Senaste kommentarerna i forumet

förebilder. Jag har fortfarande en fåfäng önskan att kunna dricka "normalt". Jag har bekanta som kan sitta en hel kväll med ett ynka glas whisky, eller blir så involverade i en diskussion att ölen står och blir avslagen framför dom. Som kan gå från bordet med ett kvartsfullt glas kvar. Eftersom fasaden är oerhört viktig för mig, så sitter jag där, oförmögen att tänka något annat än "drick då för f.n, så jag också kan ta en klunk". Dessa människor har varit mina förebilder.

Och gudarna ska veta att jag har försökt. Vid ett tillfälle begränsade jag mig till fredagar, och bara på krogen. Det höll i nästan ett år, jag tog min krogrunda varje fredag, blev aldrig trilla-omkull-full och drack aldrig däremellan. Men hela veckan handlade om fredagen, på helgen kände jag saknad, på onsdagen började jag planera kommande fredag. Jag levde med ett konstant sug. Inte mycket till liv, egentligen.

Jag känner också människor som väljer att inte dricka alls. Det kan vara att dom har sett avigsidorna av alkoholen på nära håll, det kan vara av rent ekonomiska skäl; för priset av ett par drinkar får man ju faktiskt en riktigt god måltid. Oavsett skäl, så verkar dom nöjda med sitt val. Dessa ska bli mina nya förebilder. Tänk att kunna leva sitt liv utan ett mörkt, alkoholhaltigt moln svävande över huvudet. Jag har ju accepterat att jag aldrig kommer att uppleva tyngdlöshet eller se toppen på Mount Everest, så varför ska jag inte kunna acceptera att jag inte kommer att dricka igen? Självklart kan jag det, även om det kräver en del jobb längs vägen!

Tack alla ni som kommenterar! Jag försökte inbilla mig själv när jag startade den här tråden att jag minsann skriver för mig själv, men narcissisten i mig jublar när han vet att någon läser. Det är lite som med facebook, när jag har gjort ett inlägg någonstans så kan jag inte motstå att räkna gilla-markeringar. Jag känner mig mindre ensam då. Den digitala världen är ju problematisk på det sättet, man får inte samma omedelbara respons som vid ett samtal öga mot öga.

Låt er fredag bli nykter och njutbar!

för att du delar med dig av dina tankar.

Levern är jag ingen expert på. Det positiva är att om man slutar dricka så kan inte tillståndet för levern försämras, och en del skador kan levern reparera själv. Men gå gärna till läkare och få hjälp. Det ska jag göra, trots att den hemska värken i levern nu är borta med hjälp av B-vitaminer och nykterhet.

Vi människor är komplexa och våra liv komplicerade. Men utan alkohol blir det mindre komplicerat och betydligt positivare.
Att lära sig att tycka om sig själv gör det lättare att ta hand om sig själv, vara snäll mot sig själv. Man måste få vara egoist när det gäller det egna livet och egna måendet.

Ha en bra dag

Jag är sugen på att börja läsa och något jag inte läst förut. Jag ska kolla på dina böcker i helgen. Det blir ett bra projekt i "ta hand om mig" anda.

Jag har pollenallergi men är oändligt trött på att låtsas att den påverkas av allt fast att det bara är björk. Den är lite svår att skylla på nu...

Jag tycker att mina ögonvitor är gulaktiga - det har med levern att göra - eller hur? Vågar knappt googla det. Bättre att boka tid för hälsokontroll. Suck!

Hoppas din fredag blir fin!

Ja, miss lyckad och Mia-Pia. Jag tar med mig detta och jag skriver upp det.

Vaken natt på väg in i fjärde dygnet nykter. Det var längesedan. Kroppen värker och är spänd så spänd. Magen jämrar sig, levern värker - ikväll blir min första nyktra fredag på minst 5-6 år.
Försöker vara snäll mot mig själv, ta det lite som det kommer. Visst ska jag träna men inte denna helgen. Vila, äta bra och träffa de människor jag älskar. Kanske kan jag hitta koncentration att läs en bok. Bara för nöjet och utan prestation. Imorgon kommer min son hem från mormor. Undrar om han kommer att reflektera över att det inte står ett vinglas på bordet, att det inte står en öppnad vinflaska i köket? Han är fortfarande liten men väldigt klok. Han har vuxit upp med att se sin mamma med ett vinglas i handen varenda helg sedan han var tre ( var nykter under graviditeten och fram till hans treårsdag) och naturligtvis noterat vinflaskan och det tomma glaset på morgonen även på vardagar. Tänk om han tror att det är normalt... Jag har aldrig dolt mitt drickande hemma, stått för en lite kontinental inställning till vin och tyckt att jag var modern på den tiden då jag faktiskt kunde smutta på ett glas vin. Så patetiskt, vilket självbedrägeri...
Nä, här stoppar jag tankarna. Är på väg in i att skämmas ...
Jag tänkte fel och nu tänker jag om...

