Senaste kommentarerna i forumet

Vad fint att du har fått tillbaka din væn igjen. Alkoholen førstør många relationer. Som tur ær finns førlåtelsen. Ha det gott!! Kram

Ok. Då bra. När du tog återfallet, analyserade ni det i behandlingen då?

Jag började aug -15 var nykter till 20 april -16 tog en kvälls återfall. Har varit nykter sedan den 21 april till dag & framöver.

Tack till er bägge för fina ord och tankar. Värmer så gott.

Ja, neuropati is a bitch. Och jag brottas med tankar som "rätt åt dig, Rabarber" till "men va F-N! Det här OCKSÅ? TASKIGT, tycker jag!!"

Samtidigt är det skönt att ha fått en diagnos och behandling. Tänk vad svårt det är dock att ändra sättet man sitter på! Har aldrig tänkt så mycket på var mina ben är som nu ;) Känns obekvämt och konstigt att hitta nya ställningar. Men, jösses, det är ju ett litet problem i det hela. Ska rida ut det här också.

Tack för er uppmuntran! Blir så glad av era ord! Och Anders, det verkar gå så bra för dig nu! Håll i det!

Stora kramar

Anders du är så otroligt ärlig! Det känns i dina texter och jag gillar att du vill ha en ärlighet i dina samtal och kontakter, det stärker min egen känsla av att jag oxå behöver det. Jag har nått min botten nu. Nu ska jag kravla mig upp. Är nyseparerade med brustet hjärta och mår förfärligt dåligt. Egentligen är det inte alkoholen som är min största utmaning just nu, den har jag haft hyfsad koll på även om jag druckit för mkt ett par ggr de senaste månaderna, utan min utmaning blir att hitta mig själv igen. Herregud! Hur har jag kunnat kasta bort mig så fullständigt!? Jag har ett mentalt väldigt krävande och ansvarsfullt arbete med flyktingar och har haft mitt värsta år inom jobbet någonsin. Jag är ensamstående med en dotter i förpubertet som behöver mig väldigt mkt just nu. För snart tre år sedan sålde jag mitt hem och flyttade hem till mitt ex hus. En kärleksfull och varm man men omöjlig på att sätta sina egna behov åt sidan. Jag trivdes aldrig. Tillslut försvann jag. Borde fan ha sagt stopp för två år sedan! Men Sisyfos, precis som du är jag så duktig jämt, jag ger och ger och har svårt att ta. Och precis som du kan jag inte skriva om jag inte är duktig. Knäppt!
Men nu ville jag få ur mig och jag ville bekräfta er båda, fina forumvänner!
Kram! Orka

Åh vad inspirerande att läsa:-))

Jag måste vara ärlig på denna resan. Jag tänkte strunta i att skriva både igår och idag.
Sisyfos, tack för ditt inlägg. Blev glad för att veta att någon annan också går runt och funderar på måttlighetsdrickandet.
Igår eftermiddag kom vi fram till hotellet och jag hade inte ägnat en tanke åt det innan men när jag såg minibaren kastade jag mig, mer eller mindre, över den lilla flaskan rödvin. Jag ljuger inte när jag säger att den stunden ( jag sippade i en halvtimme) var så enormt mysig att jag kunde se hela mitt missbruk och vad det går ut på. Jag kopplar det där glaset vin till njutning, lyx, avkoppling och ledighet. Det är det jag vill uppleva om och om igen. Om det bara stannade vid det glaset vid just det tillfället.
Jag åt en gudomlig råbiff på kvällen och drack två glas vin. Tillbaka på rummet var jag mer eller mindre tvungen att dricka den andra lilla flaskan vin. Det är detta beteendet som är mitt missbruk. Jag behövde verkligen inte det sista glaset vin.
Idag har jag lite ont i huvudet och jag vet att jag sovit sådär på grund av vinet. Jag kommer att dricka på restaurang ikväll igen.
Redan nu tänker jag dock att hela nästa vecka blir nykter. Jag har hämtat mina skenor och börjar bleka tänderna på måndag. Att dricka vin under blekningen (ca 3 veckor) är bara idiotiskt så jag planerar en riktig hälsoperiod med full detox och vänlig motion.
Det ska bli spännande och se hur min kropp reagerar.

