritt, aldrig sett något bättre.
En hel hyllrad typ sju meter lång och dryga två meter hög med bara drycker för vuxna smaker utan alkohol, där fanns precist allt.
Jag fyllde naturligtvis på mitt lager och frugan sa att jag såg ut som en unge i en godisbutik, oj den ser bra ut och vad är det här?
Butiken hette tror jag flygfyren och ligger precis vid inloppet till Norrtälje, väl värt ett besök om ni har vägarna förbi.

Besökte också ett par kompisar på hemvägen vid deras sommarnöje.
"jag är lessen Berra men mina Söndagspilsner är slut sa polaren så där lite urskuldande, vi har varit nästan varje helg vid stugan sedan vi öppnade i våras och du vet man vill gärna få bort helgens skit med en bastu innan man åker hem, och då går de åt, och inte fasiken köper man hem sådana till semestern då man bara behöver åka hem en enda gång på fyra veckor..."
Ja vad ska man säga, haha!

Annars så rinner semesterdagarna allt för fort förbi, halvvägs nu och övergången från att försöka komma ner i varv går nu över i en hybris inför att snart behöva släpa sig till jobbet i ytterligare 48 veckor.
Har oljat trädäck och bryggan, suttit i skräddarställning så fotknölarna är såriga, gjort av med tre femlitersdunkar.
Imorgon ska jag riva "piss-o-maten" en egen uppfinning för att få bort pisslukten i trädgården runt stugan.
Det är en bensintratt monterad på ett litet avloppsrör som är nedgrävt i marken, kisset går ner i marken och luktar inte längre.
Men nu är det stopp i den efter 7-8 år så det blir till att gräva, uäck!
Det är nog inte värre än det jag gjorde för några dagar sedan, gräva upp diskavloppet som satt igen sig, fy bubblan!
Det luktade en blandning mellan koskit och en varm spya, och så allt fett som stenskistan var igengeggad med, fy för katten!
Rensade den med ett gammal fiskespö, det var otippat, man får leta efter lösningar när urvalet är begränsat.

Lite granna som hela livet är fullt av, motgångar eller möjligheter, beror lite på hur man ser på dem och när de inträffar och hur man mår just för tillfället, på semestern så är stressen inte speciellt påtaglig så det mesta blir till slut bra lösningar.

Som ett litet exempel...
Fick en liten prövning i förra veckan på utombordaren plötsligt började strejka, visste var det var men det var ett litet helsike att komma åt, lite pushad av svärsonen som är nyfiken av naturen började jag skruva på den.
Och med enbart två bultar ramlade hela förgasaren isär och det som skulle bli så förbannad besvärligt löste sig på en kvart istället.
Kvittrade hela resten av dagen och sökte naturligtvis cred hos alla andra som då helt enkelt bara måste berömma mig...
Har upptäckt att det kommer allt fler sådana händelser i mitt liv, eller så är kontrasten så himla stor när jag har hunnit svära så pass mycket mer innan nu.

Det enda jag med säkerhet kan svära på är att det hade inte gått bättre, enklare eller snabbare om jag hade druckigt något med alkoholen i.
Jag hade blivit fumligare, mer okoncentrerad, slarvigare, lättare tappat humöret och med större sannolikhet haft sönder sakerna ännu mer än var de var innan, jag har hunnit lära känna mig själv med åren, och jag gillar bättre mitt nya nyktra jag.

Kanske lite därför jag hinner reflektera över det fina vädret och hur vacker vår natur är hela året, innan dess hade jag nog bara hunnit koncentrerat mig på allt elände som jag inte har hunnit med att fixa.
Jo ibland tjurar jag till, och det finns en anledning till det också, lågt blodsocker, hungrig med andra ord.
Som min dotter sade idag när både jag och frugan ilsknade till i mataffären, när vi är klara med detta så åker vi förbi hamburgerrestaurangen och köper er varsin hamburgare för ni har tappat tålamodet och behöver få upp blodsockret.
Rätt så, tänk en sådan förstående dotter man har fått, hon ser saker som inte ens hennes föräldrar har kunnat förstå.
Ibland måste barnen vara föräldrar åt sina föräldrar, men på ett positivt sätt...
Och hon hade så rätt, det lugnade ned sig i bilen ut till stugan, lugnt och harmonisk.
Vi hade slarvat med frukosten och det gav naturligtvis ett eftermäle, orsak och verkan.

Berra

Då är vi två tassen:-)

Grattis till din vita månad, bra kämpat

Hej o välkommen hit, här finns mkt kloka ord, som kan bli vägledning. Själv har jag försökt måttlighetsdrickandet alltför många ggr. Och för mig har det bara eskalerat. Men det tog allt bra många år att inse det. Ett sätt att minska är ju helt enkelt att minska inköpen o kanske vita vardagar osv. Men jag rekommenderar en vit period innan för att tänka igenom strategin först. Annars riskerar du nog att följa gamla spår.

Friheten att möta människors blickar. Att tala och skratta utan oro för alkoholiska dunster. Känna självrespektAtt ta min lilla bil och köra vart jag vill, att ägna mig åt sådant som gör mitt liv värt att levas.
Det här är ju rena vansinnet!
Jag är snart fri och då jäklar!

Glad jag blir att höra att det går så bra! Att sköterskan är en bra person som du har förtroende för. Det är ju jätteviktigt! Gick du vidare och påtalade det första stolpskottet till läkare? Jag har också träffat på en och annan. Som liksom hånfullt tittar på en med ngn form av förakt. De behöver inte säga så mycket, det känns i hela rummet. Man är ju pytteliten som det är. Å andra sidan har jag en underbar husläkare. Hon är mig närmast, så det är viktigast.