Hur ska jag göra för att värdesätta det jag går igenom inatt? Hur ska jag komma ihåg mina tankar inatt när jag om några dagar står där och tror att jag nog kan dricka ett glas vin till maten... När smärtan i levern har släppt vad gör jag då?

En dag i taget eller hur? Komma tillbaka och läsa vad jag skriver nu.

Hoppas du har somnat om.
Koltrasten sjunger vackert och det blev aldrig riktigt mörkt inatt. Tidningsbäraren gick just förbi. Vad ska han jobba med när alla läser tidningen elektroniskt tänkte jag medan kaffet rann ner. Jag har tänt två ljus och det är riktigt fint att inte vara bakis även om många symptom är värre än att vara bakis.
Munskänkare låter fint. Hur ser din helg ut?

Roligt att du läser och mina tankar är omskolning till munskänkare för min del och loggan hjälper mig på vägen! Jag tror att din planering med tre månaders nykterhet är bra för levern och för beroendehjärnan.

Du någonting? Om inte så är det verkligen något att köra på. Får mycket energi. Äh glöm det läste nu att du var på gymmet
Jag har varit exakt som du så många ggr det där att man "förstorar". Sanningen är att det gör man , eller iaf jag inte. Önskar man kunde spara känslan en ångest morgon efter en riktig suparkväll. Man vaknar upp o undrar vad fan som hände. Man vaknar hemma det e bra. Man ligger inte i sovrummet bredvid tjejen ajaj. Mobilen verkar vara där. Har man skickat några dumma sms? Har man skrivit nått dumt på facebook? Har man visakort kvar? Osv, osv. Fatta energin man sparar!

Jag är ny och blir glatt provocerad av din tråd. ? Du verkar ha gett dig attan på att det ska gå att dricka "måttligt". Det finns människor i min omgivning som gör det och njuter av max en halv flaska riktigt fint vin till maten någon gång i veckan/månaden. Jag njuter också av en halv flaska fint vin men sedan går jag rakt på fulvinet utan hämningar. Det har jag alltid gjort och kanske något oftare än mina vänner.

Jag önskar precis som du att kunna begränsa mig till de verkligen njutbara stunderna men är det möjligt? Jag följer dig och alla andra med spänning.

Först och främst ska jag klara fredag kväll nykter. Långsiktigt tänker jag att jag måsre klara 90 dagar innan jag vågar tänka på något annat.

Roligt att råka på dig! Hoppas du kan sova inatt!

Kloka val skriver Levande och jag skriver strategisk planering med nollorna. Vi blir fräscha , pigga och nyktra kvinnor med ny styrka att ta itu med livet. Och träningen var bra och ska fortsätta på lördag!

Att följa någon som har ett annorlunda upplägg. Kommer följa denna med spänning. Inte för att jag själv vill dricka igen utan för att det är intressant! Lycka till!

Ny dag igen,
Igår var en bra dag. Mycket på jobbet. Kom hem igår och relaxade med en 6-pack som låg i kylen. Den som köptes på taxfreen dagen innan. 33cl.
Somnade tidigt. Idag en stressig dag. På ett bra sätt. Den gick snabbt. Det blir några glas vin nu på kvällen. Min strategi med att minska antal tillfällen fungerar inte just nu. Men att minska mängden fungerar. Ser fram emot när jag kör en längre period utan alko igen. Nu fokus på minska alkohol intaget. Jobb veckan blev en hitt. Allt gick bra som jag ville. Snart en ny dag igen. Fokus på att leva i nuet.