Låter så underbart, men blir glad att du fått uppleva det. Välkommen hem, saknat dina betraktelser ?

... en alldeles förträfflig vecka, heueh. Och kursen, jädrar, vilken kurs! Verkar helt fantastisk. Tänker på Cesar Millan när jag läser om hur du haft det.
Nu önskar jag dig varmt välkommen hem, och hit, igen. Fin lördag på dig!

Det viktigaste först: jag har inte druckit en droppe. Jag har faktiskt inte sett en enda vinflaska eller ölburk på hela veckan. Jag insåg redan första dagen att det här är inte folk som dricker, dom är uppe tidigt och jobbar till sent på kvällen. Gården vi var på hade fokus på fåglar, där fanns höns, kalkoner, änder, duvor, allt man kan föreställa sig och lite till. Och så hundar förstås, massor med hundar. Jag tror inte min hund har träffat så många artfränder i hela sitt liv.

Själva kursen var inte vad jag trodde den skulle vara. Jag skrev ju att "vi" skulle på kurs men jag menade såklart att hunden skulle lära sig ett och annat. Icke sa Nicke. Fokus låg på mig och mitt sätt att vara, hunden fick praktiskt taget ingen uppmärksamhet. Jag har lärt mig kroppsspråk, hur jag kommunicerar med hunden utan kommandon, hur jag ska röra mig och hur min attityd behövde ändras. Jag har lärt mig grunderna i meditation och hur jag ska bli en lugn och trygg husse åt min hund. Faktum är att det jag lärde mig är i allra högsta grad användbart i min strävan att förbli nykter.

När veckan var över var min hund som förvandlad. Han är lugn och stabil, han går fint i koppel utan att vi har övat på det, han skäller inte på andra hundar; han bryr sig inte om dem över huvud taget. Han följer mig inte oroligt vart jag än går och han blir inte nervös när jag lämnar honom. Uttrycket "sådan herre, sådan hund" har verkligen en djupare mening.

En av de bästa veckorna i mitt liv. Hoppas er vecka har varit lika bra.

Usch alldeles för tidigt men, för mycket jobb gör att sömnen blir knäpp.
Min vän jag tappade bort i vindimman hörde av sig till mig och jag blev så lycklig. Denna människa betyder så otroligt mycket för mig, är ju faktiskt en av de få jag kan prata med och vara helt mig själv.
Denna gången skall jag vara riktigt rädd om detta och vårda denna vänskap.
Så bygger vidare med bra beslut, massor av jobb och något klokare.
Hoppas ni får en fin lördag

Nåt med kuddar och lillpancho om jag inte minns fel? :)
Fint att du vill komma tillrätta med sånt som skaver och att du inte ger upp. Det är både modigt och klokt.

... med en godnatthälsning, rabarber. Du andas hopp och beslutsamhet och förtröstan trots den här neuropatidiagnosen och det är strongt, vackert att se. Kram på dig och nattinatti.

Det värmer!
Ha en trevlig helg du med!

Ska ha en skön helg med en av väninnorna och bjuda på god mat och trevligt prat, ha det riktigt bra du också!