Fortsätt på denna väg! Hoppas också att du får en bra terapeut! För mig var terapi onekligen avgörande!

Välkommen

Men det blev ingen katastrof och jag har gjort en jätteförändring med mitt drickande men nu vill jag finslipa mina färdigheter. Ett nytt mål med en ny strategi måste jag försöka tänka ut.
Men jag är ändå nöjd med det jag åstadkommit och träning är skönt, lite cykling och vattengympa funkar fint!

Så dämpar du lusten att dricka. Tuff konditionsträning är en väl beprövad modell. Testa 1 timme per dag med spinning eller gympa! Och glöm inte att läs och skriva här!

... men just nu behöver jag bara få landa lite i mig själv och framförallt lära mig trivas med att vara själv, för det är en bidragande orsak till mitt drickande. Känslan av ensamhet och tomhet. Är iallafall inne på min 2:a nyktra dag och det känns bra så här långt. Har även rökt min sista cigg. Bort med alla gifter. Försöker sysselsätta mig på olika sätt men är enormt rastlös.... Tack för omtanken. Kram

Slappna av... = fritt vin oavsett tid på dygnet

Vill bryta den onda cirkeln nu men hur? Det är bara att bestämma sig, imorgon...

Tack Heddali som frågar.....! Jo, jag tycker att det går rätt bra - dagarna rullar på, och jag är inte sugen på att dricka något. När jag kikar i kalendern så är det faktiskt nästan en månad sedan jag satte tillbaks korken igen. Tror att det var den 26 eller 27 juni. Läkarbesöket var inte någon "hit", med ett stolpskott till läkare som nästan fick mig att dra mig ur fortsättningen. Nåväl, jag har iaf fått igång samtal med en beroendesköterska som känns jättebra. Hon var oerhört empatisk och förstående - raka motsatsen till läkaren jag träffade. Jag hoppas att kunna få till samtal/terapi gnm denna kontakt. Vet inte i nuläget hur det blir med det - eller när? Om inte det blir av så har jag nog tänkt att få till en terapikontakt på egen hand - och betala ur egen ficka. Inte billigt - men jag tror att det är nödvändigt. Hoppas att det går bra för dig......

Compa: Jo, jag har faktiskt också lyckats "ta mig ur" dessa situationer de flesta ggr - men nu är det f-n nog för mig. Det har fått för stora konsekvenser i både privat- och arbetsliv. Jag vill annat! Jag vill hitta den/det som är jag på riktigt - har liksom tappat bort mig själv i det här destruktiva förhållningssättet till alkohol - och det går ganska långt tillbaks i tiden om jag skall kika i backspegeln och vara ärlig mot mig själv. Hoppas att du finner ett sätt att dra ner på drickandet - och slipper ha dessa fyllerace i dagar som vi båda tycks ha en förmåga att "hamna i".

Tror att du funderade på det jag skrev i min tråd. Jag menar bara att en individuell behandling som tar slut efter ca ett år är inte tillräckligt om man har en dödlig sjukdom. Det måste man nog kalla alkoholism. Det är sällan man får ngn möjlighet till hjälp längre än så. Om man då återfaller i missbruk efter ett års nykterhet anses det att behandlingen misslyckats! Jag tycker man borde få hjälp så länge man behöver om det så är livet ut. Alla andra med kroniska sjukdomar får det. Det skall så klart inte tvingas på någon.
Håller helt med dig vad gäller tolvstegsmetoden. Passar inte alla. Min egen erfarenhet är att kbt tillsammans med campral funkar, men det som erbjuds är en Quick-fix. Sen får du klara dig själv.

..... Ja dax att bli människa igen, jag har kört ett race med det förbannade monstret, ja suget blev för stort och jag tappade bort mig helt..... Suck att jag aldrig lär mig, nåväl den här veckan blir vit för jag jobbar tack å lov!!

Jag trodde inte att det fanns någon där ute som fungerar exakt som jag. Alltså din profil är i princip ett plagiat av min (eller tvärs om :)).

För mig är det även så att kroppen ger mig belöningar redan innan själva drickandet. När fredagen kommer, man vet att man blir själv hela helgen och arbetsdagen börjar lida mot sitt slut, så kommer pirret i magen, nästan som när man är kär. Man vet att snaart, så får jag åka till bolaget och sedan hem i min ensamhet och vara fri som en fågel tillsammans med mina burkar öl.

Vips så är kvällen slut och man har tvärslutat mitt i en SMS-konversation med sin särbo och hon är sur över detta. Tilläggas bör att man kanske kommer ihåg ett telefonsamtal men inte vad som sagts. Märkte hon att jag var full? Vad sade vi? Hur ska jag maskera det här?

Ångesten är så stor dagen efter, att man vill ner under ytan igen och 4-5-6-dagars-karusellen har dragit igång. Av någon underlig anledning lyckas jag alltid krångla mig ur alla de här konstiga händelserna som min särbo ifrågasätter.
Nu vill jag i första hand dra ner på drickandet till "normala" nivåer, som gör att jag inte riskerar varken min särbo eller mitt eget välbefinnande. Går inte det, måste jag sikta på att sluta för gott.

Hur gick läkarbesöket? Hur går det med livet? Har läst din tråd och hoppas dina tre veckor fortsätter som du önskar!