Har inte druckit på 4 dagar, vad löjligt det låter egentligen men i det hela stora så är ju varje nykter dag en bra dag. Nu så har man glömt hur jobbig den senaste bakfyllan var och allting känns förstorat. Nu vill man gärna drick igen, i alla fall för mig. Har inget direkt sug men vet att det kommer. Ska dricka en kopp kaffe. Känner mig sjukt seg i huvudet. Jag sover såååååå mycket, vet inte om det är normalt gick och la mig 11 igår och sov till 10:30 och kunde säkert somnat om men gick upp istället. ÄR ALLTID TRÖTT! Alltid. Ingen energi.

Läste om när du plockade ur diskmaskinen. Du kanske hade viktigare tankar. Eller var i ett tankeflow. Det som många vill hamna i. Ingen skada skedd. Själv hade jag en gång lagt in el-vispen i frysen, på den tiden när jag inte hade a-problem. Jösses vad jag letade efter vispen. Stressad var jag och skulle ha kalas hemma. Efteråt kan man skratta åt det.

Läs på forumet när det blir jobbigt. Det finns en massa tips och råd och du väljer det som passar dig. Ät och drick(a-fritt) allt du vill, och blir sugen på. Alternativen är ju mycket bättre än A. Det är tankarna i början som är jobbiga. Försök tänk framåt när du behöver det tex härligt att vara nöjd med sig själv. Andra gånger tar man en liten stund i taget. Du är värd ett liv utan ångest och skam eller vad du nu får för ovälkomna känslor av A. Var egoist på ett positivt sätt nu. Vila om du är trött. Kram

Tänkte på vad du just skrev Miss lyckad att just du är den viktigaste personen i ditt eget liv. Det är så sant och det behöver man påminna sig själv om. Tror att jag ska skiva ner det??

inne på dag fyra o tänker bara på öl o vin, blää vad jobbigt.

Bra att du tänker och reflekterar över ditt liv och hur du ska börja älska dig själv. Du är ju viktigaste personen i ditt liv. Det är lätt att glömma bort det. Tror att för varje dag som du är nykter desto mer får du självkänsla om än i små steg. Det finns en massa ord och böcker om självkänsla men det är när man får insikten och känslan av att man faktiskt är bra och är perfekt precis som man är som förändring kan ske. Mycket viktigt att umgås med rätt personer dvs sådana som tycker om dig för den du är på ett äkta sätt. Sätt dig själv i främsta rummet nu. Ät och drick(a-fritt) det du tycker om. Vila när du behöver. Dom som har erfarenheter du vill ha,läs deras trådar på forumet. Du ar alla möjligheter till ett fint liv.Ta hand om dig ordentligt nu. Kram..

Du undrade om vilken bok jag läser. Jag älskar historiska romaner, tillika människans historia och utveckling. Under våren har jag läst böcker i serien "Släkten" av Historiska media. Första boken startar på 800-talet, sedan hoppar det fram 2-3 generationer för varje bok. Olika kvinnliga författare till varje bok. Ofta mycket bra och detaljrik beskrivning av miljö och levnadsvillkor på den tiden. Spännande handling. Ofta starka kvinnliga huvudpersoner i de olika böckerna. Nu håller jag på med femte delen, "Drottningkronan", skriven av Ingrid Kampås. Rekommenderas starkt. Här kan du läsa mer:

http://www.historiskamedia.se/bok/blandat-blod-pocket/
http://www.historiskamedia.se/bok/drottningkronan-slakten-del-5/

Att arbetskamrater/kollegor/chefer kan ha misstankar om att man dricker kan vara ytterligare en mycket bra anledning till att sluta. Jag har några gånger fått kommentarer/frågor typ "vad trött du ser ut" och "du hörs hes ut", och man då har svarat något undvikande "det är mycket att göra nu" eller "ja jag är förkyld".

Ont i levern. Ja, det har jag haft många gånger, med ångest och oro som följd. Mycket B-vitaminer och vatten brukar lindra för mig. Jag ska till läkare och bl.a. kolla levervärdena, men det har varit svårt att få tid p.g.a. läkarbristen. Jag kommer förhoppningsvis att få en tid om 3-4 veckor.

Semester utan alkohol brukar gå bra nu på senare år. När jag är ledig kan jag både vila och sova ordentligt. Det är stress och sömnbrist som har triggat mitt drickande de senaste åren. Så det blir till hösten och vintern som jag kommer att få kämpa för min nykterhet.

Ha en bra dag och styrkekramar till dig Anna

Du har så rätt! Läst dina rader 8 gånger....
Tack!

Du är värd mer, så mycket mer än att känna självförakt och ångest.
Jag har brustet hjärta och har förlorat fotfästet helt.
Förstår dig så väl, vill själv bara fly in i bubblan där allt känns ok, nästan bra.
Men vi vet ju egentligen bättre.
Man kan inte hitta sig själv, inte tycka om sig själv eller ge kärlek till andra så länge man förråder sig själv.
Finns inga genvägar heller. Idag ska jag inte dricka! Inte imorgon heller!
Jag vet att bara två tre dagar gör under med självkänslan, tänk att klara sluta helt!! Dit ska jag?Jag ska bli jag igen.
Du kan du med Lena! Be din kärlek om hjälp! Jag gjorde inte det, jag mörkade min ångest och flydde ifrån den jag älskar istället. Nu är jag lämnad, fast det var jag som lämnade. Hur ska han förstå!? Jag säger inget.
Du har din familj, ge dem det de behöver gör att stötta dig, ärlighet.
Kram

Bara genom att läsa det jag har skrivit.....
Tårarna rullar

Blev full igen! Slutade med att jag grinade och hulkade och berättade hur jag känner hur hopplöst allt är.....
Vet inte om barnen hörde?! Suck!

Väntar på att Campralen skall börja verka.....
Orkar inte mer!
Sådan ångest! Hur lång tid tar det innan den försvinner? Vill bara in i A bubblan för att slippa känna....
Efter denna kväll lär min man inte köpa med nått hem från Danmark. Lika bra det!

Hade jag inte lovat att hämta vid båten hade jag nog hävt ett glas nu.
Så skakig och tung. Nästan fortfarande full.
Ta bort mej.....

Igår kväll klarade jag mig igenom med flyttstädning och en lång promenad. Tröttheten vällde över mig vi 21:30 och jag hoppade på sömntåget. Vaknade som vanligt vid 3-4 och drack vatten, massor av vatten men har för övrigt sovit totalt nio timmar. Min son är hos mormor. Han ska inte behöva ta min irritation som jag vet kommer i eftermiddag. Ska hålla låg profil på jobb. Det här ska ingen annan behöva klä skott för.
Sista tiden har jag tyckt mig se en viss undran i mina arbetskamraters ögon men det kan vara min egen reflektion. Tänkt att de ser att jag är bakis... Det har jag aldrig tänkt förr. Kanske för att alla andra också varit bakis...men inte på mitt nya jobb. Här är nästan alla pigga, friska, vanliga med fel och brister. Men jag är säker på att ingen super i min arbetsgrupp. Varför tänker jag på detta? Jo, för det är en möjlighet för mig att träffa dessa vanliga människor varje dag och vilja passa in. Då kan jag inte komma bakfull fler gånger. Botten är nådd.

Jag är jättetrött, har ont i huvudet och framförallt i magen. Oroar mig för min lever - om jag inte känner mig bättre om en vecka ska jag kanske gå till vårdcentralen och få tagit mina levervärden? Minns att min massör sa lite försiktigt i april att " din lever är svullen" när hon masserade magen. Det förträngde jag där och då.

Ja, tankarna snurrar. Det är bra att få ner dem här även om det är en röra i mitt huvud. Nu är det dags att sätta på ett ansikte och fasad för att gå till jobb. Så här tungt har det aldrig varit.

En varm hälsning till er andra som också kämpar vidare. Tack för att ni delar era tankar!

För tipset! Ska kolla in dokumentären. Helt sjukt att så många har problem och att staten sitter och tjänar massa pengar på vår misär. Mig ska de inte få en krona till via systembolaget iaf.
Styrka till dig!

En ny dag och känner mig något klokare, denna nya kvinna bromsar känner det som gör ont.
Är första gången i mitt liv som jag låter mig göra detta, hela mitt inre skriker först fly och ta den lätta vägen. Men att upprepa ett felaktigt beteende låter jag mig inte göra denna gången.
Det gör ont men känslan av att jag överlever finns där och jag växer, blir starkare och spöket krymper.
En ljusning i horisonten drar mig sakta framåt och lämnar människor på vägen, benar ut känslor som kommer upp.
Så bygger vidare och gör kloka val, försöker vara i nuet och njuta de stunder det går.
Önskar er en fin dag och kloka val