Inte lyckats sluta trots ett uppstartsförsök på några dagar. Har dock iaf fortsatt intention att ändra vanorna, hur mkt återstår att se. Har tagit ett steg framåt idag, har sagt till min man att jag behöver radikalt ändra livsföring nu framåt, och vi har bestämt att under några veckor ha ett gemensamt uppehåll samt att börja motionera. Känns bra att vågat nämna tankarna lite och bra att någon annan oxå har koll och bra inflytande

Lite tråkig läsning måste jag säga - hoppas att du blir återställd, om du kan hålla dig ifrån skräddarställningen?! Sitter själv ofta så, eller halv skräddarställning - med ena foten under rumpan. Men du är ju på så god väg, och har verkligen lyckats bra med ditt ickedrickande - så skönt det måste kännas!! Grattis till dig - på alla sätt! Det är ju faktiskt så att det tar uppemot 2-3 månader, nyktra månader, innan man börjar bli "normal" - det är iaf min erfarenhet. Dit skall jag igen - jag bara måste. Hoppas att du får en lugn och skön helg - och glöm inte att "veckla ut" benen.....:-)

Tillbaks från neurologen har de konstaterat att jag har neuropati. Förvisso orsakad av att jag skadat nervbanor genom att jag sitter för mycket i skräddarställning (?!). Har alltid suttit så. För att det är skönt. Men det är tydligen inte bra. Kanske inte när man är i min ålder ;) Har alltid varit vig - kanske överrörlig till viss del.

Mina symptom har förvärrats av alkohol. Dvs hade jag inte druckit alkohol i den mängd och långa period jag gjort, så hade möjligtvis inte symptomen uppkommit - i alla fall inte så kraftigt. Och även om jag varit a-fri de senaste 4 månaderna, räcker det inte för att lappa och laga. Kroppen behöver mer tid än då. Så även om organen återhämtar sig häpnadsväckande fort, så tar det upp till ett år eller mer innan hela kroppen är återställd.

Som tur är är det i alla fall inte bestående men utan jag måste sluta sitta som en buddha och fortsätta att inte dricka alkohol. Då tror de att mina besvär ska försvinna inom en 4-6 månaders period. Under tiden får jag medicin som hjälper mot värken och hjälper mig att sova.

Så nu har jag även en medicinsk anledning att låta bli A. Och en superbra anledning som jag kan slänga ur mig på kalas och tillställningar när jag behöver förklara varför jag inte vill ha det där vinglaset ;) Ni kan få låna den om ni vill ;)

Fortsätt kämpa, kompisar! Må ni få en vit och härlig helg!

Bra jobbat! Hör av dig om du hittar någon dunderkur mot detta beteende. Jag är nämligen lite likadan och kämpar med smygandet som i sig ger en kick. Efter att ha blivit påkommen så är det i sig svårt att fortsätta, så nu får jag ju sluta. Har lite samma förhållande till mat och onyttigheter som du. Det var lite tabu hemma under min uppväxt och det är väl ff så att jag inte är den som skyltar med onyttigheter i matlådan. Det var dock inte lika hårda restriktioner som du hade. Jag vill dock inte heller för mig själv stå för detta frosseri varken vad gäller onyttigheter el alkohol. Ja, som sagt, jag har inte egentligen några goda råd att dela med mig av. Dock så mår jag fantastiskt bra utan alkohol, så det är helt klart värt att sluta. Kan dock rekommendera att även lägga ner helgdrickandet en period i alla fall för att det bidrar till att hålla intresset för alkohol uppe och för att mm får lite hälsovinster av det och bryter ovanor. Lycka till nu!

Förra lördagen till och med nu helt vit. Mår oförskämt bra psykiskt, tryckt ner suget utan stora problem. Bästa vore nog att fortsätta vit men ikväll kommer jag att dricka vin. Levern och fysiken skulle mått bättre utan, men nu är det speciella förutsättningar ikväll. Jag har tänkt genom det hela noga och vägt för- och nackdelar. Landat i att jag vill (inte får, vill!) dricka högst tre glas. Det blir ett experiment med mig själv. Klarar jag tre glas ikväll på stan i goda vänner lag utan att dricka mer när jag kommer hem? Klarar jag att dricka ikväll och låta detta följas av en vit lördag och söndag? Tänker känna in, reflektera, försöka ha ärlig kontakt med mitt inre (hahaha, detta låter SÅ pretentiöst men det är ju det det handlar om) och se vad som händer. Om det INTE går så vet jag svaret. Då får nästa steg bli några helvita månader. För även om jag bara haft sex dagar nyktert har jag känt skillnaden, och den vill jag åt - på riktigt och på lång sikt.

Har lyckats skippa alkohol i smyg i 5 dagar nu. En framgång. Har t o m varit på systemet och köpt 2 flaskor vin utan att köpa något extra. Nu är det fredag/ lördag och då är 2 glas vin/kväll ok. Sen 5 nya "vita" dagar hoppas jag att jag ska kunna hålla.
Kontot MILOWA går ej att komma in på, det skickas inget nytt lösenord till min e-mail, så jag fick ta mitt första konto Ceasar.

Ja, man behöver dom små påminnelserna. Det går förstås att tänka sig till dom också men att få en påminnelse rakt upp i fejset bara så där är mycket effektivt och välgörande för intentionen att fortsätta på vägen.

Jag har ökat i vikt under den här tiden som jag lagt ner alkoholen och snusen. Så det är inte stabilt här heller. Jag har ramlat in i ett excessivt snacks- och godisätande. Först nu har ekan börjat sluta kränga tillräckligt för att jag ska få ro att mobilisera när det gäller även det. Som Muris säger så är det samma tendenser, samma slags beteende och mekanismer som är i farten. Jag försöker att inte stressa upp mig. Trots allt har jag på ett år och en vecka satt stopp för två beroendeyttringar. Det här med vikten ... jag har problematiserat min vikt i stora delar av mitt liv, ibland "rättfärdigt", ibland inte.

Kram på dig med, S! Vi puttrar vidare bland skären och arbetet med sjökortet fortsätter.

Även kanske BVC kan vara till hjälp och där har du kanske redan en kontakt. Eller konrakta en beroendenottagning tycker jag.
Du har redan passerat några gränser som du tidigare hållit, men försöker verkligen göra något åt situationen genom att hindra dig sjölv från att ha tillgång till alkohol. Beroendets makt är stor och du behöver verkligen stöd snabbt nu. Tror att du får hjälp fort om du söker eftersom du är gravid. Vill tro det i alla fall.
Hoppas du får hjälp!

Ja, det är knepigt med måttlighetsdrickandet... Det är ju inte särskilt trevligt att upptäcka sig själv desperat letande efter något. Har själv inget hemma nu, så det funkar just nu... Handsprit finns tack och lov inte på kartan. Har ett år bakom mig med lyckade satsningar och återfall. Se detta som en lärotillfälle och inte som ett misslyckande tänker jag. Vi som inte bestämt oss för att sluta helt måste lära oss tror jag. Jag upplevde mitt drickande som annorlunda där i början när jag slutat och sen testade... Kanske mer desperat efter berusning.
Nu har jag åter ett lugnare förhållningssätt och kan dricka nåt glas vin utan att vara besatt av glaset och av vad andra dricker. DOCK har jag fortfarande problem med smygande... Får mer kick av det än av alkoholen tror jag. Har bara smugit 1 ggr den här veckan, 50 cl vin utspritt under kvällen så att det inte skulle märkas. Och vad gav det egentligen? Oro för upptäck? Är det adrenalinkicken som triggar?
Som sagt Anna, tycker att det verkar gå bra för dig, men det är en jäkla balansgång att tillåta sig själv att dricka ibland, men trägen vinner hoppas jag.

Va bra att du berättar vad du behöver för dig själv och för oss. Förslagen ovan är ju jättebra. Om du vill kan du också som ett steg testa att ringa Nationella hjälplinjen, http://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/?ar=True 020-22 00 60

kanske kan de efter ett samtal hjälpa dig ta reda på vart du kan vända dig för fler samtal. Flera vårdcentraler ger också remiss till psykolog eller terapeut om de inte har en kurator på plats att prata med.

Klokt att du fortsätter skriva och läsa här.

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen